Smedjan i Skattebacken

Här bak björkarna skymtar smedjan i Skattebacken Kroken. Den låg mitt emellan bröderna Johannes och Gustaf Anderssons gårdar, och användes av dem båda. Fast mest användes den av fotografen Gustaf, både under hans tid som fotograf och hans tid som bonde. Hans hustru Anna sade att han var i smedjan nästan alltid. Det var inte bara motorcykeln som han smidde utan också en del konstföremål. Oftast olika utsmyckningar som man satte på skrindor och kärror för hästtransport. Han lagade också redskap som folk kom till honom med, på det viset tjänade han en slant på det. Hans son Olle Gustavsson lärde sig också att smida av sin far. Han lagade också redskap både till sig själv och till andra bönder. Jag Irma Winbo som är Olle Gustavssons dotter minns att jag som barn hjälpte far med att dra bälgen för att blåsa luft på kolen.

Olle son till Gustaf berättade att den skogsvägen som man ser mellan björkarna, den ledde till ett gärde längre in som kallades Intäcket. Det ägdes då av Johannes Nilsson som var halv kusin med Olle. En gång skulle Gustaf fara med sin motorcykel till Vara för att hämta ut spritransonen. Då tog de hem åt alla grannarna när skjuts gick. Sägas skall att alla var måttliga med spriten. Gustaf hade två skinväskor på var sida av pakethållaren. Däri hade han lastat spriten. Så skulle han åka på skogsvägen som syns på bilden in till Johannes Nilsson som var på Intäcket. Där hade man tagit ner ett träd så att en rot stack ut mot vägen. Vägen var spårig och Gustaf åkte på pinnen så den gick rakt in i hjulet. Motorcyckeln stupade framlänges och läderväskan åkte i backen. Spritflaskorna gick sönder, så det blev inte någon spritranson den veckan.