• Bilden föreställer en nyinflyttade kvinna och hennes son i köket i Uppsala, 1963. I texten som finns bevarad till bilden står det: "Efter några års underhandlingar, gräl och kritik kan två familjer Taikon med tillsammans sex barn lämna iskalla husvagnar vid E4 strax utanför Uppsala och flytta in i nybyggda villor på ”industritomtområdet”." Efter att de svenska romerna i Sverige erkändes som medborgare år 1952 uppstod debatt kring gruppens svåra levnadsförhållanden. En statlig utredning genomfördes under 1954-1956 där en av slutsatserna blev att fast bostad var nyckeln till att lyckas med skolgång och arbetsliv. Efter att även Stockholm stad genomfört en utredning (1955-57) upprättades två lägerplatser vid Flaten, samt en försöksverksamhet med provisoriska bostäder i Hammarbytäppan. Tanken var att romerna skulle bo här tills dess att bostadsfrågan löstes. De två lägerplatserna vid Skarpnäck låg med omkring 2 kilometers mellanrum. De kom att benämnas Ekstubben respektive Skarpnäckslägret. Skarpnäckslägret stod färdigt för inflytt i oktober 1959 och Ekstubben stod färdig för inflyttning 15 mars 1960. Lägren skulle finnas under en övergångsperiod innan fasta bostäder ordnats, men i realiteten drog bostadsfrågan ut på tiden och lägren blev kvar i fem år. Detta trots att kommuner från och med mars 1960 hade möjlighet att rekvirera statsbidrag för kostnader i samband med romers bosättning. Även denna process blev utdragen och det tog flera år innan fast bostad kunde erbjudas till alla svenska romer.
    Photo: Romska Kulturcentret i Malmö

Bilden föreställer en nyinflyttade kvinna och hennes son i köket i Uppsala, 1963. I texten som finns bevarad till bilden står det: "Efter några års underhandlingar, gräl och kritik...

Add a comment or suggest edits

Leave a comment or send an inquiry

Order this image

Share to