Vy från arkeologisk utredning i Kumlaby på Visingsö, vid en plats som kallas Gilberts håla.
Bilden togs i samband med arkeologisk utredning på Visingsö prästgård under september månad 2019. Utredningen gjordes med anledning av planerna på att anlägga en damm. Vid utrednin ...
Bilden togs i samband med arkeologisk utredning på Visingsö prästgård under september månad 2019. Utredningen gjordes med anledning av planerna på att anlägga en damm. Vid utredningen framkom en troligt förhistorisk härd med brända djurben.
Gilberts håla
Undersökningsområdet är sedan gammalt kallat Gilberts håla eller Syltan. T.ex. finns en karta över Kumlaby ägor från år 1767 där ängen som undersökningsområdet ligger på benämns både som Syltan och Gerebärtils hål. Tittar man i ortnamnsregistret framgår
det att områden som benämns Syltan ofta är sanka områden med dyig mark. Namnet Gilberts håla kommer från trollkarlen Gilbert som enligt sägnen ligger nedgrävd där. Enligt en version av berättelsen fanns för länge sedan två kungar på Visingsö. Den ene i Näs och den andra i det mytomspunna Borga slott. Kungarna kom inte överens och därför bestämde kungen i Näs att Visingsö skulle delas i två delar. Han gav uppgiften till Gilbert som började gräva nära Näs. Kungen i Borga ogillade detta och försökte få Gilbert att sluta upp med grävandet. När detta inte lyckades bad han Gilberts gamla läromästare Kettil Runske om hjälp. När Kettil anlände till ön hade Gilbert hunnit gräva strax förbi Kumlaby. Trots att Kettil befalde Gilbert att sluta gräva lyssnade han inte. Då kastade Kettil en magisk runkavel mot Gilbert som, när han tog emot den, fastnade med handen i kaveln. För att komma loss tog han tag med andra handen varpå den också fastnade. Det hjälpte inte heller att försöka komma loss med hjälp av fötterna eller munnen utan även dessa fastnade. När Gilbert var oskadliggjord kastade Kettil ner honom i det djupa och dyfulla hål där han slutat gräva. Med sig fick han en oxhud och fick veta att han kunde dra loss ett hårstrå per år, och först när alla hårstrån var borta skulle han åter bli fri.
Den tidigaste kända nedteckningen av den här sägnen kommer från Olaus Magnus, Historia om de Nordiska folken, 1555. Historien om Gilbert och hans grävprojekt passar in som förklaring till de naturliga förhållandena som råder på ön, från Näs i söder och fram till platsen som idag kallas Gilberts håla finns en ådra med sumpig mark som på sina ställen visar sig även ovan mark.
Rapporter
Lotten Haglund
Gilberts håla. Arkeologisk utredning inför planerat dammbygge på fastigheten Visingsö Prästgård 1:1, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län. Arkeologisk rapport 2019:38. Jönköpings läns museum.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».