Ett lossbrutet stycke av en bottenplatta till en ugn, påträffad vid en arkeolgisk undersökning i Odensjö, Bankeryds socken i Jönköpings kommun.

I ugnen påträffades en större mängd förkolnat granris vilket gör att ugnen tolkas som en rökugn där kött och liknande matvaror har behandlats. Ugnens bottenplan var päronformad och den mätte 2,40 x 1,65 meter. Den var murad med obearbetad eller enkelt tillhuggen fältsten, huvudsakligen granit och sandsten i storleken 0,30 till 0,65 meter. Stenarna hade sammanfogats med ren, grå lera. Upp till tre skift sten fanns bevarade in situ i ugnsväggen. Längst in i ugnsrummet låg delar av en nedfallen valvkonstruktion med ett sjuttiotal huvudsakligen kvadratiska eller rektangulära stenar. I ugnens inre del fanns ingen stenläggning över naturbacken. I stället täcktes ugnsrummets botten av ett mycket hårt bränt, närmast förslaggat lager som bör vara resterna efter en eldplatta av lera. Ugnskonstruktionen var kraftigt eldpåverkad och omgivande grus uppvisade klara spår av uppvärmning (färgförändring) upp till en meter utanför själva stenkonstruktionen. På detta vis har naturbacken kunnat utnyttjas som värmemagasin då ugnen varit i bruk. En Kol 14-datering från ugnen gav en vid datering till 1680-1940 AD vilket troligen innebär att ugnen har varit i bruk någon gång mellan sent 1600-tal fram till enskiftet 1824 då gården flyttades. Se även JMF.00303-1.

Inför byggandet av en tillfartsväg till ett nytt villaområde vid Odensjö gård norr om Barnarpssjön, genomförde Jönköpings läns museum år 2010 en särskild undersökning inom L1971:2011 (RAÄ Barnarp 186), Odensjö forna bytomt.

Ytan innefattade merparten av en gårdsplats, Odensjö Västergård, vilken i likhet med resten av byn frånflyttades vid enskiftet 1823. Själva byn är känd i skriftliga källor sedan 1394 då ”odhensioo”
omtalas. Tveta härads jordebok från 1542 räknar upp sex frälsegårdar
och en skattegård, en för småländskt vidkommande betydande
by. På 1680-talet kom Odensjö att inlemmas i ett nybildat säteri, Odensjö gård. Till detta hörde även några närbelägna industriella anläggningar (knipphammare, borrbruk och kvarn), knutna till Vapenfaktoriet inne i Jönköping. Godset har för en tid utgjort ett mellanting mellan traditionellt storjordbruk och bruksmiljö.

Idag finns inga synliga lämningar ovan jord inom de forna gårdstomterna. Tidigare undersökningar på platsen hade visat att området blivit skadat i samband med senare tids jordbruk så väldigt få anläggningar hittades och inga kulturlager var bevarade. Nu aktuell undersökning genomfördes därför bl.a. genom en omfattande metalldetektering av matjorden.

Ett omfattande myntmaterial insamlades med en klar dateringsram från sent 1500-tal till tiden strax före enskiftet. Tyngdpunkten ligger emellertid i sent 1600-tal, den period då säteriet etablerades. Ett oväntat stort inslag av hantverksrelaterade föremål tyder på att gården kan ha producerat för vapenfaktoriets räkning. Keramikfynden visar byns nära kontakter med Jönköping samtidigt som möbeldetaljer, fickur och andra statusmarkörer illustrerar ett materiellt välstånd som vi kanske inte väntar oss att finna i en småländsk bondgård på 1700-talet.

Odensjö Västergård kan tidsfästas mellan ca 1650 och enskiftet. Men några äldre fynd indikerar att platsen även tidigare har använts. En kolningsgrop har kunnat dateras till tidig medeltid och fynd av slagg tyder på järnframställning vid samma tid. Ett mindre antal metallföremål som detekterats fram i omgivande ängsmark antyder var två äldre gårdslägen kan sökas, varav det ena kan ha kontinuitet ner i vikingatid. Utgrävningen år 2010 visar Odensjös växlingsrika historia med dess många oväntade inslag. I många avseenden har närheten till staden och dess ekonomiska system påverkat den omgivande landsbygdens liv.

Ytterligare foton finns i Jönköpings läns museums bildarkiv.

Collapse text