Hinkar med jord som grävts upp inne i Brahekyrkan på Visingsö. Bilden togs i samband med en arkeologisk undersökning i och utanför kyrkan 2005 och materialet som grävdes upp hörde...

Under hösten 2005 genomförde Jönköpings läns museum en arkeologisk för- och slutundersökning i och norr om Brahekyrkan på Visingsö. Anledningen var arbeten för att förbättra kyrkans inomhusklimat.

I samband med dessa skedde en sänkning av pannrumsgolvet, en installation av ett frånluftsdon intill koret samt en ledningsdragning mellan kyrkan och sockenstugan. Utifrån tidigare arkeologiska undersökningars resultat i och utanför kyrkan skulle dessa markingrepp troligen komma att beröra förhistoriska boplatslämningar och en vikingatida/medeltida kyrkogård.

Den arkeologiska undersökningen började utomhus och i samband med ledningsdragning grävdes ett 95 m långt och 0,5 m brett schakt från kyrkan och norrut mot sockenstugan. I detta framkom inom bogårdsmuren fem skelettbegravningar, vilka med stor sannolikhet är från tiden 1700–1800-talen, en stenskoning troligen tillhörig ett äldre träplank och ett recent dike. Utanför bogårdsmuren framkom ett flertal boplatslämningar i form av härdar och stolphål samt en grundmur. Härdarna, som låg i olika skikt, fick en relativt sammanhållen datering till romersk järnålder och har troligen använts för matlagning. En härd var avsevärt större än övriga och i dess fyllning låg en stenpackning. Denna kan ha använts i samband
med hantverk som rökning, torkning eller ångning av trä. En annan tolkning är att den använts i mer ceremoniella sammanhang eller för kommunikation. Cirka 15 m norr om kyrkogårdsmuren framkom en mur och vad som tolkas som grundmuren till en byggnad. Denna var kallmurad och uppbyggd av skifferhällar/block. I dess södra begränsning framkom bränd lera som kan visa på att detta varit platsen för en spis. Muren är av äldre datum, troligen medeltida och kan ha ingått i Ströja medeltida by.

Inne i kyrkan påbörjades arbetet med att sänka pannrumsgolvet. Lagren under golvet visade sig dock vara utrensade under senare tid, troligen i samband med den renovering som gjordes av kyrkan på 1930-talet. Det en kvadratmeter stora utrymmet norr om och intill koret grävdes ut och vattensållades. Först genomsöktes ett omrört kyrkogårdslager med benmaterial i form av söndergrävda skelettbegravningar men också av bränt och obränt djurben. I botten på detta omrörda lager, påträffades en guldgubbe. En sådan hade hittats i kyrkan i samband med en tidigare undersökning 2002 och denna nya var mer skadad än den som hittades tidigare men bör enligt expertis vara av samma modell som den tidigare funna, det vill säga en dubbelgubbe med ett omfamnande par. Detta fynd stärker teorin om att platsen runt Brahekyrkan har haft en speciell dignitet under yngre järnålder. Politiskt men också som kultplats. I utrymmet intill koret framkom också gravmaterial både i form av söndergrävda gravar och gravar i ursprungligt läge. In situ-gravarna var sju till antalet och tre av dessa daterades. Dateringarna visade att gravarna var medeltida, en kvinnograv fick en datering till 1200- talet och en barn- och en kvinnograv visade sig vara från 1300-talet. Dessa gravar hör alltså till Ströja romanska kyrka. Likt vid tidigare undersökning av den medeltida kyrkogården kunde konstateras att detta var en plats som innehöll övervägande barngravar; tre vuxna och åtta barn medräknat det omrörda benmaterialet. Vid undersökningen framkom också ett pelarfundament till Brahekyrkan. Detta grävdes ned i de förhistoriska och medeltida lagren när dagens kyrka byggdes i början av 1600-talet.

Foto JMF.00342 och JMF.00342-1 - JMF.00342-4 kommer från samma arkeologiska projekt. Ytterligare bilder finns i Jönköpings läns museums bildarkiv.

Collapse text