Utgrävning av resandeboplatsen Snarsmon. Under åren 2004, 2005, 2006 och 2007 genomfördes arkeologiska undersökningar inom resandeboplatsen Snarsmon. Totalt undersöktes tre husgrunder. 2004 och 2005 undersöktes två husgrunder som tolkades som bostadshus, ett mindre (hus A) och ett större (hus B). 2006 undersöktes en grund som tolkades som ett kök. 2007 rekonstruerades den västra väggmuren i det större bostadshuset. I samband med det gjordes också en arkeologisk undersökning av rasmassorna till den tidigare muren. Arbetet genomfördes i ett samarbete mellan Bohusläns museum och Resande romers riksförening. I fältarbetet deltog även några lokalhistoriskt engagerade och 2004 även en romsk familj och ett par resande från Norge.
Snarsmon var en boplats för resandefolket i Bullaren i norra Bohuslän. Boplatsen och dess invånare nämns i skriftliga källor första gången cirka 1860. Från 1880- och 1890-talen finns flera uppgifter om att ungefär 20 resande bodde på platsen. Dessutom har sannolikt många resande bott mer eller mindre tillfälligt på platsen. De försörjde sig på handel, hantverk och tjänster i det svensk-norska närområdet. Husen var enkla och låg spridda längs en sträcka på cirka 500 meter utmed en myr. Det finns uppgifter om att invånarna i byn jagades bort vid ett eller flera tillfällen men kom tillbaka och byggde upp husen igen. Platsen övergavs helt under första årtiondet på 1900-talet. I trakten kallades platsen även Tattarstan.
Mellan 2004 och 2007 undersöktes platsen arkeologiskt av Bohusläns museum tillsammans med representanter för Resande romers riksförening och lokalhistoriskt intresserade.
Projektet utvecklades allteftersom till att också innefatta etnologiska och bebyggelsehistoriska undersökningar, studiecirkel, vandringsutställning, skolbesök, visningar, temadagar, skyltar mm. 2008 gav museet ut en bok som sammanfattade projektet, Snarsmon – resandeboplatsen där vägar möts.
Snarsmon var den första resandeboplats i Sverige som undersöktes och dokumenterades. Utgrävningarna och projektet fick stor uppmärksamhet och bidrog också till andra samarbetsprojekt med resandefolket. Bland annat utvecklades webbportalen Resandekartan i ett svenskt-norskt samarbetsprojekt tillsammans med Kulturgruppen för resandefolket, Östfoldmuseene, Landsorganisasjonen for Romanifolket och Taternes Landsforening. På Bohusläns museum invigdes 2012 Sveriges första permanenta utställning om resandefolket. Utställningen arbetades fram i ett samarbete med Kulturgruppen för resandefolket.
LitteraturreferenserHammar L-E & Lindholm K. 2005. Snarsmon – resandefolkets boplats i Bullaren. I: Bohuslän i världen. Bohuslän årsbok 2005. Utgiven av Bohusläns hembygdsförbund och Bohusläns museum. Uddevalla 2005.
LitteraturreferenserJohansson, A & Lindholm, K. 2007. Resandebosättningen i Snarsmon. I: red. Ersgård L, Modernitet och arkeologi. Artiklar från VIII Nordig TAG i Lund 2005. Riksantikvarieämbetet.
LitteraturreferenserLindholm K. 2012. Möten med resandefolket. I: Vägar i Bohuslän. Bohuslän årsbok 2012. Utgiven av Bohusläns hembygdsförbund och Bohusläns museum. Uddevalla 2012.
RapporterResandebosättningen på Snarsmon. Arkeologisk forskningsundersökning 2004. Bohusläns museums rapport 2005:7. Fynden från utgrävningarna tillhör Bohusläns museums samlingar, referensnummer UM 29073.
RapporterResandebosättningen på Snarsmon. Arkeologisk forskningsundersökning del 2, 2005. Bohusläns museums rapport 2006:47. Fynden från utgrävningarna tillhör Bohusläns museums samlingar, referensnummer UM 29182.
RapporterResandebosättningen på Snarsmon. Arkeologisk forskningsundersökning del 3, 2006. Bohusläns museums rapport 2007:74. Fynden från utgrävningarna tillhör Bohusläns museums samlingar, referensnummer UM 29217
RapporterResandebosättningen på Snarsmon. Återuppbyggnad av kallmurad vägg och arkeologisk undersökning del 4, 2007. Bohusläns museums rapport 2008:41. Fynden från utgrävningarna tillhör Bohusläns museums samlingar, referensnummer UM 29263.
Digital Referenswww.bohuslansmuseum.se sökord: Resandefolket
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».