-
Photo: Postmuseum -
Photo: Postmuseum
![Ett brev skrivet till minnet av Fredrique Hammarstedt som året brevet skrevs skulle ha fyllt hundra år. Brevet är skrivet av Ruth Ericsson (född Schnell), från Sollentuna, dotterdotter till Fredrique Hammarstedt. Handskrivet i svart bläck.
Brevavavskrift:
[Sida 1]
På hundraårsdagen af Fredrique Hammarstedts födelse 1923
Uti minnets tempelsgårdar låt oss vandra en stund, låt oss glömma tidens oro för en stilla högtidsstund. Låt oss samla upp de pärlor, som oss Mamma gaf, och med tacksamhet dem dem tälja här vid hennes graf. Alla se vi henne för oss, minnas hennes goda blick som med en vänlig kärlek sakt tillvåra hjärtan gick. Som en föresyn får alla vandrade hon kom sin väg, kristligt sinne, vätt och sanning ledde alla hennes steg. Utaf nit får kallet brånde hela hennes håg. I att fåra andra uppsåt, hon sin egna lycka såg. Redan såsom ung hon kände, som sin kallelse, att åt barn och ungdom kunna lifvets vishet ge. Ingen af oss hon förgätit Mammors morgonbön. Davids psalmer lät hon fräda from i klarhet skön. Ordspråksbokens vishetsregler gaf hon ett förklaradt ljus. Mormor följde dem och lärde att dem följa allt sitt hus. Himmelsk säd hon flitigt sådde, trötthet visste hon ej af. Till det ädla verket Herren städse krafter henne gaf. Lifvets växlingar hon mätte med Hans kraft och ro. Plikt var hennes ögonmärke, hennes staf var hopp och tro. Under tunga allvarstider stred hon med sin Gud i bön och en inre själons klarhet fann hon som sin lön.
[Sida 2]
Jordisk lycka inom hemmet timrade hon hög och stark, ty den hvilade med grunden uppå hållebergets mark. Åt de många barn hon hade i sin ömma vård, gladde hon såsom man glädes åt en fager örtagård, och när vegen sakta sänkte sig mat eighetens land, var hon trygg att vandra framåt vid sin Herres hand. Men med kärlek än hon mindes alla sina flickor rad. Uti hennes lifsbok hade kvar och en af dem sitt blad. När de minnesgodt en hälsning sände till sin gamla vän, strålade hon utaf glädje och hon mindes hvar och en. Ock får sina barn och vänner, som en klippa fast hon ver. Sina sorger och bekymmer till henne bar. Mod och tillförsikt hon skänkte, hennes själ sjänkte, hennes själ var kraft o tro. Öfver djupen mot höjden byggde hon en bärfast bro. Som en stjärna för vårt minne lyses hennes bild, evighetens skönhetssyner skådar hon från världen skild. Hennes minne vi välsigna tacka för allt godt hon gaf. Det var ett ovanligt värde, som ej nedergång vet af.
[Vänster nederkant, i blått bläck och annan handstid]
Ruth Ericson född Schnell, Sollentuna](https://dms-cf-03.dimu.org/image/0138WuJ7TF8T?dimension=1200x1200)
![Ett brev skrivet till minnet av Fredrique Hammarstedt som året brevet skrevs skulle ha fyllt hundra år. Brevet är skrivet av Ruth Ericsson (född Schnell), från Sollentuna, dotterdotter till Fredrique Hammarstedt. Handskrivet i svart bläck.
Brevavavskrift:
[Sida 1]
På hundraårsdagen af Fredrique Hammarstedts födelse 1923
Uti minnets tempelsgårdar låt oss vandra en stund, låt oss glömma tidens oro för en stilla högtidsstund. Låt oss samla upp de pärlor, som oss Mamma gaf, och med tacksamhet dem dem tälja här vid hennes graf. Alla se vi henne för oss, minnas hennes goda blick som med en vänlig kärlek sakt tillvåra hjärtan gick. Som en föresyn får alla vandrade hon kom sin väg, kristligt sinne, vätt och sanning ledde alla hennes steg. Utaf nit får kallet brånde hela hennes håg. I att fåra andra uppsåt, hon sin egna lycka såg. Redan såsom ung hon kände, som sin kallelse, att åt barn och ungdom kunna lifvets vishet ge. Ingen af oss hon förgätit Mammors morgonbön. Davids psalmer lät hon fräda from i klarhet skön. Ordspråksbokens vishetsregler gaf hon ett förklaradt ljus. Mormor följde dem och lärde att dem följa allt sitt hus. Himmelsk säd hon flitigt sådde, trötthet visste hon ej af. Till det ädla verket Herren städse krafter henne gaf. Lifvets växlingar hon mätte med Hans kraft och ro. Plikt var hennes ögonmärke, hennes staf var hopp och tro. Under tunga allvarstider stred hon med sin Gud i bön och en inre själons klarhet fann hon som sin lön.
[Sida 2]
Jordisk lycka inom hemmet timrade hon hög och stark, ty den hvilade med grunden uppå hållebergets mark. Åt de många barn hon hade i sin ömma vård, gladde hon såsom man glädes åt en fager örtagård, och när vegen sakta sänkte sig mat eighetens land, var hon trygg att vandra framåt vid sin Herres hand. Men med kärlek än hon mindes alla sina flickor rad. Uti hennes lifsbok hade kvar och en af dem sitt blad. När de minnesgodt en hälsning sände till sin gamla vän, strålade hon utaf glädje och hon mindes hvar och en. Ock får sina barn och vänner, som en klippa fast hon ver. Sina sorger och bekymmer till henne bar. Mod och tillförsikt hon skänkte, hennes själ sjänkte, hennes själ var kraft o tro. Öfver djupen mot höjden byggde hon en bärfast bro. Som en stjärna för vårt minne lyses hennes bild, evighetens skönhetssyner skådar hon från världen skild. Hennes minne vi välsigna tacka för allt godt hon gaf. Det var ett ovanligt värde, som ej nedergång vet af.
[Vänster nederkant, i blått bläck och annan handstid]
Ruth Ericson född Schnell, Sollentuna](https://dms-cf-09.dimu.org/image/0138WuJ7TFCn?dimension=1200x1200)
Brev
About the object
-
about Ett brev skrivet till minnet av Fredrique Hammarstedt som året brevet skrevs skulle ha fyllt hundra år. Brevet är skrivet av Ruth Ericsson (född Schnell), från Sollentuna, dotterdotter till Fredrique Hammarstedt. Handskrivet i svart bläck. Brevavavskrift: [Sida 1] På hundraårsdagen af Fredrique Hammarstedts födelse 1923 Uti min...
Ett brev skrivet till minnet av Fredrique Hammarstedt som året brevet skrevs skulle ha fyllt hundra år. Brevet är skrivet av Ruth Ericsson (född Schnell), från Sollentuna, dotterdotter till Fredrique Hammarstedt. Handskrivet i svart bläck.
Brevavavskrift:
[Sida 1]
På hundraårsdagen af Fredrique Hammarstedts födelse 1923
Uti minnets tempelsgårdar låt oss vandra en stund, låt oss glömma tidens oro för en stilla högtidsstund. Låt oss samla upp de pärlor, som oss Mamma gaf, och med tacksamhet dem dem tälja här vid hennes graf. Alla se vi henne för oss, minnas hennes goda blick som med en vänlig kärlek sakt tillvåra hjärtan gick. Som en föresyn får alla vandrade hon kom sin väg, kristligt sinne, vätt och sanning ledde alla hennes steg. Utaf nit får kallet brånde hela hennes håg. I att fåra andra uppsåt, hon sin egna lycka såg. Redan såsom ung hon kände, som sin kallelse, att åt barn och ungdom kunna lifvets vishet ge. Ingen af oss hon förgätit Mammors morgonbön. Davids psalmer lät hon fräda from i klarhet skön. Ordspråksbokens vishetsregler gaf hon ett förklaradt ljus. Mormor följde dem och lärde att dem följa allt sitt hus. Himmelsk säd hon flitigt sådde, trötthet visste hon ej af. Till det ädla verket Herren städse krafter henne gaf. Lifvets växlingar hon mätte med Hans kraft och ro. Plikt var hennes ögonmärke, hennes staf var hopp och tro. Under tunga allvarstider stred hon med sin Gud i bön och en inre själons klarhet fann hon som sin lön.[Sida 2]
Jordisk lycka inom hemmet timrade hon hög och stark, ty den hvilade med grunden uppå hållebergets mark. Åt de många barn hon hade i sin ömma vård, gladde hon såsom man glädes åt en fager örtagård, och när vegen sakta sänkte sig mat eighetens land, var hon trygg att vandra framåt vid sin Herres hand. Men med kärlek än hon mindes alla sina flickor rad. Uti hennes lifsbok hade kvar och en af dem sitt blad. När de minnesgodt en hälsning sände till sin gamla vän, strålade hon utaf glädje och hon mindes hvar och en. Ock får sina barn och vänner, som en klippa fast hon ver. Sina sorger och bekymmer till henne bar. Mod och tillförsikt hon skänkte, hennes själ sjänkte, hennes själ var kraft o tro. Öfver djupen mot höjden byggde hon en bärfast bro. Som en stjärna för vårt minne lyses hennes bild, evighetens skönhetssyner skådar hon från världen skild. Hennes minne vi välsigna tacka för allt godt hon gaf. Det var ett ovanligt värde, som ej nedergång vet af.[Vänster nederkant, i blått bläck och annan handstid]
Ruth Ericson född Schnell, Sollentuna - DesignationBrev
- Precise designationMinnesbrev
- IdentifierPOST.058787
- Indexing termFödelsedagar Brev 1900-1999 Familjearkiv Minne
- Type Thing
- MaterialsPapper
- TechniquesHandskrift
Send an inquiry
Your message will be sent to Postmuseum.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».