1
4
100
Brev 1918-07-22 från Ester Bauer till Karin Cervin-Ellqvist, bestående av två sidor skrivna på fram- och baksidan av ett vikt pappersark, samt kuvert. Huvudsaklig skrift handskriven med svart bläck. . BREVAVSKRIFT: . [Kuvert baksida] [skrivet med blyerts på tvären till höger: Sv. Dagbl. 21/7 28/7. Tre poststämplar; RINNEBÄCK 24 7 1918 samt två likadana STOCKHOLM 23 7 18 TUR 1] avs. E. Bauer Björkudden Grenna. . [Kuvert framsida] [rött frimärke SVERIGE 12 ÖRE] Fru Karin Cervin-Ellqvist Hagagatan 39 Stockholm [adressen är överstruken, inskrivet: Redinge] [inskrivet till vänster med blyerts och överstruket med bläck: St Marie prästgård Rinnebäck Skåne . [Sida 1] Björkudden 22.7 1918 Kära Karin! Jag vet inte var du för tillfället är och roar dej, därför sänder jag detta till Stkhlm. hoppas du får det. När jag tänker på dej så ljusnar det alltid något omkring mej, Det finns alltså mänskor, som inte äro lika långt nere i elände som jag, tänker jag. Några vänner varken ser eller hör jag utav och det är kanske bäst så, så långt nere i olyckan som jag är. Jag går inte säker för liv och lem här, Karin, [understruket: om något skulle ske här, så tag hand om min lille älskade Putte.] Han [understruket: får] inte komma till ”hans” rysliga familj i Jönkp. Karin gör det, du måste annars får du aldrig fred för mej mera. [streck] Jag tror att vansinnet håller på att bryta ut riktigt nu, ”han” har talat om för en massa mänskor nu i en månads tid, att han skulle ”resa till Stockholm endera dagen” men han reser aldrig ändå, bygget . [Sida 2] får gå vind för våg. Han har upptäckt en del fel [inskrivet: nu] på ritningarna [inskrivet: som] han haft hela vintern och nu gnatar han på mej alltjämt om dem, nu är det försent, det kunde ju rättats i våras. Så misshandlar han mej så Putte och jungfrun ser det och så slår han sönder porslinet vid måltiderna, i går tog han en full tekopp och slog den i golvet. Ja, det är ett fullkomligt helvete att vara hos honom. [överstruket: e] Förr i verlden talade alltid Carl om att han var familjens huvud, kan nu inte huvudet göra något för att skydda mej från denne galning? Men Putte vill jag inte lämna från mej och lagen är ju gjord för karlarna. Kan du inte komma hit på uppresan, jag måste få höra ett vänligt ord någon gång, det är som alla skydde Björkudden aldrig kommer här någon jag är som levande begraven. Jo, det var sant för en månad sedan kommo två fröknar Brundin och hälsade från dej. De bo i Grenna och ha sedan varit här på kafferep en gång. Skriv nu och säj att du kommer och räddar mej. Jag hoppas att din syster är frisk nu igen. Hälsa Carl och John-Alfrid. Putte hälsa till moster Taja han talar ofta om dej. Välkommen hit. Din tillgivna Ester
Photo: Jönköpings läns museum
Brev 1918-07-22 från Ester Bauer till Karin Cervin-Ellqvist, bestående av två sidor skrivna på fram- och baksidan av ett vikt pappersark, samt kuvert. Huvudsaklig skrift handskriven med svart bläck. . BREVAVSKRIFT: . [Kuvert baksida] [skrivet med blyerts på tvären till höger: Sv. Dagbl. 21/7 28/7. Tre poststämplar; RINNEBÄCK 24 7 1918 samt två likadana STOCKHOLM 23 7 18 TUR 1] avs. E. Bauer Björkudden Grenna. . [Kuvert framsida] [rött frimärke SVERIGE 12 ÖRE] Fru Karin Cervin-Ellqvist Hagagatan 39 Stockholm [adressen är överstruken, inskrivet: Redinge] [inskrivet till vänster med blyerts och överstruket med bläck: St Marie prästgård Rinnebäck Skåne . [Sida 1] Björkudden 22.7 1918 Kära Karin! Jag vet inte var du för tillfället är och roar dej, därför sänder jag detta till Stkhlm. hoppas du får det. När jag tänker på dej så ljusnar det alltid något omkring mej, Det finns alltså mänskor, som inte äro lika långt nere i elände som jag, tänker jag. Några vänner varken ser eller hör jag utav och det är kanske bäst så, så långt nere i olyckan som jag är. Jag går inte säker för liv och lem här, Karin, [understruket: om något skulle ske här, så tag hand om min lille älskade Putte.] Han [understruket: får] inte komma till ”hans” rysliga familj i Jönkp. Karin gör det, du måste annars får du aldrig fred för mej mera. [streck] Jag tror att vansinnet håller på att bryta ut riktigt nu, ”han” har talat om för en massa mänskor nu i en månads tid, att han skulle ”resa till Stockholm endera dagen” men han reser aldrig ändå, bygget . [Sida 2] får gå vind för våg. Han har upptäckt en del fel [inskrivet: nu] på ritningarna [inskrivet: som] han haft hela vintern och nu gnatar han på mej alltjämt om dem, nu är det försent, det kunde ju rättats i våras. Så misshandlar han mej så Putte och jungfrun ser det och så slår han sönder porslinet vid måltiderna, i går tog han en full tekopp och slog den i golvet. Ja, det är ett fullkomligt helvete att vara hos honom. [överstruket: e] Förr i verlden talade alltid Carl om att han var familjens huvud, kan nu inte huvudet göra något för att skydda mej från denne galning? Men Putte vill jag inte lämna från mej och lagen är ju gjord för karlarna. Kan du inte komma hit på uppresan, jag måste få höra ett vänligt ord någon gång, det är som alla skydde Björkudden aldrig kommer här någon jag är som levande begraven. Jo, det var sant för en månad sedan kommo två fröknar Brundin och hälsade från dej. De bo i Grenna och ha sedan varit här på kafferep en gång. Skriv nu och säj att du kommer och räddar mej. Jag hoppas att din syster är frisk nu igen. Hälsa Carl och John-Alfrid. Putte hälsa till moster Taja han talar ofta om dej. Välkommen hit. Din tillgivna Ester
Photo: Jönköpings läns museum
Brev 1918-07-22 från Ester Bauer till Karin Cervin-Ellqvist, bestående av två sidor skrivna på fram- och baksidan av ett vikt pappersark, samt kuvert. Huvudsaklig skrift handskriven med svart bläck. . BREVAVSKRIFT: . [Kuvert baksida] [skrivet med blyerts på tvären till höger: Sv. Dagbl. 21/7 28/7. Tre poststämplar; RINNEBÄCK 24 7 1918 samt två likadana STOCKHOLM 23 7 18 TUR 1] avs. E. Bauer Björkudden Grenna. . [Kuvert framsida] [rött frimärke SVERIGE 12 ÖRE] Fru Karin Cervin-Ellqvist Hagagatan 39 Stockholm [adressen är överstruken, inskrivet: Redinge] [inskrivet till vänster med blyerts och överstruket med bläck: St Marie prästgård Rinnebäck Skåne . [Sida 1] Björkudden 22.7 1918 Kära Karin! Jag vet inte var du för tillfället är och roar dej, därför sänder jag detta till Stkhlm. hoppas du får det. När jag tänker på dej så ljusnar det alltid något omkring mej, Det finns alltså mänskor, som inte äro lika långt nere i elände som jag, tänker jag. Några vänner varken ser eller hör jag utav och det är kanske bäst så, så långt nere i olyckan som jag är. Jag går inte säker för liv och lem här, Karin, [understruket: om något skulle ske här, så tag hand om min lille älskade Putte.] Han [understruket: får] inte komma till ”hans” rysliga familj i Jönkp. Karin gör det, du måste annars får du aldrig fred för mej mera. [streck] Jag tror att vansinnet håller på att bryta ut riktigt nu, ”han” har talat om för en massa mänskor nu i en månads tid, att han skulle ”resa till Stockholm endera dagen” men han reser aldrig ändå, bygget . [Sida 2] får gå vind för våg. Han har upptäckt en del fel [inskrivet: nu] på ritningarna [inskrivet: som] han haft hela vintern och nu gnatar han på mej alltjämt om dem, nu är det försent, det kunde ju rättats i våras. Så misshandlar han mej så Putte och jungfrun ser det och så slår han sönder porslinet vid måltiderna, i går tog han en full tekopp och slog den i golvet. Ja, det är ett fullkomligt helvete att vara hos honom. [överstruket: e] Förr i verlden talade alltid Carl om att han var familjens huvud, kan nu inte huvudet göra något för att skydda mej från denne galning? Men Putte vill jag inte lämna från mej och lagen är ju gjord för karlarna. Kan du inte komma hit på uppresan, jag måste få höra ett vänligt ord någon gång, det är som alla skydde Björkudden aldrig kommer här någon jag är som levande begraven. Jo, det var sant för en månad sedan kommo två fröknar Brundin och hälsade från dej. De bo i Grenna och ha sedan varit här på kafferep en gång. Skriv nu och säj att du kommer och räddar mej. Jag hoppas att din syster är frisk nu igen. Hälsa Carl och John-Alfrid. Putte hälsa till moster Taja han talar ofta om dej. Välkommen hit. Din tillgivna Ester
Photo: Jönköpings läns museum
Brev 1918-07-22 från Ester Bauer till Karin Cervin-Ellqvist, bestående av två sidor skrivna på fram- och baksidan av ett vikt pappersark, samt kuvert. Huvudsaklig skrift handskriven med svart bläck. . BREVAVSKRIFT: . [Kuvert baksida] [skrivet med blyerts på tvären till höger: Sv. Dagbl. 21/7 28/7. Tre poststämplar; RINNEBÄCK 24 7 1918 samt två likadana STOCKHOLM 23 7 18 TUR 1] avs. E. Bauer Björkudden Grenna. . [Kuvert framsida] [rött frimärke SVERIGE 12 ÖRE] Fru Karin Cervin-Ellqvist Hagagatan 39 Stockholm [adressen är överstruken, inskrivet: Redinge] [inskrivet till vänster med blyerts och överstruket med bläck: St Marie prästgård Rinnebäck Skåne . [Sida 1] Björkudden 22.7 1918 Kära Karin! Jag vet inte var du för tillfället är och roar dej, därför sänder jag detta till Stkhlm. hoppas du får det. När jag tänker på dej så ljusnar det alltid något omkring mej, Det finns alltså mänskor, som inte äro lika långt nere i elände som jag, tänker jag. Några vänner varken ser eller hör jag utav och det är kanske bäst så, så långt nere i olyckan som jag är. Jag går inte säker för liv och lem här, Karin, [understruket: om något skulle ske här, så tag hand om min lille älskade Putte.] Han [understruket: får] inte komma till ”hans” rysliga familj i Jönkp. Karin gör det, du måste annars får du aldrig fred för mej mera. [streck] Jag tror att vansinnet håller på att bryta ut riktigt nu, ”han” har talat om för en massa mänskor nu i en månads tid, att han skulle ”resa till Stockholm endera dagen” men han reser aldrig ändå, bygget . [Sida 2] får gå vind för våg. Han har upptäckt en del fel [inskrivet: nu] på ritningarna [inskrivet: som] han haft hela vintern och nu gnatar han på mej alltjämt om dem, nu är det försent, det kunde ju rättats i våras. Så misshandlar han mej så Putte och jungfrun ser det och så slår han sönder porslinet vid måltiderna, i går tog han en full tekopp och slog den i golvet. Ja, det är ett fullkomligt helvete att vara hos honom. [överstruket: e] Förr i verlden talade alltid Carl om att han var familjens huvud, kan nu inte huvudet göra något för att skydda mej från denne galning? Men Putte vill jag inte lämna från mej och lagen är ju gjord för karlarna. Kan du inte komma hit på uppresan, jag måste få höra ett vänligt ord någon gång, det är som alla skydde Björkudden aldrig kommer här någon jag är som levande begraven. Jo, det var sant för en månad sedan kommo två fröknar Brundin och hälsade från dej. De bo i Grenna och ha sedan varit här på kafferep en gång. Skriv nu och säj att du kommer och räddar mej. Jag hoppas att din syster är frisk nu igen. Hälsa Carl och John-Alfrid. Putte hälsa till moster Taja han talar ofta om dej. Välkommen hit. Din tillgivna Ester
Photo: Jönköpings läns museum
Accept license and download photo