Dator

Valet av datorsystem Censor 932E föregicks av intensiva diskussioner inom SRA/ERA. Den befintliga Censor 932V, konstruerad av Datasaab, var för stor för att kunna användas i 12/80-hyddorna.

Om Censor 9323 skulle användas måste den dock anpassas till modern standard och modern krigsutrustning. Fördelen med en moderniserad C 932 (helt programkompartibel med tidigare varianter) var att en stor mängd befintlig programvar kunde användas, basprogramvaran var stabil och väl beprövad och programutvecklingssystemet var effektivt. Alternativet var Ericssons APN 167, som utvecklats för telefonväxlar. Till APN 167 fanns också väl beprövade operativsystem, basprogramvara och programutvecklingsmiljö.

Censor 932 programutvecklingsstruktur bedömdes dock som bättre, mer effektivt, och det i kombination med att tidigare utvecklade program kunde återanvändas, gjorde att man valde att vidareutveckla Censorsystemet.

I slutet av 70-talet ändrades marknadsbilden för Censor 932. Systemet hade sedan introduktionen 1974 använts i en rad olika militära och civila projekt (exempelvis ATC-system) där realtidsegenskaper och kundanpassade komponenter passade väl in i stationära och centraliserade uppställningar. Mot slutet av 70-talet började dock marknadsläget förändras för denna typ av specialanpassade system. Man ställde nu krav på att systemen skulle baseras på generella och komersiellt tillgängliga system. Det skulle bli billigare så, trodde man. Datorsystem från Digital Equipment (Vax-datorerna), HP och under en tid Norsk Data var vanliga krav. System för den militära marknaden ställde krav på litet fysiskt utrymme, elektrisk mekanisk miljötålighet och mobilitet. Kraven på komersiella system och miljötålighet innebar för dåvarande Datasaab att det var dags att avsluta den "hemtillverkade" virkortseran och planera för den nya situationen. Eftersom tillgången på komersiella mobila och miljötåliga system var ytterst begränsad så fann man att trots marknadens krav på komersiella datorer att det skulle vara ekonomiskt försvarbart att gå vidare med Censorkonceptet men i en ny teknisk kostym. Grunder för detta beslut var att Datasaab under 70-talet förvärvat värdefulla kunskaper om vad som krävdes att göra datorer för krävande miljöer samt att man efter flera undersökningar visste att det skulle i princip var omöjligt att "rugga" en komersiell dator. Beslutet blev inte förvånande: vi gör en kompakt och miljötålig Censor. Censor 932E med produktnamnet 9107 var född. Om man dessutom gjorde den fullständigt programkompartibel med tidigare versioner av Censor 932 så hade man en stor mängd programvara att återanvända. Implementeringen av beslutet drog dock ut på tiden eftersom Datasaab efter beslutet uppgick i SRA som därefter blev Ericsson. Eftersom Ericsson redan hade ett eget systemkoncept gynnades beslutet dock i så motto att nu fanns det plötsligt ett systemkoncept med tillbehör som man kunde dra nytta av vid utformningen av den nya Censorn. 8.2 Censor 932E, introduktion Censor 932E, eller som den brukar benämnas "europakortscensorn", är den tredje "moderniseringen" av Censor 932. Den är funktionellt fullständigt programkompartibel med tidigare versioner av Censor 932. Genom tillkomsten av ett antal nya instruktionsklasser (exempelvis Bit-operationer) har den nya datorn möjliggjort att prestandamässigt effektivare program kan skapas jämfört med tidigare Censor-versioner. Elektromekaniskt skiljer sig E-versionen dock avsevärt från tidigare versioner. Datorn baseras genomgående på folierade Europakort (dubbel Europa) i flerlagersutförande som placeras i 19"-ramar med folierade bakplan. Genom ett maximalt utnyttjande av den "state of the art"-teknologi (företrädesvis LSI-kretsar) som var tillgänglig under konstruktionstiden (1984-1986) kunde centralenheten inrymmas på enbart 3 kretskort. Genom denna utveckling hade den fysiska volymen av CPU 932 på 15 år minskat från ett fullbestyckat 19"-tums skåp till 3 folierade Europakort (!). Övergången till Europakortsstandarden innebar dessutom att Censor 900 bussystem i det utförande som använts i virkortscensorn ersattes med industristandarden Vera-bus eller VMEbussen som den vanligen benämns. 44 Med E-versionen ersatte dessutom den klassiska lampbestyckade operatörspanelen (OCP) med en serieport ltill vilken en "dum" ASCII-terminal (t ec Digital Equipments VT 100 eller en PC) kunde anslutas vid behov. Pappersremsutrustningen som använts i virkortscensorn blev med den nya versionen helt förpassad till historien och kassettbandspelare (Digital Cartridge Recorder) och "hårddisk" blev datorns standardutrustning. I den nya Censorn infördes flyttalsaritmetik som standard till skillnad mot virkostscensorn där denna funktionalitet utgjorde ett valbart tillval.

Datormodul ACM har använts från 1985 då StriKAsystemet i KAbataljon m/1980 togs i drift vid KA 2 till 2000 då KA 2 avvecklades. StriKAsystemet togs om hand av Museiföreningen för rörligt kustartilleri 2008.

Produktion - Producerad - 1985 — 2000

Produktion - Producerad

Användning - 1985 — 2000

Förvärv - 2007 — 2008