Bildvävnad

Vävnaden heter "Tupparna" och är tillverkad 1975. Motivets politiska budskap anspelar på en ursprungligen spansk frihetssång från francotiden, "Los Gallos", smugglad till Sverige 1963 och i svensk översättning 1968:

"Svarta tupp, när du hörs gala,

blir det mörkt, natten är inne.

Men när den röda tuppen gal,

då gryr morgonens timme.

Refräng

Vind, vinden ska föra

bort min sång om jag sagt

vad ingen får höra.

Vind, vad ska vi göra?

Vinden ger jag min sång

som ingen får höra.

Och de möts på en arena

näbb mot näbb mitt för varandra.

Sporre av järn har den ena

men sitt mod äger den andra.

Refr. Vind…

Svarta tupp, tror du du vunnit?

Säg mej, vem slipade sporren?

Den röda tuppen har aldrig dött,

ni möts kanske i morgon.

Refr. Vind…

Svarta tupp, tupp svart som natten,

snart blir din tid att förblöda.

Den svarta tuppen är stor

men segrar ej över den röda.

Refr. Vind…"

Originaltext och musik: José Antonio Sanchez Ferlosio, svensk text: Jacob Branting.

___________________________________________________________________________

Litteratur:

Arlenborg, Ingrid/Feltzing, Ulla, Finnväv Bohuslänsk tradition modernt konsthantverk.

Berg, Kerstin, Selma Johansson - väverska och hembygdsforskare i Södra Bohuslän, Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund Nr 41, Uddevalla 1991, sidorna 232-242.

Machschefes, Annelie, Väva finnväv på lätt sätt, sidan 62 och följande.

I bilagelåda sorterat under UM016002 finns en pärm med klipp ur tidskrifter och böcker kring både dåtida och nutida alster i tekniken dubbelväv eller finnväv. Pärmen sammanställd av Marie Johansson i samband med utställningen "Finnväv idag och imorgon" år 2010 på Bohusläns museum i samarbete med Hemslöjd Västra Götaland.

Produktion - 1975

• History

  Elsa Pärs Berglund, född i Helsingborg började som 20-åring på Valands konstskola i Göteborg. Hon hade också ett "vanligt" yrke och arbetade som kartritare på parkförvaltningen. Hon lärde sig väva som liten av sin mormor. Omkring 1970 började hon arbeta med konstnärlig väv och blev särskilt inspirerad av finnvävarna på Röhsska Konstslöjdmuseet i Göteborg. Under en period vävde hon både klassisk och fri finnväv. Hon har arbetat med de flesta vävtekniker och har skapat uppmärksammade motiv med politiska och samhällsaktuella teman, händelser i vardagen och ute i världen, orättvisor, miljöförstöring, krigshändelser och svält.

  På 1980-talet intresserade hon sig för damasttekniken som hon utvecklade vad gäller motiv och teknik. Här har hon också återanvänt den bohuslänska finnvävens klassiska figurer.

  Verk i urval:

  "Rorsmän", bildvävnad 1971; "Samling Gustav Adolfs Torg", bildvävnad 1973; "Att leva på 1900-talet", bildvävnad 1981; "Hönö", vävnad i upphämtateknik, "Som folk é mest", damastvävnad.

  Representerad på Röhsska museet och Folkteatern, Göteborg, Bohusläns museum, Uddevalla.

  Konstnärens son berättar i brev i samband med förvärvet: "Min mor blev något av en förnyare av damastkonsten och är representerad med flera verk på Röhsska, även med ett verk på Folkteatern i Göteborg (Kvinnor och äppleträd). Hon har haft utställning på Lunds Konsthall samt ett flertal andra institutioner. Hennes politiska period i gobelänghänseende blev ganska respekterad och känd. En lustig poäng är att en av hennes bilder hänger i kommunistiska partihögkvarteret i Peking."

  Ur dödsruna Bohusläningen den 8 oktober 2005:

  "Konstnären Elsa Pärs Berglund, Strömstad, har avlidit i en ålder av 85 år.

  Hon växte upp i Helsingborg i en skara på fem systrar. Pappan var kvarnstensgjutare och mamman arbetare i en syfabrik. Systrarna var alla hantverkskunniga, men det var Elsa Pärs Berglund som kom att ägna sig åt konstnärlig verksamhet.

  Hon utbildade sig tidigt till bildkonstnär vid Valands konstskola i Göteborg. Hon var en skicklig figurtecknare men kom snart på att det var vävning hon skulle satsa på. Framför allt vävde hon bildgobelänger och så kallade finnvävar och ofta hade hennes motiv politiska undertoner. I slutet av 1980-talet började Elsa Pärs Berglund även att skapa komplicerade damaster. Hon är representerad på Röhsska museet i Göteborg.

  Hennes närmaste är de två sönerna med familjer, samt syskon."

  Litteratur:

  Martin, Edna och Sydhoff, Beate. Svensk textilkonst. Swedish Textile Art (1979). Sidan 79 finns vävnaden avbildad och kommenterad.

  Eriksson, Yvonne: 1970-talets kvinnorörelse och dess visualiseringsformer. Ur Perspektiv på samtiden - samtida perspektiv. Stockholm, 2002.

  Lychou, Kerstin: Elsa Pärs-Berglund väverska på Hönö. Damast i fint garn och nya mönster. Ur Hemslöjden 1988/4.

  "Konsten 1950-1975, Signums svenska konsthistoria" (2005), i kapitel "Textilkonsten" författat av Marianne Erikson beskrivs Elsa Pärs Berglunds konstnärsskap på sidorna 324-325.

• Levnadsort, Sverige (SE) Bohuslän Västra Götaland Strömstad
• Gender Kvinna
• DigitaltMuseum Search in «Berglund, Elsa Pärs»

Accession - February 24, 2012