1
10
100
Käpp tillverkad av en runstav, kompletterad med krycka av elfenben samt doppsko av mässing. Skador på kryckan; sprickor samt del av handtaget bortslaget. Runstaven är troligen tillverkad av björk, skurna figurer i högrelief, runor skurna i lågrelief; arbetet svärtat och polerat. Runstaven daterad till 1600-talet. Tullkontrollör A. Kidron var sedermera tullförvaltare i Kalmar. Möjligen har tullkontrollör Kidron fått fel begynnelsebokstav på förnamnet. I Sveriges statskalender/1881 finns en Kidron antecknad i Kalmar: Tullförvaltare, Carl Erik Reinhold Kidron, R. W. O., f. 26; 79; utöfvar jemväl chefskap öfver kustbevakn. i Kalmar tullkammar distr. Se artikel av Sten Kristiansson i klipp-pärmen Glimtar från Uddevalla museum med artiklar om Uddevalla museum publicerade i Bohus-Posten åren 1940-1942; Runstavar. Bohusläns museums bibliotek, NcbkzN-Uddevalla I 1869 års tryckta katalog G N:o 20: En runstaf med elfenbernskrycka och upphöjda figurer. Ur Nationalencyklopedin, NE.se: Runkalender Runkalender, en form av evighetskalender (jfr kalender), där beteckningarna för veckodagarna och gyllentalen utgörs av runor: futharkens sju första runor (upprepade 52 gånger) resp. futharkens 16 runor utökade med tre nyskapade tecken (placerade vid de datum då nymåne beräknas inträffa under vederbörande år i den 19-åriga måncykeln). Även de kyrkliga festdagarna kan vara angivna med runor. Runkalendrar har förekommit i olika utföranden, bl.a. skrivna på pergament eller ristade på trä, ben eller horn. Runkalendern tycks vara en medeltida svensk uppfinning, medan träkalendrar utan runor, men med dagarna markerade med streck eller hack i stavens kant, är kända från flera områden i Europa. Den äldsta bevarade runkalendern, ristad på en trästav, har daterats till 1200-talet (Nyköpingsstaven). Det tusental kalendrar av trä som är kända tillhör företrädesvis 1500- och 1600-talen. Under 1700-talet fick runkalendrar en renässans, och omkring 1800 blev det populärt med liknande kalendrar i form av tobaksdosor av mässing. Runkalendern kallas ibland primstav och runstav.
Photo: Bohusläns museum
Käpp tillverkad av en runstav, kompletterad med krycka av elfenben samt doppsko av mässing. Skador på kryckan; sprickor samt del av handtaget bortslaget. Runstaven är troligen tillverkad av björk, skurna figurer i högrelief, runor skurna i lågrelief; arbetet svärtat och polerat. Runstaven daterad till 1600-talet. Tullkontrollör A. Kidron var sedermera tullförvaltare i Kalmar. Möjligen har tullkontrollör Kidron fått fel begynnelsebokstav på förnamnet. I Sveriges statskalender/1881 finns en Kidron antecknad i Kalmar: Tullförvaltare, Carl Erik Reinhold Kidron, R. W. O., f. 26; 79; utöfvar jemväl chefskap öfver kustbevakn. i Kalmar tullkammar distr. Se artikel av Sten Kristiansson i klipp-pärmen Glimtar från Uddevalla museum med artiklar om Uddevalla museum publicerade i Bohus-Posten åren 1940-1942; Runstavar. Bohusläns museums bibliotek, NcbkzN-Uddevalla I 1869 års tryckta katalog G N:o 20: En runstaf med elfenbernskrycka och upphöjda figurer. Ur Nationalencyklopedin, NE.se: Runkalender Runkalender, en form av evighetskalender (jfr kalender), där beteckningarna för veckodagarna och gyllentalen utgörs av runor: futharkens sju första runor (upprepade 52 gånger) resp. futharkens 16 runor utökade med tre nyskapade tecken (placerade vid de datum då nymåne beräknas inträffa under vederbörande år i den 19-åriga måncykeln). Även de kyrkliga festdagarna kan vara angivna med runor. Runkalendrar har förekommit i olika utföranden, bl.a. skrivna på pergament eller ristade på trä, ben eller horn. Runkalendern tycks vara en medeltida svensk uppfinning, medan träkalendrar utan runor, men med dagarna markerade med streck eller hack i stavens kant, är kända från flera områden i Europa. Den äldsta bevarade runkalendern, ristad på en trästav, har daterats till 1200-talet (Nyköpingsstaven). Det tusental kalendrar av trä som är kända tillhör företrädesvis 1500- och 1600-talen. Under 1700-talet fick runkalendrar en renässans, och omkring 1800 blev det populärt med liknande kalendrar i form av tobaksdosor av mässing. Runkalendern kallas ibland primstav och runstav.
Photo: Bohusläns museum
Käpp tillverkad av en runstav, kompletterad med krycka av elfenben samt doppsko av mässing. Skador på kryckan; sprickor samt del av handtaget bortslaget. Runstaven är troligen tillverkad av björk, skurna figurer i högrelief, runor skurna i lågrelief; arbetet svärtat och polerat. Runstaven daterad till 1600-talet. Tullkontrollör A. Kidron var sedermera tullförvaltare i Kalmar. Möjligen har tullkontrollör Kidron fått fel begynnelsebokstav på förnamnet. I Sveriges statskalender/1881 finns en Kidron antecknad i Kalmar: Tullförvaltare, Carl Erik Reinhold Kidron, R. W. O., f. 26; 79; utöfvar jemväl chefskap öfver kustbevakn. i Kalmar tullkammar distr. Se artikel av Sten Kristiansson i klipp-pärmen Glimtar från Uddevalla museum med artiklar om Uddevalla museum publicerade i Bohus-Posten åren 1940-1942; Runstavar. Bohusläns museums bibliotek, NcbkzN-Uddevalla I 1869 års tryckta katalog G N:o 20: En runstaf med elfenbernskrycka och upphöjda figurer. Ur Nationalencyklopedin, NE.se: Runkalender Runkalender, en form av evighetskalender (jfr kalender), där beteckningarna för veckodagarna och gyllentalen utgörs av runor: futharkens sju första runor (upprepade 52 gånger) resp. futharkens 16 runor utökade med tre nyskapade tecken (placerade vid de datum då nymåne beräknas inträffa under vederbörande år i den 19-åriga måncykeln). Även de kyrkliga festdagarna kan vara angivna med runor. Runkalendrar har förekommit i olika utföranden, bl.a. skrivna på pergament eller ristade på trä, ben eller horn. Runkalendern tycks vara en medeltida svensk uppfinning, medan träkalendrar utan runor, men med dagarna markerade med streck eller hack i stavens kant, är kända från flera områden i Europa. Den äldsta bevarade runkalendern, ristad på en trästav, har daterats till 1200-talet (Nyköpingsstaven). Det tusental kalendrar av trä som är kända tillhör företrädesvis 1500- och 1600-talen. Under 1700-talet fick runkalendrar en renässans, och omkring 1800 blev det populärt med liknande kalendrar i form av tobaksdosor av mässing. Runkalendern kallas ibland primstav och runstav.
Photo: Bohusläns museum
Käpp tillverkad av en runstav, kompletterad med krycka av elfenben samt doppsko av mässing. Skador på kryckan; sprickor samt del av handtaget bortslaget. Runstaven är troligen tillverkad av björk, skurna figurer i högrelief, runor skurna i lågrelief; arbetet svärtat och polerat. Runstaven daterad till 1600-talet. Tullkontrollör A. Kidron var sedermera tullförvaltare i Kalmar. Möjligen har tullkontrollör Kidron fått fel begynnelsebokstav på förnamnet. I Sveriges statskalender/1881 finns en Kidron antecknad i Kalmar: Tullförvaltare, Carl Erik Reinhold Kidron, R. W. O., f. 26; 79; utöfvar jemväl chefskap öfver kustbevakn. i Kalmar tullkammar distr. Se artikel av Sten Kristiansson i klipp-pärmen Glimtar från Uddevalla museum med artiklar om Uddevalla museum publicerade i Bohus-Posten åren 1940-1942; Runstavar. Bohusläns museums bibliotek, NcbkzN-Uddevalla I 1869 års tryckta katalog G N:o 20: En runstaf med elfenbernskrycka och upphöjda figurer. Ur Nationalencyklopedin, NE.se: Runkalender Runkalender, en form av evighetskalender (jfr kalender), där beteckningarna för veckodagarna och gyllentalen utgörs av runor: futharkens sju första runor (upprepade 52 gånger) resp. futharkens 16 runor utökade med tre nyskapade tecken (placerade vid de datum då nymåne beräknas inträffa under vederbörande år i den 19-åriga måncykeln). Även de kyrkliga festdagarna kan vara angivna med runor. Runkalendrar har förekommit i olika utföranden, bl.a. skrivna på pergament eller ristade på trä, ben eller horn. Runkalendern tycks vara en medeltida svensk uppfinning, medan träkalendrar utan runor, men med dagarna markerade med streck eller hack i stavens kant, är kända från flera områden i Europa. Den äldsta bevarade runkalendern, ristad på en trästav, har daterats till 1200-talet (Nyköpingsstaven). Det tusental kalendrar av trä som är kända tillhör företrädesvis 1500- och 1600-talen. Under 1700-talet fick runkalendrar en renässans, och omkring 1800 blev det populärt med liknande kalendrar i form av tobaksdosor av mässing. Runkalendern kallas ibland primstav och runstav.
Photo: Bohusläns museum
Käpp tillverkad av en runstav, kompletterad med krycka av elfenben samt doppsko av mässing. Skador på kryckan; sprickor samt del av handtaget bortslaget. Runstaven är troligen tillverkad av björk, skurna figurer i högrelief, runor skurna i lågrelief; arbetet svärtat och polerat. Runstaven daterad till 1600-talet. Tullkontrollör A. Kidron var sedermera tullförvaltare i Kalmar. Möjligen har tullkontrollör Kidron fått fel begynnelsebokstav på förnamnet. I Sveriges statskalender/1881 finns en Kidron antecknad i Kalmar: Tullförvaltare, Carl Erik Reinhold Kidron, R. W. O., f. 26; 79; utöfvar jemväl chefskap öfver kustbevakn. i Kalmar tullkammar distr. Se artikel av Sten Kristiansson i klipp-pärmen Glimtar från Uddevalla museum med artiklar om Uddevalla museum publicerade i Bohus-Posten åren 1940-1942; Runstavar. Bohusläns museums bibliotek, NcbkzN-Uddevalla I 1869 års tryckta katalog G N:o 20: En runstaf med elfenbernskrycka och upphöjda figurer. Ur Nationalencyklopedin, NE.se: Runkalender Runkalender, en form av evighetskalender (jfr kalender), där beteckningarna för veckodagarna och gyllentalen utgörs av runor: futharkens sju första runor (upprepade 52 gånger) resp. futharkens 16 runor utökade med tre nyskapade tecken (placerade vid de datum då nymåne beräknas inträffa under vederbörande år i den 19-åriga måncykeln). Även de kyrkliga festdagarna kan vara angivna med runor. Runkalendrar har förekommit i olika utföranden, bl.a. skrivna på pergament eller ristade på trä, ben eller horn. Runkalendern tycks vara en medeltida svensk uppfinning, medan träkalendrar utan runor, men med dagarna markerade med streck eller hack i stavens kant, är kända från flera områden i Europa. Den äldsta bevarade runkalendern, ristad på en trästav, har daterats till 1200-talet (Nyköpingsstaven). Det tusental kalendrar av trä som är kända tillhör företrädesvis 1500- och 1600-talen. Under 1700-talet fick runkalendrar en renässans, och omkring 1800 blev det populärt med liknande kalendrar i form av tobaksdosor av mässing. Runkalendern kallas ibland primstav och runstav.
Photo: Bohusläns museum
Käpp tillverkad av en runstav, kompletterad med krycka av elfenben samt doppsko av mässing. Skador på kryckan; sprickor samt del av handtaget bortslaget. Runstaven är troligen tillverkad av björk, skurna figurer i högrelief, runor skurna i lågrelief; arbetet svärtat och polerat. Runstaven daterad till 1600-talet. Tullkontrollör A. Kidron var sedermera tullförvaltare i Kalmar. Möjligen har tullkontrollör Kidron fått fel begynnelsebokstav på förnamnet. I Sveriges statskalender/1881 finns en Kidron antecknad i Kalmar: Tullförvaltare, Carl Erik Reinhold Kidron, R. W. O., f. 26; 79; utöfvar jemväl chefskap öfver kustbevakn. i Kalmar tullkammar distr. Se artikel av Sten Kristiansson i klipp-pärmen Glimtar från Uddevalla museum med artiklar om Uddevalla museum publicerade i Bohus-Posten åren 1940-1942; Runstavar. Bohusläns museums bibliotek, NcbkzN-Uddevalla I 1869 års tryckta katalog G N:o 20: En runstaf med elfenbernskrycka och upphöjda figurer. Ur Nationalencyklopedin, NE.se: Runkalender Runkalender, en form av evighetskalender (jfr kalender), där beteckningarna för veckodagarna och gyllentalen utgörs av runor: futharkens sju första runor (upprepade 52 gånger) resp. futharkens 16 runor utökade med tre nyskapade tecken (placerade vid de datum då nymåne beräknas inträffa under vederbörande år i den 19-åriga måncykeln). Även de kyrkliga festdagarna kan vara angivna med runor. Runkalendrar har förekommit i olika utföranden, bl.a. skrivna på pergament eller ristade på trä, ben eller horn. Runkalendern tycks vara en medeltida svensk uppfinning, medan träkalendrar utan runor, men med dagarna markerade med streck eller hack i stavens kant, är kända från flera områden i Europa. Den äldsta bevarade runkalendern, ristad på en trästav, har daterats till 1200-talet (Nyköpingsstaven). Det tusental kalendrar av trä som är kända tillhör företrädesvis 1500- och 1600-talen. Under 1700-talet fick runkalendrar en renässans, och omkring 1800 blev det populärt med liknande kalendrar i form av tobaksdosor av mässing. Runkalendern kallas ibland primstav och runstav.
Photo: Bohusläns museum
Käpp tillverkad av en runstav, kompletterad med krycka av elfenben samt doppsko av mässing. Skador på kryckan; sprickor samt del av handtaget bortslaget. Runstaven är troligen tillverkad av björk, skurna figurer i högrelief, runor skurna i lågrelief; arbetet svärtat och polerat. Runstaven daterad till 1600-talet. Tullkontrollör A. Kidron var sedermera tullförvaltare i Kalmar. Möjligen har tullkontrollör Kidron fått fel begynnelsebokstav på förnamnet. I Sveriges statskalender/1881 finns en Kidron antecknad i Kalmar: Tullförvaltare, Carl Erik Reinhold Kidron, R. W. O., f. 26; 79; utöfvar jemväl chefskap öfver kustbevakn. i Kalmar tullkammar distr. Se artikel av Sten Kristiansson i klipp-pärmen Glimtar från Uddevalla museum med artiklar om Uddevalla museum publicerade i Bohus-Posten åren 1940-1942; Runstavar. Bohusläns museums bibliotek, NcbkzN-Uddevalla I 1869 års tryckta katalog G N:o 20: En runstaf med elfenbernskrycka och upphöjda figurer. Ur Nationalencyklopedin, NE.se: Runkalender Runkalender, en form av evighetskalender (jfr kalender), där beteckningarna för veckodagarna och gyllentalen utgörs av runor: futharkens sju första runor (upprepade 52 gånger) resp. futharkens 16 runor utökade med tre nyskapade tecken (placerade vid de datum då nymåne beräknas inträffa under vederbörande år i den 19-åriga måncykeln). Även de kyrkliga festdagarna kan vara angivna med runor. Runkalendrar har förekommit i olika utföranden, bl.a. skrivna på pergament eller ristade på trä, ben eller horn. Runkalendern tycks vara en medeltida svensk uppfinning, medan träkalendrar utan runor, men med dagarna markerade med streck eller hack i stavens kant, är kända från flera områden i Europa. Den äldsta bevarade runkalendern, ristad på en trästav, har daterats till 1200-talet (Nyköpingsstaven). Det tusental kalendrar av trä som är kända tillhör företrädesvis 1500- och 1600-talen. Under 1700-talet fick runkalendrar en renässans, och omkring 1800 blev det populärt med liknande kalendrar i form av tobaksdosor av mässing. Runkalendern kallas ibland primstav och runstav.
Photo: Bohusläns museum
Käpp tillverkad av en runstav, kompletterad med krycka av elfenben samt doppsko av mässing. Skador på kryckan; sprickor samt del av handtaget bortslaget. Runstaven är troligen tillverkad av björk, skurna figurer i högrelief, runor skurna i lågrelief; arbetet svärtat och polerat. Runstaven daterad till 1600-talet. Tullkontrollör A. Kidron var sedermera tullförvaltare i Kalmar. Möjligen har tullkontrollör Kidron fått fel begynnelsebokstav på förnamnet. I Sveriges statskalender/1881 finns en Kidron antecknad i Kalmar: Tullförvaltare, Carl Erik Reinhold Kidron, R. W. O., f. 26; 79; utöfvar jemväl chefskap öfver kustbevakn. i Kalmar tullkammar distr. Se artikel av Sten Kristiansson i klipp-pärmen Glimtar från Uddevalla museum med artiklar om Uddevalla museum publicerade i Bohus-Posten åren 1940-1942; Runstavar. Bohusläns museums bibliotek, NcbkzN-Uddevalla I 1869 års tryckta katalog G N:o 20: En runstaf med elfenbernskrycka och upphöjda figurer. Ur Nationalencyklopedin, NE.se: Runkalender Runkalender, en form av evighetskalender (jfr kalender), där beteckningarna för veckodagarna och gyllentalen utgörs av runor: futharkens sju första runor (upprepade 52 gånger) resp. futharkens 16 runor utökade med tre nyskapade tecken (placerade vid de datum då nymåne beräknas inträffa under vederbörande år i den 19-åriga måncykeln). Även de kyrkliga festdagarna kan vara angivna med runor. Runkalendrar har förekommit i olika utföranden, bl.a. skrivna på pergament eller ristade på trä, ben eller horn. Runkalendern tycks vara en medeltida svensk uppfinning, medan träkalendrar utan runor, men med dagarna markerade med streck eller hack i stavens kant, är kända från flera områden i Europa. Den äldsta bevarade runkalendern, ristad på en trästav, har daterats till 1200-talet (Nyköpingsstaven). Det tusental kalendrar av trä som är kända tillhör företrädesvis 1500- och 1600-talen. Under 1700-talet fick runkalendrar en renässans, och omkring 1800 blev det populärt med liknande kalendrar i form av tobaksdosor av mässing. Runkalendern kallas ibland primstav och runstav.
Photo: Bohusläns museum
Käpp tillverkad av en runstav, kompletterad med krycka av elfenben samt doppsko av mässing. Skador på kryckan; sprickor samt del av handtaget bortslaget. Runstaven är troligen tillverkad av björk, skurna figurer i högrelief, runor skurna i lågrelief; arbetet svärtat och polerat. Runstaven daterad till 1600-talet. Tullkontrollör A. Kidron var sedermera tullförvaltare i Kalmar. Möjligen har tullkontrollör Kidron fått fel begynnelsebokstav på förnamnet. I Sveriges statskalender/1881 finns en Kidron antecknad i Kalmar: Tullförvaltare, Carl Erik Reinhold Kidron, R. W. O., f. 26; 79; utöfvar jemväl chefskap öfver kustbevakn. i Kalmar tullkammar distr. Se artikel av Sten Kristiansson i klipp-pärmen Glimtar från Uddevalla museum med artiklar om Uddevalla museum publicerade i Bohus-Posten åren 1940-1942; Runstavar. Bohusläns museums bibliotek, NcbkzN-Uddevalla I 1869 års tryckta katalog G N:o 20: En runstaf med elfenbernskrycka och upphöjda figurer. Ur Nationalencyklopedin, NE.se: Runkalender Runkalender, en form av evighetskalender (jfr kalender), där beteckningarna för veckodagarna och gyllentalen utgörs av runor: futharkens sju första runor (upprepade 52 gånger) resp. futharkens 16 runor utökade med tre nyskapade tecken (placerade vid de datum då nymåne beräknas inträffa under vederbörande år i den 19-åriga måncykeln). Även de kyrkliga festdagarna kan vara angivna med runor. Runkalendrar har förekommit i olika utföranden, bl.a. skrivna på pergament eller ristade på trä, ben eller horn. Runkalendern tycks vara en medeltida svensk uppfinning, medan träkalendrar utan runor, men med dagarna markerade med streck eller hack i stavens kant, är kända från flera områden i Europa. Den äldsta bevarade runkalendern, ristad på en trästav, har daterats till 1200-talet (Nyköpingsstaven). Det tusental kalendrar av trä som är kända tillhör företrädesvis 1500- och 1600-talen. Under 1700-talet fick runkalendrar en renässans, och omkring 1800 blev det populärt med liknande kalendrar i form av tobaksdosor av mässing. Runkalendern kallas ibland primstav och runstav.
Photo: Bohusläns museum
Käpp tillverkad av en runstav, kompletterad med krycka av elfenben samt doppsko av mässing. Skador på kryckan; sprickor samt del av handtaget bortslaget. Runstaven är troligen tillverkad av björk, skurna figurer i högrelief, runor skurna i lågrelief; arbetet svärtat och polerat. Runstaven daterad till 1600-talet. Tullkontrollör A. Kidron var sedermera tullförvaltare i Kalmar. Möjligen har tullkontrollör Kidron fått fel begynnelsebokstav på förnamnet. I Sveriges statskalender/1881 finns en Kidron antecknad i Kalmar: Tullförvaltare, Carl Erik Reinhold Kidron, R. W. O., f. 26; 79; utöfvar jemväl chefskap öfver kustbevakn. i Kalmar tullkammar distr. Se artikel av Sten Kristiansson i klipp-pärmen Glimtar från Uddevalla museum med artiklar om Uddevalla museum publicerade i Bohus-Posten åren 1940-1942; Runstavar. Bohusläns museums bibliotek, NcbkzN-Uddevalla I 1869 års tryckta katalog G N:o 20: En runstaf med elfenbernskrycka och upphöjda figurer. Ur Nationalencyklopedin, NE.se: Runkalender Runkalender, en form av evighetskalender (jfr kalender), där beteckningarna för veckodagarna och gyllentalen utgörs av runor: futharkens sju första runor (upprepade 52 gånger) resp. futharkens 16 runor utökade med tre nyskapade tecken (placerade vid de datum då nymåne beräknas inträffa under vederbörande år i den 19-åriga måncykeln). Även de kyrkliga festdagarna kan vara angivna med runor. Runkalendrar har förekommit i olika utföranden, bl.a. skrivna på pergament eller ristade på trä, ben eller horn. Runkalendern tycks vara en medeltida svensk uppfinning, medan träkalendrar utan runor, men med dagarna markerade med streck eller hack i stavens kant, är kända från flera områden i Europa. Den äldsta bevarade runkalendern, ristad på en trästav, har daterats till 1200-talet (Nyköpingsstaven). Det tusental kalendrar av trä som är kända tillhör företrädesvis 1500- och 1600-talen. Under 1700-talet fick runkalendrar en renässans, och omkring 1800 blev det populärt med liknande kalendrar i form av tobaksdosor av mässing. Runkalendern kallas ibland primstav och runstav.
Photo: Bohusläns museum
Accept license and download photo