1
12
100
Bordplanka till mindre båt. Ena änden är runt avsmalnande vilket antyder att den har suttit mot en stäv. Den andra änden är rakt avkapad och mycket svagt fasad för att utgöra bladlask mot nästa bord. Långsidorna är nästan helt bevarade. Vid stävänden har bordets överkant ett fasat urtag för överliggande bords underkant. Spikhål längs långsidorna med vanligtvis 18-19,5 mm avstånd sins emellan. Tydliga avtryck efter spikskallar vid underkantens utsida och spår efter omböjda spik längs överkantens insida. Spikhålen är fyrkantiga med en sida på ca 4,5 mm. Fyra stycken dymlinghål fördelade längs bordets mittlinje med inbördes avstånd om ca 485-495 mm. Försänkningarna för dymlingarna på bordets utsida är kraftiga. Ytterligare ett hål sitter närmast stävänden något nedanför mittlinjen. Detta hål har en mindre diameter och har säkerligen utgjort en dyvika. Bordet har spruckit längs mittlinjen på en sträcka som överstiger något mer än halva längden. Bordet är förutom detta, och en lossbruten liten del mot ena änden, förhållandevis välbevarat. Bordets yta förefaller mer anfrätt närmare änden med lasken. Många spår efter bearbetning med yxa, speciellt mot mitten av bordplankan.
Photo: Vasamuseet
Bordplanka till mindre båt. Ena änden är runt avsmalnande vilket antyder att den har suttit mot en stäv. Den andra änden är rakt avkapad och mycket svagt fasad för att utgöra bladlask mot nästa bord. Långsidorna är nästan helt bevarade. Vid stävänden har bordets överkant ett fasat urtag för överliggande bords underkant. Spikhål längs långsidorna med vanligtvis 18-19,5 mm avstånd sins emellan. Tydliga avtryck efter spikskallar vid underkantens utsida och spår efter omböjda spik längs överkantens insida. Spikhålen är fyrkantiga med en sida på ca 4,5 mm. Fyra stycken dymlinghål fördelade längs bordets mittlinje med inbördes avstånd om ca 485-495 mm. Försänkningarna för dymlingarna på bordets utsida är kraftiga. Ytterligare ett hål sitter närmast stävänden något nedanför mittlinjen. Detta hål har en mindre diameter och har säkerligen utgjort en dyvika. Bordet har spruckit längs mittlinjen på en sträcka som överstiger något mer än halva längden. Bordet är förutom detta, och en lossbruten liten del mot ena änden, förhållandevis välbevarat. Bordets yta förefaller mer anfrätt närmare änden med lasken. Många spår efter bearbetning med yxa, speciellt mot mitten av bordplankan.
Photo: Vasamuseet
Bordplanka till mindre båt. Ena änden är runt avsmalnande vilket antyder att den har suttit mot en stäv. Den andra änden är rakt avkapad och mycket svagt fasad för att utgöra bladlask mot nästa bord. Långsidorna är nästan helt bevarade. Vid stävänden har bordets överkant ett fasat urtag för överliggande bords underkant. Spikhål längs långsidorna med vanligtvis 18-19,5 mm avstånd sins emellan. Tydliga avtryck efter spikskallar vid underkantens utsida och spår efter omböjda spik längs överkantens insida. Spikhålen är fyrkantiga med en sida på ca 4,5 mm. Fyra stycken dymlinghål fördelade längs bordets mittlinje med inbördes avstånd om ca 485-495 mm. Försänkningarna för dymlingarna på bordets utsida är kraftiga. Ytterligare ett hål sitter närmast stävänden något nedanför mittlinjen. Detta hål har en mindre diameter och har säkerligen utgjort en dyvika. Bordet har spruckit längs mittlinjen på en sträcka som överstiger något mer än halva längden. Bordet är förutom detta, och en lossbruten liten del mot ena änden, förhållandevis välbevarat. Bordets yta förefaller mer anfrätt närmare änden med lasken. Många spår efter bearbetning med yxa, speciellt mot mitten av bordplankan.
Photo: Vasamuseet
Bordplanka till mindre båt. Ena änden är runt avsmalnande vilket antyder att den har suttit mot en stäv. Den andra änden är rakt avkapad och mycket svagt fasad för att utgöra bladlask mot nästa bord. Långsidorna är nästan helt bevarade. Vid stävänden har bordets överkant ett fasat urtag för överliggande bords underkant. Spikhål längs långsidorna med vanligtvis 18-19,5 mm avstånd sins emellan. Tydliga avtryck efter spikskallar vid underkantens utsida och spår efter omböjda spik längs överkantens insida. Spikhålen är fyrkantiga med en sida på ca 4,5 mm. Fyra stycken dymlinghål fördelade längs bordets mittlinje med inbördes avstånd om ca 485-495 mm. Försänkningarna för dymlingarna på bordets utsida är kraftiga. Ytterligare ett hål sitter närmast stävänden något nedanför mittlinjen. Detta hål har en mindre diameter och har säkerligen utgjort en dyvika. Bordet har spruckit längs mittlinjen på en sträcka som överstiger något mer än halva längden. Bordet är förutom detta, och en lossbruten liten del mot ena änden, förhållandevis välbevarat. Bordets yta förefaller mer anfrätt närmare änden med lasken. Många spår efter bearbetning med yxa, speciellt mot mitten av bordplankan.
Photo: Vasamuseet
Bordplanka till mindre båt. Ena änden är runt avsmalnande vilket antyder att den har suttit mot en stäv. Den andra änden är rakt avkapad och mycket svagt fasad för att utgöra bladlask mot nästa bord. Långsidorna är nästan helt bevarade. Vid stävänden har bordets överkant ett fasat urtag för överliggande bords underkant. Spikhål längs långsidorna med vanligtvis 18-19,5 mm avstånd sins emellan. Tydliga avtryck efter spikskallar vid underkantens utsida och spår efter omböjda spik längs överkantens insida. Spikhålen är fyrkantiga med en sida på ca 4,5 mm. Fyra stycken dymlinghål fördelade längs bordets mittlinje med inbördes avstånd om ca 485-495 mm. Försänkningarna för dymlingarna på bordets utsida är kraftiga. Ytterligare ett hål sitter närmast stävänden något nedanför mittlinjen. Detta hål har en mindre diameter och har säkerligen utgjort en dyvika. Bordet har spruckit längs mittlinjen på en sträcka som överstiger något mer än halva längden. Bordet är förutom detta, och en lossbruten liten del mot ena änden, förhållandevis välbevarat. Bordets yta förefaller mer anfrätt närmare änden med lasken. Många spår efter bearbetning med yxa, speciellt mot mitten av bordplankan.
Photo: Vasamuseet
Bordplanka till mindre båt. Ena änden är runt avsmalnande vilket antyder att den har suttit mot en stäv. Den andra änden är rakt avkapad och mycket svagt fasad för att utgöra bladlask mot nästa bord. Långsidorna är nästan helt bevarade. Vid stävänden har bordets överkant ett fasat urtag för överliggande bords underkant. Spikhål längs långsidorna med vanligtvis 18-19,5 mm avstånd sins emellan. Tydliga avtryck efter spikskallar vid underkantens utsida och spår efter omböjda spik längs överkantens insida. Spikhålen är fyrkantiga med en sida på ca 4,5 mm. Fyra stycken dymlinghål fördelade längs bordets mittlinje med inbördes avstånd om ca 485-495 mm. Försänkningarna för dymlingarna på bordets utsida är kraftiga. Ytterligare ett hål sitter närmast stävänden något nedanför mittlinjen. Detta hål har en mindre diameter och har säkerligen utgjort en dyvika. Bordet har spruckit längs mittlinjen på en sträcka som överstiger något mer än halva längden. Bordet är förutom detta, och en lossbruten liten del mot ena änden, förhållandevis välbevarat. Bordets yta förefaller mer anfrätt närmare änden med lasken. Många spår efter bearbetning med yxa, speciellt mot mitten av bordplankan.
Photo: Vasamuseet
Bordplanka till mindre båt. Ena änden är runt avsmalnande vilket antyder att den har suttit mot en stäv. Den andra änden är rakt avkapad och mycket svagt fasad för att utgöra bladlask mot nästa bord. Långsidorna är nästan helt bevarade. Vid stävänden har bordets överkant ett fasat urtag för överliggande bords underkant. Spikhål längs långsidorna med vanligtvis 18-19,5 mm avstånd sins emellan. Tydliga avtryck efter spikskallar vid underkantens utsida och spår efter omböjda spik längs överkantens insida. Spikhålen är fyrkantiga med en sida på ca 4,5 mm. Fyra stycken dymlinghål fördelade längs bordets mittlinje med inbördes avstånd om ca 485-495 mm. Försänkningarna för dymlingarna på bordets utsida är kraftiga. Ytterligare ett hål sitter närmast stävänden något nedanför mittlinjen. Detta hål har en mindre diameter och har säkerligen utgjort en dyvika. Bordet har spruckit längs mittlinjen på en sträcka som överstiger något mer än halva längden. Bordet är förutom detta, och en lossbruten liten del mot ena änden, förhållandevis välbevarat. Bordets yta förefaller mer anfrätt närmare änden med lasken. Många spår efter bearbetning med yxa, speciellt mot mitten av bordplankan.
Photo: Vasamuseet
Bordplanka till mindre båt. Ena änden är runt avsmalnande vilket antyder att den har suttit mot en stäv. Den andra änden är rakt avkapad och mycket svagt fasad för att utgöra bladlask mot nästa bord. Långsidorna är nästan helt bevarade. Vid stävänden har bordets överkant ett fasat urtag för överliggande bords underkant. Spikhål längs långsidorna med vanligtvis 18-19,5 mm avstånd sins emellan. Tydliga avtryck efter spikskallar vid underkantens utsida och spår efter omböjda spik längs överkantens insida. Spikhålen är fyrkantiga med en sida på ca 4,5 mm. Fyra stycken dymlinghål fördelade längs bordets mittlinje med inbördes avstånd om ca 485-495 mm. Försänkningarna för dymlingarna på bordets utsida är kraftiga. Ytterligare ett hål sitter närmast stävänden något nedanför mittlinjen. Detta hål har en mindre diameter och har säkerligen utgjort en dyvika. Bordet har spruckit längs mittlinjen på en sträcka som överstiger något mer än halva längden. Bordet är förutom detta, och en lossbruten liten del mot ena änden, förhållandevis välbevarat. Bordets yta förefaller mer anfrätt närmare änden med lasken. Många spår efter bearbetning med yxa, speciellt mot mitten av bordplankan.
Photo: Vasamuseet
Bordplanka till mindre båt. Ena änden är runt avsmalnande vilket antyder att den har suttit mot en stäv. Den andra änden är rakt avkapad och mycket svagt fasad för att utgöra bladlask mot nästa bord. Långsidorna är nästan helt bevarade. Vid stävänden har bordets överkant ett fasat urtag för överliggande bords underkant. Spikhål längs långsidorna med vanligtvis 18-19,5 mm avstånd sins emellan. Tydliga avtryck efter spikskallar vid underkantens utsida och spår efter omböjda spik längs överkantens insida. Spikhålen är fyrkantiga med en sida på ca 4,5 mm. Fyra stycken dymlinghål fördelade längs bordets mittlinje med inbördes avstånd om ca 485-495 mm. Försänkningarna för dymlingarna på bordets utsida är kraftiga. Ytterligare ett hål sitter närmast stävänden något nedanför mittlinjen. Detta hål har en mindre diameter och har säkerligen utgjort en dyvika. Bordet har spruckit längs mittlinjen på en sträcka som överstiger något mer än halva längden. Bordet är förutom detta, och en lossbruten liten del mot ena änden, förhållandevis välbevarat. Bordets yta förefaller mer anfrätt närmare änden med lasken. Många spår efter bearbetning med yxa, speciellt mot mitten av bordplankan.
Photo: Vasamuseet
Bordplanka till mindre båt. Ena änden är runt avsmalnande vilket antyder att den har suttit mot en stäv. Den andra änden är rakt avkapad och mycket svagt fasad för att utgöra bladlask mot nästa bord. Långsidorna är nästan helt bevarade. Vid stävänden har bordets överkant ett fasat urtag för överliggande bords underkant. Spikhål längs långsidorna med vanligtvis 18-19,5 mm avstånd sins emellan. Tydliga avtryck efter spikskallar vid underkantens utsida och spår efter omböjda spik längs överkantens insida. Spikhålen är fyrkantiga med en sida på ca 4,5 mm. Fyra stycken dymlinghål fördelade längs bordets mittlinje med inbördes avstånd om ca 485-495 mm. Försänkningarna för dymlingarna på bordets utsida är kraftiga. Ytterligare ett hål sitter närmast stävänden något nedanför mittlinjen. Detta hål har en mindre diameter och har säkerligen utgjort en dyvika. Bordet har spruckit längs mittlinjen på en sträcka som överstiger något mer än halva längden. Bordet är förutom detta, och en lossbruten liten del mot ena änden, förhållandevis välbevarat. Bordets yta förefaller mer anfrätt närmare änden med lasken. Många spår efter bearbetning med yxa, speciellt mot mitten av bordplankan.
Photo: Vasamuseet
Bordplanka till mindre båt. Ena änden är runt avsmalnande vilket antyder att den har suttit mot en stäv. Den andra änden är rakt avkapad och mycket svagt fasad för att utgöra bladlask mot nästa bord. Långsidorna är nästan helt bevarade. Vid stävänden har bordets överkant ett fasat urtag för överliggande bords underkant. Spikhål längs långsidorna med vanligtvis 18-19,5 mm avstånd sins emellan. Tydliga avtryck efter spikskallar vid underkantens utsida och spår efter omböjda spik längs överkantens insida. Spikhålen är fyrkantiga med en sida på ca 4,5 mm. Fyra stycken dymlinghål fördelade längs bordets mittlinje med inbördes avstånd om ca 485-495 mm. Försänkningarna för dymlingarna på bordets utsida är kraftiga. Ytterligare ett hål sitter närmast stävänden något nedanför mittlinjen. Detta hål har en mindre diameter och har säkerligen utgjort en dyvika. Bordet har spruckit längs mittlinjen på en sträcka som överstiger något mer än halva längden. Bordet är förutom detta, och en lossbruten liten del mot ena änden, förhållandevis välbevarat. Bordets yta förefaller mer anfrätt närmare änden med lasken. Många spår efter bearbetning med yxa, speciellt mot mitten av bordplankan.
Photo: Vasamuseet
Bordplanka till mindre båt. Ena änden är runt avsmalnande vilket antyder att den har suttit mot en stäv. Den andra änden är rakt avkapad och mycket svagt fasad för att utgöra bladlask mot nästa bord. Långsidorna är nästan helt bevarade. Vid stävänden har bordets överkant ett fasat urtag för överliggande bords underkant. Spikhål längs långsidorna med vanligtvis 18-19,5 mm avstånd sins emellan. Tydliga avtryck efter spikskallar vid underkantens utsida och spår efter omböjda spik längs överkantens insida. Spikhålen är fyrkantiga med en sida på ca 4,5 mm. Fyra stycken dymlinghål fördelade längs bordets mittlinje med inbördes avstånd om ca 485-495 mm. Försänkningarna för dymlingarna på bordets utsida är kraftiga. Ytterligare ett hål sitter närmast stävänden något nedanför mittlinjen. Detta hål har en mindre diameter och har säkerligen utgjort en dyvika. Bordet har spruckit längs mittlinjen på en sträcka som överstiger något mer än halva längden. Bordet är förutom detta, och en lossbruten liten del mot ena änden, förhållandevis välbevarat. Bordets yta förefaller mer anfrätt närmare änden med lasken. Många spår efter bearbetning med yxa, speciellt mot mitten av bordplankan.
Photo: Vasamuseet
Accept license and download photo