History
-
-
Avbildningar av fartyg förekommer från bronsåldern och framåt bland annat som hällristningar och på de gotländska bildstenarna. Dessa bilddokument ger en antydan om fartygens stora betydelse och symbolvärde för den förhistoriska människan. Fartyg har också påträffats som offergåvor i mossar. Hjortspringbåten är exempel på ett sådant fynd. Dessa påträffades i en mosse på ön Als i Danmark tillsammans med flera andra fynd, bland annat ett antal sköldar och vapen. Hjortspringbåten är ca 13 meter lång och paddlades av en besättning på 22 - 24 man.
De gotländska bildstensskeppen
De första avbildningarna av segelförsedda fartyg finns på gotländska bildstenar. På flera av dessa är fartygen utrustade med segel. Bildstenarna dateras mellan 400 och 1100 e Kr. På många av dessa bildstensskepp syns sköldar uppsatta längs med fartygets fribord. Stävarna är högt uppdragna och ofta smyckade med djurhuvuden. Bildstensskeppens förebilder bör ha varit mindre än de stora norska och danska skeppsfynden. Långfärderna från Gotland gick oftast söder- och österut genom floder och trånga passager. Ibland var det också nödvändigt att dra båtarna över land. Detta bör ha begränsat fartygets storlek. De gotländska bildstensskeppens segel och rigg har givit upphov till många diskussioner. På en 600-tallsbildsten från Tollby i Fole syns ett snedrutigt, flätat segel. På stenar från 700-talet och fram till 1000-talet syns ofta även ett komplicerat skotnät.
Med utgångspunkt från bildstenarnas fartygsbilder oc resterna av en båt, funnen i Tingstäde träsk och daterad till 1000-talet, byggdes 1979 en båt som fick namnet Krampmacken. Båten är 8 meter lång, klinkbyggd och har plats för 6 – 10 roddare. Seglet till krampmacken vävdes av ull från gutefår och lin. Båten och dess segel provades under tre säsonger i vatten runt Gotland och på färder över Östersjön till svenska fastlandet. Tack vare sina höga stävar visade hon sig vara okänslig för brytande sjöar. Formen gjorde henne lättrodd och seglingsegenskaperna var goda i undan- och halvind. Det var också möjligt att skjuta, släpa eller dra båten över land. Krampmacken gjorde bra fart vid undanvindssegling men var en dålig kryssare, vilket kunde kompenseras genom rodd. Bildstensskeppens skotnät kopierades på Krampmacken. Skotnätet visade sig ge stora möjligheter till kontroll över seglet. Hela besättningen kunde känna hur mycket vind båten tålde.
-
Produktion - 1958
-
Classification
References
-
- Hänvisning Jämför med accessionsnummer S 5891, samma flotte i skala 1:50
License information
- License Attribution (CC BY)
Metadata
- Identifier S 6153
- Part of collection Sjöhistoriska museets föremål
- Owner of collection SJÖHISTORISKA MUSEET
- Institution Sjöhistoriska museet
- Date published August 20, 2015
- Date updated February 14, 2024
- DIMU-CODE 021025915880
- UUID 56e4bde4-ffc5-4ea7-ac1d-c4dd86e66ec4
- Tags