1
3
100
Rektangulär helmönstrad schal av Paisley-typ. Enligt tidigare katalogisering så kallad brudschal eller äkta schal. Har ett detaljerat orientaliskt inspirerat mönster med böljande slingor. Färgerna i mönstret är rött, brunt, vitt, gult. Vid varje kortsida finns en bård med rutor som har olika bottenfärg. Där förekommer även ljusblått. Mitt på schalen finns en ruta med mörkbrun bottenfärg (så kallad krona). Mönstringen av kanten gjordes för att efterlikna olikfärgade broderade eller vävda dekorer på orientaliska cashmereschalar som schalar av Paisleytyp inspirerats av. Mörka rutan i mitten markerade var schalen var tänkt att vikas. Schalar med så här komplicerat mönster är gjorda i vävstol med jacquardmaskin. I Paisley (i Skottland) ökade antalet jacquardvävstolar efter 1840. Vävarna var från början motståndare till dem. Först efter 1840 gjordes vissa schalar helt av ylle (tidigare ull/silke). Förebilden kommer från handvävda schalar i Kashmir i nordvästra Indien (kashmirschal). Tillverkningstid på schalen satt utifrån uppgifter hämtade ur litteraturen. Dock osäkert om schalen är från Paisley, liknande vävdes även på andra ställen. Under 1870-talet miste schalar av Paisleytyp sin populäritet. Har tillhört givaren Helena Johanssons makes mormor Katarina (uttalades Ka"ttrina) efternamn bortglömt. Efter henne är Katarinas väg i nuvarande Henån uppkallad. Hon var gift med Henrik. De ägde en stor gård där nu Henån, Röra socken, utbreder sig. Ytterligare personuppgifter se UM022924 Schalen först använd som klädesplagg, veks dubbel och hängde över axlarna ner över ryggen. Senare använd som draperi. (Uppgift från Anna-Greta Karlsson 2004-06-15/EG) Lagad för hand vid det bruna partiet. Tre hål, varav ett stort. Flera bristningar. Trasiga kanter längs kortsidorna. Endast rester av fransar. En mörkbrun fläck. Blekt.
Photo: Bohusläns museum
Rektangulär helmönstrad schal av Paisley-typ. Enligt tidigare katalogisering så kallad brudschal eller äkta schal. Har ett detaljerat orientaliskt inspirerat mönster med böljande slingor. Färgerna i mönstret är rött, brunt, vitt, gult. Vid varje kortsida finns en bård med rutor som har olika bottenfärg. Där förekommer även ljusblått. Mitt på schalen finns en ruta med mörkbrun bottenfärg (så kallad krona). Mönstringen av kanten gjordes för att efterlikna olikfärgade broderade eller vävda dekorer på orientaliska cashmereschalar som schalar av Paisleytyp inspirerats av. Mörka rutan i mitten markerade var schalen var tänkt att vikas. Schalar med så här komplicerat mönster är gjorda i vävstol med jacquardmaskin. I Paisley (i Skottland) ökade antalet jacquardvävstolar efter 1840. Vävarna var från början motståndare till dem. Först efter 1840 gjordes vissa schalar helt av ylle (tidigare ull/silke). Förebilden kommer från handvävda schalar i Kashmir i nordvästra Indien (kashmirschal). Tillverkningstid på schalen satt utifrån uppgifter hämtade ur litteraturen. Dock osäkert om schalen är från Paisley, liknande vävdes även på andra ställen. Under 1870-talet miste schalar av Paisleytyp sin populäritet. Har tillhört givaren Helena Johanssons makes mormor Katarina (uttalades Ka"ttrina) efternamn bortglömt. Efter henne är Katarinas väg i nuvarande Henån uppkallad. Hon var gift med Henrik. De ägde en stor gård där nu Henån, Röra socken, utbreder sig. Ytterligare personuppgifter se UM022924 Schalen först använd som klädesplagg, veks dubbel och hängde över axlarna ner över ryggen. Senare använd som draperi. (Uppgift från Anna-Greta Karlsson 2004-06-15/EG) Lagad för hand vid det bruna partiet. Tre hål, varav ett stort. Flera bristningar. Trasiga kanter längs kortsidorna. Endast rester av fransar. En mörkbrun fläck. Blekt.
Photo: Bohusläns museum
Rektangulär helmönstrad schal av Paisley-typ. Enligt tidigare katalogisering så kallad brudschal eller äkta schal. Har ett detaljerat orientaliskt inspirerat mönster med böljande slingor. Färgerna i mönstret är rött, brunt, vitt, gult. Vid varje kortsida finns en bård med rutor som har olika bottenfärg. Där förekommer även ljusblått. Mitt på schalen finns en ruta med mörkbrun bottenfärg (så kallad krona). Mönstringen av kanten gjordes för att efterlikna olikfärgade broderade eller vävda dekorer på orientaliska cashmereschalar som schalar av Paisleytyp inspirerats av. Mörka rutan i mitten markerade var schalen var tänkt att vikas. Schalar med så här komplicerat mönster är gjorda i vävstol med jacquardmaskin. I Paisley (i Skottland) ökade antalet jacquardvävstolar efter 1840. Vävarna var från början motståndare till dem. Först efter 1840 gjordes vissa schalar helt av ylle (tidigare ull/silke). Förebilden kommer från handvävda schalar i Kashmir i nordvästra Indien (kashmirschal). Tillverkningstid på schalen satt utifrån uppgifter hämtade ur litteraturen. Dock osäkert om schalen är från Paisley, liknande vävdes även på andra ställen. Under 1870-talet miste schalar av Paisleytyp sin populäritet. Har tillhört givaren Helena Johanssons makes mormor Katarina (uttalades Ka"ttrina) efternamn bortglömt. Efter henne är Katarinas väg i nuvarande Henån uppkallad. Hon var gift med Henrik. De ägde en stor gård där nu Henån, Röra socken, utbreder sig. Ytterligare personuppgifter se UM022924 Schalen först använd som klädesplagg, veks dubbel och hängde över axlarna ner över ryggen. Senare använd som draperi. (Uppgift från Anna-Greta Karlsson 2004-06-15/EG) Lagad för hand vid det bruna partiet. Tre hål, varav ett stort. Flera bristningar. Trasiga kanter längs kortsidorna. Endast rester av fransar. En mörkbrun fläck. Blekt.
Photo: Bohusläns museum
Accept license and download photo