Frimärke

Frimärken i häfte, med tio självhäftande frimärken i fem motiv. Valör 7 kr.

År 2016 firar Naturhistoriska riksmuséet 100 år i den byggnad som ibland kallas för naturens palats.

Där ryms resultatet av mäns och kvinnors nyfikenhet och kunskapstörst genom århundraden.

Muséet är Sveriges största och innehåller över tio miljoner fossil, djur, växter, svampar och mineral.

Frimärksmotiven visar motiv ur dessa samlingar.

Mer information om Naturhistoriska riksmuséet finns på www.nrm.se

Motivet på första frimärket är fostret av en kvagga (Equus quagga quagga), som är en utdöd släkting till zebran.

Fostret fördes hem från Sydafrika 1775 av Anders Sparrman, en av Linnés lärjungar.

Frimärket visar också muséets stora kupol som besökaren ser den från entréhallen.

Det andra frimärket visar en dinosarieunge, en Maiasaura, en rekonstruktion av ett 75 miljoner

år gammalt fossil funnet i USA. I bakgrunden syns också en nutida kungsbräken (Osmunda regalis),

en ormbunke som i det närmaste är oförändrad sedan dinosaurietiden.

Det tredje frimärket handlar om blomväxternas uppkomst och deras evolution, som har kartlagt av

muséets egna forskare. Blomman är ett 80 miljoner år gammalt fossil som hittades i Skåne och döptes efter

Sveriges drottning Silvia till Silvianthemum suecicum. Bredvid visas också starkt förstorade pollenkorn av

maskros, vårtbjörk och en amarantväxt.

Motivet på det fjärde frimärket är dykarskalbaggen (Hydroporus figuratus) som beskrevs 1826 av Leonard

Gyllenhaal, insektsforskare och Linnélärjunge.

Det femte och sista frimärket i häftet visar en mammut, vilken forskare ifrån Rikshistoriska muséet var först

i världen med att kartlägga mammutens hela arvsmassa, med hjälp av fynd från Sibirien. Gåtan om varför

den dog ut för cirka 4000 år sedan är dock fortfarande inte helt löst.

Produktion - Producerad: 2016

Produktion - Tryckt: 2016