Schackspel

Schackspelet är enligt uppgift från H Jaensson av rysk härkomst och har tillhört f.d. översten och storspionen Stig Wennerström, som fått schackspelet i gåva av den ryska staten. Ägarförhållandet finns nedskrivet på en liten etikett, fastsatt på schackspelets insida.

Gåva 1999 från antikhandlare Hilmer Jaensson och Kalmar Konst & Antikvitetsaffär AB, Kalmar.

Månadens föremål, mars 2018, utställningstext.

Spionen Stig Wennerströms schackspel

Det vackra schackspelet med pjäser av elfenben i vitt och rött ska enligt uppgift ha tillhört spionen Stig Wennerström. Schackspelet skänktes 1999 till länsmuseet av antikhandlare Hilmer Jaensson i Kalmar som ägt det under en tid innan gåvotillfället. Enligt medföljande information hävdas det också att Wennerström ursprungligen fått föremålet av den ryska staten. Föremålet med den åtföljande berättelsen om ursprung betraktar vi som ett föremål med tradition. När det gäller härkomstuppgifterna finns det inte några möjligheter att kontrollera riktigheten. Det är inte helt ovanligt att föremål i museisamlingar åtföljs av berättelser som inte är möjliga att kontrollera.

Vem var då Stig Wennerström? Den 22 augusti 1906 föddes Stig Wennerström. År 1929 blev han fänrik i flottan, men sadlade senare om till flygvapnet och blev efter en medioker insats under flygutbildningen ändå löjtnant i flygvapnet 1936. År 1939 gifte han sig. Den militära karriären fortsatte och 1951 utnämndes Stig Wenner­ström till överste. Trots sina blygsamma meriter i luften fick flygvapnet användning av honom. Han kunde ryska och var användbar som flygattaché i Moskva i början av 1940-talet.

Vägen till spion. Wennerström vistades i såväl sovjetiska som nazityska kretsar. Säkerhetspolisen misstänkte att Stig Wennerström var tysk spion och utredde honom men hittade inte tillräckligt med bevis. Det är oklart när Stig Wennerström första gången lämnade hemliga uppgifter till Sovjetunionen. Han uppgav själv att det skedde straxt efter världskrigets slut och att det gällde ett flygfält i Uppland. Som betalning erhöll Wennerström 5 000 kronor vilket idag motsvarar ca 100 000 kronor. Åren 1949 till 1952 var det återigen Stig Wennerström som var svensk flygattaché i Moskva. Det var nu som hans spionkarriär åt sovjetiska GRU tog fart. GRU gav honom kodnamnet ”Örnen” och graden generalmajor inom organisationen. Trots att han värvats till sovjetisk spion skickade Wennerström hem information om Sovjet till Sverige, samt ”läckte” information till USA. År 1951 blev han avslöjad av GRU, men ryssarna valde att betrakta Wennerströms kontakter med USA som en tillgång.

Karriären innebar en USA-vistelse 1952–1957. Wennerström var en perfekt placerad spion som hade naturliga kontakter med representanter för både USA och Sovjetunionen. På detta sätt blev heller aldrig överlämnandet av hemlig­heter något problem.

Hemkomsten. Amerikaåren tog slut 1957. I samband med hemflytten hamnade familjen Wennerström på tidningarnas första­sida. Anled­ningen var att en av hans döttrar inte ville åka med hem utan rymde. Skriverierna medförde att Säpo vaknade. Överstens akt gicks igenom av spionjägaren Otto Danielsson på Säpo, som konstaterade att fallet inte undersökts tillräckligt. Danielsson ifrågasatte bland annat Wennerströms mikrofilmskurs.

Ännu angelägnare blev det att undersöka Wennerström vidare när han vid hem­komsten placerades som sektionschef vid Försvarets kommandoexpedition i Stockholm. Säpo­spanare rapporterade att översten levde över sina tillgångar. Trots alla frågetecken kände Säpo att man inte kom vidare med fallet Wennerström.

Senare ansökte Wennerström om en tjänst vid flygstaben. På denna befattning skulle Wennerström få insikt i alla skrivelser från och till staben. Säpo tillfrågades och Wenner­ström fick inte tjänsten. Han blev istället nedrustningsexpert vid utrikesdepartementet. Denna tjänst försvårade informationsinsamlandet för Wennerström men han kringgick allt genom att besöka Försvarets bok- och blankettlager i Solna. Namnet till trots passerade här massor med hemliga dokument.

Slutet. Säpo bytte strategi och kontaktade Carin Rosén, som städade åt familjen Wennerström. Rosén meddelade i juni 1963 till Säpo att hon hos Wennerströms funnit filmrullar. På kvällen den 19 juni skulle Wennerström möta sin sovjetiske uppdragsgivare för att lämna filmrullar. Han upptäckte då att filmrullar saknas och drog slutsatsen att Säpo var honom på spåren. För att undanröja bevis eldar han upp material. Parallellt med detta har Säpo beslutat sig för att gripa översten och man befarade att gripandet skulle bli våldsamt.

Poliser från Säpo slog till den 20 juni 1963 när översten Stig Wennerström var på väg till sitt arbete. Gripandet på Riksbron blev odramatiskt när en civilklädd polis lade handen på överstens axel och sa ”Det är från polisen. Översten är anhållen.”

Efter gripandet vidtog förhör hos Säpo. Samtidigt blev bostaden i Djursholm noga undersökt.

Wennerström nekade men mjuknade när Säpo kunde presentera mikrofilmer med hemligt material. Snart var flyg­översten överbevisad. Den 26 juni 1963 kunde t.ex. Barometerns läsare under rubriken ”Flygöversten var Sovjetspion” ta del av nyheten.

Hösten 1963 försökte Wennerström begå självmord men misslyckades. År 1964 föll domen vilken innebar 20 års fängelse. Efter tio år benådades Wennerström. Spionöversten avled 2006 på ett äldreboende i Stockholmstrakten.

Varför? Fallet Wennerström har tett sig svårbegripligt. Bland frågor­na finns allt mellan hur han klarade sig så länge till varför Stig Wennerström blev spion. Den sistnämnda har givit upphov till i stora drag tre olika teorier. Den första tar fasta på Wennerströms egen förklaring och går ut på att han vill bevara världsfreden genom att utjämna skillnaderna mellan de båda supermakterna. Den andra teorin går ut på att Sovjetunionen hade kunskap om Wennerströms nazityska kontakter. Ett avslöjande skulle ha inneburit att Wennerström förlorat sin befattning. Den tredje teorin uppges vara pengar. Sammantaget beräknas Stig Wennerström ha fått cirka 600 000 kronor av Sovjetunionen i lön. Omräknat i dagens värde med konsumentprisindex motsvarar det år 2018 närmare 7 miljoner. Kort sagt en massa pengar.

Utställningstext/Peter Danielsson, historiker.

Källor:

Barometern 26 juni 1963, KLM arkiv.

Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem? 1, Stor-Stockholm, via runeberg.org.

Lans, Karl (2013). Storspionen Stig Wennerström. I: Populär Historia 6/2013.

Omräkningstabell för konsumentprisindex, scb.se.

Rönblom, Hans-Krister (1964). Wennerström, spionen.

Sundelin, Anders (1999). Fallet Wennerström.

Sundelin, Anders (2013).Den tystlåtna terriern på Säpo. I: Fokus 2013:25.

SVAR, Riksarkivet Folkräkning, riksarkivet.se.

Annat

Användning

Förvärv: 1999