Schatull, Jacob Sjölin, 1780-1788.
Gångjärnsförsett rektangulärt lock med raka kanter. På locket finns ett handtag i mässing. Undertill försett med rester av Köpings hallstämpel ( ...
Schatull, Jacob Sjölin, 1780-1788.
Gångjärnsförsett rektangulärt lock med raka kanter. På locket finns ett handtag i mässing. Undertill försett med rester av Köpings hallstämpel (jämför bild 21542__b) samt "JAC. SIÖLIN. / KÖPING och / KONGSÖR: No 449." (bild 8974__b). På fronten finns en hjärtfomad nyckelskylt i mässing. Invändigt är schatullet försett med mönstrat papper bild 8974__c). Fyra konturerade fötter.
Mått: H:105 Br:175 Dj:120
Hela schatullet är fanerat med alrot, blindträet är furu.
Schatullet är tämligen väl hållet. I synnerhet är den mörka ytbehandlingen, som har gjort Sjölin berömd, i bra skick.
Mälardalen och framför allt städerna Arboga, Köping, Kungsör och Eskilstuna var under 1700-talets senare hälft och början av 1800-talet centrum för tillverkning av alrotsfanerade möbler och föremål. Här tillverkades bl.a. fällbord, byråar och olika sorters askar. Föremålen såldes inte bara inom mälardalen utan även till Stockholm och till andra länder. Det främsta namnet inom alrotsföremålsproduktionen är Jacob Sjölin (1737-1785). Alroten togs inte från alens rötter utan från stamansvällningar vid rötterna. I synnerhet vid Mälarens stränder har tillgången på detta sorts virke varit god. På slottet förvaras en kortkatalog, upprättad av f.d. antikvarie Carin Thorsén. Den upptar över 300 alrotsföremål tillhörande museer, privatpersoner etc.
Jacob Sjölin (1737-1785), gick i lära hos Jonas Nordling i Arboga. Sjölin blev mästare under hallrätten i Köping och Kungsör 1767 och kvarstod som mästare intill sin död 1785. Ungefär 2000 föremål tillverkades i hans verkstad. Sjölins speciella ytbehandling (fernissa) på möblerna gav dem en särskild glans och hållfasthet. Ingen mästare i Sverige har överträffat Sjölin i framställandet av alrotsfanerade möbler.
Sjölin använde sig av tre olika brännstämplar, av Åke Nisbeth klassificerade som typ A, vilken är äldst men också använd under hela Sjölins livstid och även efter hans död, mellan 1785-1788 då verkstaden drevs av Sjölins änka. Typ B (använd t.o.m. 1779) och typ C (använd fr.o.m. 1780 t.o.m. 1788 då Lundelius tog över verkstaden och införde egna stämplar). Stämpeln på invnr. 8974 är av typ C. Det finns m.a.o. en möjlighet att bordet inte är tillverkat av Jacob Sjölin, utan att det tillverkats av några gesäller anställda av Sjölins änka som drev verkstaden vidare efter makens död.
Litteratur om alrotsföremål och Jacob Sjölin:
Anette Glöde, Fanering med Alrot, Linköpings universitet/Carl Malmsten, 2001
Åke Nisbeth, Schatullmakare i Köping och Kungsör, Västmanlands fornminnesförenings årsskrift 1960
Torsten Sylvén, Mästarnas möbler : Stockholmsarbeten 1700-1850, Stockholm 1999
Birgit Wennerberg, Köpings snickarämbetes historia, Västmanlands fornminnesförenings årsskrift 1932
Broschyr om Jacob Sjölin i samband med en utställning om honom, Köpings museum 1997
Jacob Sjölin - alrotsmästaren, broschyr i samband med en utställning om honom, Västmanlands läns museum 1981
Inköpt på auktion vid Bysingsberg, Dingtuna sn, för 50 kronor genom vaktmästare/assistent Nils Nygren.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».