Huvudliggren (år 1881):
"40145 'Vippor' fr. Knislinge sn, ö. Göinge hd, Skåne. Från Norup. Till törklä = kinnaklut. a.Märkt: 'HLD' b. Märkt: 'OTS.' c. d. G. af fröken A. Nordqvist i Norup gm stud:n P.G.Vistrand 17/6 1881. Bil. Vistrand 62."
Bilaga:
Förteckning.
Katalogkort:
Finns ej.
Material: Papper - stomme. Sidenbrokad. Teknik: Fabrikstillverkning - sidentyg. Broderi - kedjesöm, -a, märkning. Påläggsöm, - b, märkning. Mått: Höjd: 6,5 cm. Bredd: 7 cm. Färg: Blå, rosa, svart.
Fyra styck sk 'vippor', att fästa i ett broderat kläde, sk kinnaklut, gudmorakläde eller dyl. De har en trekantig form, något rundad upptill.
a: Vippa med pappersstomme, blått och rosa mönstervävt sidentyg på vardera sida, kastade kanter med vitt lingarn runtom. Broderad märkning: "HLD", rött garn[ silke?] i kedjesöm.
b: Vippa med pappersstomme, blått och rosa mönstervävt sidentyg på vardera sida, kastade kanter med vitt lingarn runtom. Broderad märkning på den blå sidan: "OTS", påläggsöm, platt guldmetalltråd
c: Vippa med pappersstomme. På ena siden ett svart blommönstrat sidentyg och på andra sidan ett rosa sidentyg. Kastade kanter med vitt lingarn runtom.
d: Vippa med pappersstomme, blått och rosa mönstervävt sidentyg på vardera sida, kastade kanter med vitt lingarn runtom.
Utdrag ur Svensson Sigfrid, (1935). Skånes Folkdräkter, en dräkthistorisk undersökning 1500 - 1900. Stockholm: Nordiska Museets Handlingar: 3, sid. 262 - 263: "Från Ö. Göinge omtalar Eva Vigstsröm, att till fästmögåvorna också hörde en 'kinnaklud' och enligt beskrivning var denna av fullkomligt samma utseende som armklädet. Om dess användning säges: 'Denna klut bands helt utbredd öfver brudens hår, då hon red eller åkte till kyrkan.' Samma bruk har förekommit i Ingelstad: 'Under resan till och från kyrkan hade bruden öfwer locken, liksom öfwer kluten, ett 'hyeklä', ett fyrkantigt tygstycke af linne med genombrutet arbete.'. Enligt Wistrand användes samma plagg även vid kyrkobesök och resor och Svanander omtalar hyeklädets användning till sorgdräkten, fig 242. Att armkläde och hyekläde förkomma samtidigt i bouppteckningarna torde bero på en senare differentiering. Ett och samma slags linneduk har kunnat användas som förningsduk, 'bokkläde' och 'gudmoraklut' (som bars av faddrarna ovikt och fäst under hakan på samma sätt som hyeklädet)."
Lästips: Håkan Nilsson, Röepäls, klut och skörtatröja, s. 28-41.
Östelens folkdräkter, Ystadiana
/Inga-Lill Eliasson 2008-09-11
![Huvudliggren (år 1881):
"40145 'Vippor' fr. Knislinge sn, ö. Göinge hd, Skåne. Från Norup. Till törklä = kinnaklut. a.Märkt: 'HLD' b. Märkt: 'OTS.' c. d. G. af fröken A. Nordqvist i Norup gm stud:n P.G.Vistrand 17/6 1881. Bil. Vistrand 62."
Bilaga:
Förteckning.
Katalogkort:
Finns ej.
Material: Papper - stomme. Sidenbrokad. Teknik: Fabrikstillverkning - sidentyg. Broderi - kedjesöm, -a, märkning. Påläggsöm, - b, märkning. Mått: Höjd: 6,5 cm. Bredd: 7 cm. Färg: Blå, rosa, svart.
Fyra styck sk 'vippor', att fästa i ett broderat kläde, sk kinnaklut, gudmorakläde eller dyl. De har en trekantig form, något rundad upptill.
a: Vippa med pappersstomme, blått och rosa mönstervävt sidentyg på vardera sida, kastade kanter med vitt lingarn runtom. Broderad märkning: "HLD", rött garn[ silke?] i kedjesöm.
b: Vippa med pappersstomme, blått och rosa mönstervävt sidentyg på vardera sida, kastade kanter med vitt lingarn runtom. Broderad märkning på den blå sidan: "OTS", påläggsöm, platt guldmetalltråd
c: Vippa med pappersstomme. På ena siden ett svart blommönstrat sidentyg och på andra sidan ett rosa sidentyg. Kastade kanter med vitt lingarn runtom.
d: Vippa med pappersstomme, blått och rosa mönstervävt sidentyg på vardera sida, kastade kanter med vitt lingarn runtom.
Utdrag ur Svensson Sigfrid, (1935). Skånes Folkdräkter, en dräkthistorisk undersökning 1500 - 1900. Stockholm: Nordiska Museets Handlingar: 3, sid. 262 - 263: "Från Ö. Göinge omtalar Eva Vigstsröm, att till fästmögåvorna också hörde en 'kinnaklud' och enligt beskrivning var denna av fullkomligt samma utseende som armklädet. Om dess användning säges: 'Denna klut bands helt utbredd öfver brudens hår, då hon red eller åkte till kyrkan.' Samma bruk har förekommit i Ingelstad: 'Under resan till och från kyrkan hade bruden öfwer locken, liksom öfwer kluten, ett 'hyeklä', ett fyrkantigt tygstycke af linne med genombrutet arbete.'. Enligt Wistrand användes samma plagg även vid kyrkobesök och resor och Svanander omtalar hyeklädets användning till sorgdräkten, fig 242. Att armkläde och hyekläde förkomma samtidigt i bouppteckningarna torde bero på en senare differentiering. Ett och samma slags linneduk har kunnat användas som förningsduk, 'bokkläde' och 'gudmoraklut' (som bars av faddrarna ovikt och fäst under hakan på samma sätt som hyeklädet)."
Lästips: Håkan Nilsson, Röepäls, klut och skörtatröja, s. 28-41.
Östelens folkdräkter, Ystadiana
/Inga-Lill Eliasson 2008-09-11](https://dms-cf-02.dimu.org/image/0231wTndEePY?dimension=1200x1200)
![Huvudliggren (år 1881):
"40145 'Vippor' fr. Knislinge sn, ö. Göinge hd, Skåne. Från Norup. Till törklä = kinnaklut. a.Märkt: 'HLD' b. Märkt: 'OTS.' c. d. G. af fröken A. Nordqvist i Norup gm stud:n P.G.Vistrand 17/6 1881. Bil. Vistrand 62."
Bilaga:
Förteckning.
Katalogkort:
Finns ej.
Material: Papper - stomme. Sidenbrokad. Teknik: Fabrikstillverkning - sidentyg. Broderi - kedjesöm, -a, märkning. Påläggsöm, - b, märkning. Mått: Höjd: 6,5 cm. Bredd: 7 cm. Färg: Blå, rosa, svart.
Fyra styck sk 'vippor', att fästa i ett broderat kläde, sk kinnaklut, gudmorakläde eller dyl. De har en trekantig form, något rundad upptill.
a: Vippa med pappersstomme, blått och rosa mönstervävt sidentyg på vardera sida, kastade kanter med vitt lingarn runtom. Broderad märkning: "HLD", rött garn[ silke?] i kedjesöm.
b: Vippa med pappersstomme, blått och rosa mönstervävt sidentyg på vardera sida, kastade kanter med vitt lingarn runtom. Broderad märkning på den blå sidan: "OTS", påläggsöm, platt guldmetalltråd
c: Vippa med pappersstomme. På ena siden ett svart blommönstrat sidentyg och på andra sidan ett rosa sidentyg. Kastade kanter med vitt lingarn runtom.
d: Vippa med pappersstomme, blått och rosa mönstervävt sidentyg på vardera sida, kastade kanter med vitt lingarn runtom.
Utdrag ur Svensson Sigfrid, (1935). Skånes Folkdräkter, en dräkthistorisk undersökning 1500 - 1900. Stockholm: Nordiska Museets Handlingar: 3, sid. 262 - 263: "Från Ö. Göinge omtalar Eva Vigstsröm, att till fästmögåvorna också hörde en 'kinnaklud' och enligt beskrivning var denna av fullkomligt samma utseende som armklädet. Om dess användning säges: 'Denna klut bands helt utbredd öfver brudens hår, då hon red eller åkte till kyrkan.' Samma bruk har förekommit i Ingelstad: 'Under resan till och från kyrkan hade bruden öfwer locken, liksom öfwer kluten, ett 'hyeklä', ett fyrkantigt tygstycke af linne med genombrutet arbete.'. Enligt Wistrand användes samma plagg även vid kyrkobesök och resor och Svanander omtalar hyeklädets användning till sorgdräkten, fig 242. Att armkläde och hyekläde förkomma samtidigt i bouppteckningarna torde bero på en senare differentiering. Ett och samma slags linneduk har kunnat användas som förningsduk, 'bokkläde' och 'gudmoraklut' (som bars av faddrarna ovikt och fäst under hakan på samma sätt som hyeklädet)."
Lästips: Håkan Nilsson, Röepäls, klut och skörtatröja, s. 28-41.
Östelens folkdräkter, Ystadiana
/Inga-Lill Eliasson 2008-09-11](https://dms-cf-08.dimu.org/image/0231wTndEeTr?dimension=1200x1200)
