Dubbelsäte

Säten från Reginatåg.

Sätena har tillsammans med del av väggpanel med bord Jvm19165:1-2 och dubbelsäte Jvm19164 varit utställt i visningslokal om och av Botniabanan i Umeå (i samma hus som Umeå stadsbibliotek). Detta enligt dåvarande projektledare för Norrbotniabanegruppen i Pite kommun, som även tror att de fick stolarna samt väggpanelen med bord från Adtranz, numera Bombardier. De frågade Adtranz om de hade säten att låna ut till visningslokalen i Umeå där de höll lunchföredrag varje fredag 11.30 - 12.00. Sätena kom sedan att flyttas till projektkontoret för Botniabanan AB på Gimonäs, till en aula för informationsmöten och var mycket populära att sitta i. Detta säte var beslutat att användas medan det andra sätet Jvm19164 var på prov.

Flertalet föremål insamlades i samband med Botniabanans invigning år 2010 och den närmaste tiden därefter. Inkluderar föremål från byggstarten och invigningen. Inkluderar även föremål från visningslokalerna i Arnäsvall (strax norr om Örnsköldsvik) och i Umeå där allmänheten kunde ta del av information om projektet med Botniabanan, samt föremål som där såldes i butik, profilprodukter och reklam- och kampanjmaterial. Även några få bruks- och arbetsrelaterade föremål från bygget med banan. Förutom insamlandet av föremål utförde Sveriges Järnvägsmuseums en dokumentation av Botniabananprojektet, man medverkade vid invigningsdagen och utförde då intervjuer, filmade och fotograferade. Material har samlats in till arkiv. Man har löpande haft kontakt med informatörer för Botniabanan AB.

Tygprover av klädseln finns i samlingen med inventarienummer Jvm19606 Regina rand, samt 19601 med olika drottningsignaturer. Mer om tyget:

Väveriet Uddebo AB fick 2003 i uppdrag av tågtillverkaren Bombardier, att ta fram ett tyg som stolsbeklädnad till de nya Reginatågen. Mönstret designades av designern Lisen Garsveden i samarbete med Väveriet Uddebo AB som sedan vävde i ulltyg, en textil som valdes för att den är särskilt hållbar och slitstark, lämplig som stolstyg. Dessutom höll det andra krav som till exempel flamskydd. Då namnet på de tåg som tillverkades (Regina) är ett drottningnamn utgick designern från att mönstret skulle innehålla andra drottningnamn samt drottningattribut såsom kronor. Beklädnaden har mött positiva reaktioner hos resenärerna. Reginatåg körs av järnvägsbolag som Upptåget, Tåg i Bergslagen, Tågkompaniet m.fl.

Om Regina:

Tågtillverkaren Adtranz (nuvarande Bombardier) utvecklade i slutet av 1990-talet en ny elmotorvagn med namnet Regina. Vagnen anpassades efter svenska förhållanden och den med internationella mått stora svenska lastprofilen utnyttjades till att göra tågen extra breda. De flesta tågen består av två delar och har salongsinredning med 3+2 stolar i bredd. I ena änden på tågsättet finns lågt insteg och hiss för rullstol. De första Reginatågen levererades åren 2000-2004.

Den 28 augusti 2010 startade den första trafiken, mellan Umeå och Örnsköldsvik på den nya Botniabanan. Det handlade om ett inlånat Reginatåg som körde fem dubbelturer per dag, dock med vissa trafikstörningar på grund av fel på fordonet och problem med signalsystemet.

På Botniabanan körs Reginatåg av Norrtåg AB i samarbete med Botniatåg AB.

Om Botniabanan:

Botniabanan inkluderar 19 mil järnväg, 144 broar och 25 kilometer tunnel. Från Ångermanälven, norr om Kramfors, via Örnsköldsvik till Umeå. Byggstart skedde i augusti 1999 och invigning hölls den 28 augusti 2010. 12 år med planering, byggande och finansiering har gjort Botniabanan till det enskilt längsta och investeringsmässigt största järnvägsprojekten i Sverige i modern tid. I augusti 2010 överlämnades den färdigbyggda järnvägen till Trafikverket. Från halvårsskiftet 2011 avvecklades projektverksamheten och en nybildad förvaltningsorganisation kommer att ansvara för förvaltning och uthyrning av Botniabanan till Trafikverket.

Anledningen till att man till slut valde att bygga Botniabanan var att det finns ett stort behov av en modern järnvägssträckning längs med Norrlandskusten. Det råder kapacitetsbrist på stambanan genom övre Norrland, som är långsam, kurvig och backig. Det var inte minst för godstågens skull Botniabanan byggdes. När banan börjar trafikeras fullt ut i augusti 2011 så kommer den att ge en direkt kostnadsbesparing för den intensiva godstrafiken och möjliggöra en trafikökning. Man kommer att kunna köra tyngre och därmed färre godståg, och de kan stanna mer sällan eftersom det då blir två banor (stillastående tåg är olönsamma). Botniabanan byggdes även för att underlätta pendling i området där den byggs, till exempel tar sträckan Umeå-Örnsköldsvik 55 minuter med lokaltåg, vilket är nästan en timme snabbare än med buss. När snabbtågen börjar trafikera banan kommer det gå ännu snabbare.

Botniabanan har som första bana i Sverige utrustats med signalsäkerhetssystemet ERTMS/ETCS Nivå 2. De motorvagnar och lok som ska trafikera banan behöver då detta system. ERTMS/ETCS är en ny EU-standard. Olika nivåer av ERTMS skall införas överallt, på alla banor i hela Europa på lång sikt och möjliggöra för tåg att gå över gränserna. ERTMS är billigare för Trafikverket att nyinstallera jämfört med ATC bland annat eftersom inga optiska signaler finns. Dessutom skulle en eventuell ATC-installaion behöva rivas efter några år eftersom ändå ERTMS ska installeras.

Invigningen av Botniabanan skedde den 28 augusti 2010 med fullmatade arrangemang vid fyra resecentrum samtidigt och H.M. Konungen som anlände med tåg och invigde på samtliga fyra ställen. Arrangemanget genomfördes i en så kallad rullande invigning med stopp i Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling C samt Umeå. Förutom Carl XVI Gustaf så fanns flera statsråd, landshövdingar, generaldirektör och kommunala företrädare på talarlistan på de olika orterna. Parallellt så pågick arrangemang både före och efter tågets ankomst vid resecentrumen med massor av aktiviteter och underhållning.

Produktion: 1999 - 2010 (Efter 1999)

Användning: 1999 - 2010 (Efter 1999)