Tunna

Tillverkad vid Södra Kalmar läns Mejeriförbunds tunnbinderi i Kalmar, det var det enda av mejeriförbunden i Sverige som höll sig med eget tunnbinderi.

Gåva 2006 av Henry Kläppe, Södra Långgatan, Kalmar.

Drittlar användes som emballage för hantering av smör som gick på export, direkt anpassad för den engelska marknaden. Smöret fick som exportvara egentlig betydelse först i slutet på 1800-talet, vilket också sammanfaller med tillkomsten av mejerier. För att öka kvalitén och naturligtvis priset för svenskt exportsmör infördes särskild smörprovning och kvalitetsmärkning. 1905 infördes runmärket för svenskt exportsmör till England. Smöret blev genom mejeriförbundet med tiden landbrukets största exportvara. Mejeriernas export av framförallt smör effektiviserades ytterligare genom att den samordnades av Södra Kalmar läns Mejeriförbund. Under åren 1932-1975 organiserades paketering, försäljning och export av mejeriprodukter för större delen av länet av Mejeriförbundet. 1935 var 72 stycken mejerier i länet anslutna till förbundet. Av dessa fanns 21 stycken på Öland och 51 stycken på fastlandet från Blekingegränsen i söder till Målilla och Fårbo i norr. Exporten av smör gick nästan uteslutende till England, den omfattade 97% av den totala smörexporten från området. För exporten av smör användes drittlar. Merparten av drittlarna monterades vid Mejeriförbundets eget tunnbinderi på Verkstadsgatan i Kalmar. Stavarna av bok levererades från tillverkare i Skåne och tunnbanden från Holland. Innan smöret packades i dritteln kläddes insidan med smörpapper. En drittel innehöll 51,1 kg smör. Varje fredag, året runt, lastades en järnvägsvagn i Kalmar med smördrittlar för avgång till Malmö och för vidare transport till England. På sommaren isades vagnen, det krävdes mängder med is för att smöret skulle klara transporten. Användningen av smördrittlar upphörde på 1960-talet, när dagens 500 g smörpaket infördes för den svenska marknaden och 20 kg paket infördes för exporten till England./Birgit Körge.

Månadens föremål, september 2006, utställningstext.

Drittel – emballage för smör

För hanteringen av smör för export användes drittlar som emballage. En drittel är ett tunnformigt kärl av bok med specifika mått, anpassat för den engelska marknaden.

Före mejeriernas tid var smörtillverkningen framförallt en angelägenhet för den egna gården. Det hemkärnade smöret var en viktig hushålls- och saluvara för lantbruket. Smör användes exempelvis som skattepersedel men gav också rena kontanter till hushållet.

Smöret fick som exportvara egentlig betydelse först i slutet på 1800-talet vilket också sammanfaller med tillkomsten av mejerier. För att öka kvalitén och naturligtvis priset för svenskt exportsmör infördes särskild smörprovning och kvalitetsmärkning. 1905 infördes runmärket för svenskt exportsmör till England. Smöret blev genom mejerirörelsen med tiden lantbrukets största exportartikel.

Mejeriernas export av framförallt smör effektiviserades ytterligare genom att den samordnades av Södra Kalmar läns Mejeriförbund.

Under åren 1932-1975 organiserades paketering, försäljning och export av mejeriprodukter för större delen av länet av Mejeriförbundet. 1935 var 72 stycken mejerier i länet anslutna till förbundet. Av dessa fanns 21 stycken på Öland och 51 stycken på fastlandet från Blekingegränsen i söder till Målilla och Fårbo i norr. Exporten av smör gick nästan uteslutande till England, den omfattade 97 % av den totala smörexporten från området.

'För exporten av smör användes drittlar. Merparten av drittlarna monterades vid Mejeriförbundets eget tunnbinderi på Verkstadsgatan i Kalmar. Stavarna av bok levererades från tillverkare i Skåne och tunnbanden från Holland. Innan smöret packades i dritteln kläddes insidan med smörpapper. En drittel innehöll 51,1 kg smör. Varje fredag, året runt, lastades en järnvägsvagn i Kalmar med smördrittlar för avgång till Malmö och för vidare transport till England. På sommaren isades vagnen, det krävdes mängder med is för att smöret skulle klara transporten.

Användningen av smördrittlar upphörde på 1960-talet, när dagens 500 g smörpaket infördes för den svenska marknaden och 20 kg paket infördes för exporten till England.

Sannolikt finns inte särskilt många drittlar bevarade eftersom det stora flertalet sändes iväg till England som emballage för det runmärkta Svenska smöret. Vår drittel har inte använts som emballage utan tillverkades på uppdrag av dåvarande chefen för Södra Kalmar läns Mejeriförbund Henry Kläppe på 1960-talet för att sparas för eftervärden eftersom bruket av drittlar skulle upphöra.

Utställningstext/Birgit Körge, antikvarie.

Produktion: 1960 - 1969 (1960-tal)

Förvärv: 2006

Annat