1
8
100
Brev skrivet till Johanna Brunsson i Ramelid, Skrehall 11 januari 1890. "Romelid Skrehall d. 11/1 1890. Kära Snälla Johanna! Hvad har Johanna väl tänkt om vår långa tystnad? Ej en helsning härifrån hvarken till Jull eller Nyår! Så ledsna, som vi varit häröfver kan Johanna aldrig tro, men hvad skulle vi göra, då adressen förkommit; ännu ligger ett Nyårsbref till vår Kära Vän på pappas skrifbord. med Johannas namn å Sthom på, men då pappa skulle sätta den närmare adressen derpå, stod den ej att finna, ehuru mamma gömt alla Johannas bref så måste just det förkommit, då Mamma till Jul inventrade i sitt skrifbord; Nu kan Johanna lätt föreställa sig allas vår glädje då Johannas bref kommo i går efterm. Genast beslöt jag att skrifva så Johanna skulle få svar Söndags morgon, så Johanna har bättre om tid och med lugn kan sätta sig en stund. Allra först vill jag nu så hjertligt tacka för de båda långa, vänliga och innehållsrika brefven till Mamma o mg, Mamma ber mig helsa och säga, att hon i natt sofvit mycket lugnare än på länge, ty nu visste hon hvar Johanna stod att finna. Det vackra Julkorten kom Julafton då vi drucko the, emellan 5-6, Ingen ursäkt för att ej bref medföljde samma, behöfver göras, ty derpå tänkte ingen; tro aldrig att någon här räknar så, vi veta ju så väl huru strängt Johannas tid anlitas i synnerhet till Jul; Hvad våra kort, vi i går fingo från Johanna, angå så ha vi ej sett så vackra under Julen förut. Vi tacka så mycket, mycket för dem! Versen på mitt kort, var nog både lofvande och lysande, så nog borde jag lefva i hoppet och så länge har man ju alltid roligt! Aldrig en tanke på, att Johanna varit otacksam, som ej besvarat mitt bref, har fallit mig in, men väl ha vi tänkt huru är det med Johanna, är hon sjuk eller går det så, att Johanna ej vill skrifva och omtala sina bekymmer? Ifrån Sigrid hade jag bref straxt efter Maria kom från Sthom och sade hon att det tycktes, som Johanna kommit på sin rätta plats nu, blott Johanna hade medel att röra sig med, just nu i början; Måtte det nya året, till hvilka vi alla sända våra innerligaste önskningar för Johannas väl, i rikt mått skinka arbete, helsa o krafter att kunna utföra samma samt god betalning för all Johannas outtröttliga stäfvan; goda vänner och om möjligt, ett godt statsanslag. I onsdags skref jag till Sigrid blott ett par ord, samtidigt med våra lyckönskiningskort, med begäran om Johannas adress, vi stodo här så hjelplösa gentemot vår goda vilja, att låta höra af oss hos den, vi väl känna till, glädjes öfver ett bref från gamla vänner - Ja, för den lilla Sigrid, som nu är fast! först i sommar har jag hört glunkas om den hon nu valt, tills dess talades både om Bergmark och August Carlsson; men då var detta allt något annat; Nog vore det roligt alltid, att träffas der på bröllop än en gång, men det är nog osäkert, men vi skola hoppas så länge! Sigird är naturligtvis mes vi...ande på alla sätt o vis än hennes "hönsälskande" syster; kag undrar huru den se... med sin Bror , alla sina barn och öfvirga flygande och krälande kryp, befinner sig på det gamla murkna Restad? Nog minnes jag Edvard Stiegler sedan första gången Anna o jag voro på Stigen; Han och Waldemar bodde i den "skrubben" som ligger till venster om gafvelrummet öfver verandan; de låga, båda ungherrarne i en soffa och der vet jag, att jag en afton genom att vika upp ena lakanet, låster bädden, för dem; Elisabeth sade att de blegvo onda på mig, men kommo sig ej för, att göra något igen vid mig Elisabeth hade mycket roligt åt deras vrede, som nog snart lade sig, då "hela upptåget" var just passande för så pass vuxna ungherrar, som de då voro. Herr Stieglers hem, ligger venster om vägen, nedanför en backe, då man färdas från Stigen till Ferglanda; är det ej rätt? Huset är grått o högt så som jag så såg det- Johanna skall aldrig inbilla sig att vi sluppit undan den, öfver hela verlden härjande influensan; Nej då, alla här ha vi haft känning deraf; Ett par dagar, har hvar och en måst hålla sig i sängen; utom faster Henriette som förunderligt nog stått bäst vid sig - Pappa har ej predikat sedan Nyårsdagen; jvarken trettonde afton eller trttonde dagen kunde han tjenstgöra, utan bytte dåEklund o Andersson tjensterna emellan sig så godt sig göra lät, i en af kyrkorna blef missfall - Pappa är ännu matt o blek, men måste i morgon till Upphärad; denna lilla kyrkan har blifvit så fin och miderniserad; allt är mymåladt och blankt nytt tatt golf, öppna bänkar, höga fönster, läktaren förstorad mycket, så en vackerm ganska stor orgel har sin plats der, den senare invigdes i november med extra gudstjenst en torsdag kl. 11. För att återgå till influensan, ha ha alla i orten mer eller mindre varit angripna deraf; Den 2 jan. då grannarne voro samlade här på nyårsvisit enligt gammal sed, så var pappa sängliggande; Ida Andersson uteblef äfven till följd af illamående, vi andra, husets folk, gingo, som i en yrsel och påföljande dag, låg mamma o jag. Fröken Melin, som varit och julat hos Alfred A-sons, den lille Thure äfven var, åtföljde Sjuntoparne hit och var hon glad och nöjd med sin verksamhet på Trollhättan; vi talade om lille Thure och har hon varit mycket ledsen öfver att han varit inaccorderad på som det säger, det sämsta stället i hela Wenerborg; Bryggare Eliassons; han lär skulla flyttas till annan familj, men det var ej till Apelskogs, som jag så väl bedt Anderssons, till följd af Johannas önskan; detta lär vara någon, som vändt sig till Fröken Melin med begäran att få taga vård om gossen - En annan gång, skall jag väl kunna lemna bättre besked derom - Av tidningarne har väl Johanna sett att Elisabeth Ferlin, "strukit åt"; Pappas hjelpreda, Pastor Armgren är den utvalde - Vi tro åtminstone att fästmannen är adjunkt der - Här på orten är allt i den vägen oförändradt, utom, det är sannt, Injeniör Ling på Sjuntorp är sedan Oktober förlofvad med en fröken Natt och Dag, ifrån Göteborg - Alla Anderssons, Johanssons och fru Schullström må godt; Slevins ha under Julen varit skrala; han riktigt illamående, är så ännu, ehuru han är på benen, men de äro svaga - Från Anna i Kungelf var här bref häromdagen, de må godt och ha tillbringat en angenäm Jul - Hennes "son" är ej mycket större, än när han var med i väfskolan i Skattegården; på längden har han ej vuxit allt, men deto mer på bredd o tvär.- Kanhända Anna kommer upp under vintern någon gång; ja, nog bereder hon trefnad omkring sig till stort behag för hennes gubbe, som i så många är varit hänvisad till ensamhet - Under julen ha vi ännu ej varit ute en enda gång, komma väl ej heller, då det öfverallt är sjukligt; sjelfva vår lille omtyckte Doctor Linbo ... har legat sjuk och måst skaffa biträde. I dag är för första gången kallt, temligen stard nordanvind med hög himmel och strälande solsken; det gör allt mycket godt, hoppas vi, att luften förändrats ty den var så tung och tryckande förut. Snälla, kära Johanna, vi bedja så rikgtigt väl att Johanna ej skall sända några "prof", på sin väfnad; det kostar alltid materialer, tid arbete o frakt och Johanna behöfver så väl allt få sin egen del - vi blifva ordentligt ledsna ehuru vi ju ej kunna känna oss annat än tacksamma för Johannas ständigt visade vänlighet - Men gör oss nu till viljes, vi veta nog ändå att Johannas ... går framåt, med en så ihärdig vilja, kan den ej annat - Litet längre fram skall mamma skrifva, men tyckte vi att det var roligare sända bref 2 gånger, efter det gläder Johanna att få dennas farbror Oscar o faster Henriette, som sitta bredvid mig, beda båda hjertl. helsa. Den senare var så förtjust i sitt vackra kort och tackar mycket för detsamma. Mamma o pappa helsa äfven mycket till fröken Brunsson - Johanna säger att mina bref äro roliga, men detta är mer än torrt, ... men några ... har jag ej då här aldrig händer en smul. farväl till härnäst - Med vänskap o tillgivenhet.
Photo: Vänersborgs museum
Brev skrivet till Johanna Brunsson i Ramelid, Skrehall 11 januari 1890. "Romelid Skrehall d. 11/1 1890. Kära Snälla Johanna! Hvad har Johanna väl tänkt om vår långa tystnad? Ej en helsning härifrån hvarken till Jull eller Nyår! Så ledsna, som vi varit häröfver kan Johanna aldrig tro, men hvad skulle vi göra, då adressen förkommit; ännu ligger ett Nyårsbref till vår Kära Vän på pappas skrifbord. med Johannas namn å Sthom på, men då pappa skulle sätta den närmare adressen derpå, stod den ej att finna, ehuru mamma gömt alla Johannas bref så måste just det förkommit, då Mamma till Jul inventrade i sitt skrifbord; Nu kan Johanna lätt föreställa sig allas vår glädje då Johannas bref kommo i går efterm. Genast beslöt jag att skrifva så Johanna skulle få svar Söndags morgon, så Johanna har bättre om tid och med lugn kan sätta sig en stund. Allra först vill jag nu så hjertligt tacka för de båda långa, vänliga och innehållsrika brefven till Mamma o mg, Mamma ber mig helsa och säga, att hon i natt sofvit mycket lugnare än på länge, ty nu visste hon hvar Johanna stod att finna. Det vackra Julkorten kom Julafton då vi drucko the, emellan 5-6, Ingen ursäkt för att ej bref medföljde samma, behöfver göras, ty derpå tänkte ingen; tro aldrig att någon här räknar så, vi veta ju så väl huru strängt Johannas tid anlitas i synnerhet till Jul; Hvad våra kort, vi i går fingo från Johanna, angå så ha vi ej sett så vackra under Julen förut. Vi tacka så mycket, mycket för dem! Versen på mitt kort, var nog både lofvande och lysande, så nog borde jag lefva i hoppet och så länge har man ju alltid roligt! Aldrig en tanke på, att Johanna varit otacksam, som ej besvarat mitt bref, har fallit mig in, men väl ha vi tänkt huru är det med Johanna, är hon sjuk eller går det så, att Johanna ej vill skrifva och omtala sina bekymmer? Ifrån Sigrid hade jag bref straxt efter Maria kom från Sthom och sade hon att det tycktes, som Johanna kommit på sin rätta plats nu, blott Johanna hade medel att röra sig med, just nu i början; Måtte det nya året, till hvilka vi alla sända våra innerligaste önskningar för Johannas väl, i rikt mått skinka arbete, helsa o krafter att kunna utföra samma samt god betalning för all Johannas outtröttliga stäfvan; goda vänner och om möjligt, ett godt statsanslag. I onsdags skref jag till Sigrid blott ett par ord, samtidigt med våra lyckönskiningskort, med begäran om Johannas adress, vi stodo här så hjelplösa gentemot vår goda vilja, att låta höra af oss hos den, vi väl känna till, glädjes öfver ett bref från gamla vänner - Ja, för den lilla Sigrid, som nu är fast! först i sommar har jag hört glunkas om den hon nu valt, tills dess talades både om Bergmark och August Carlsson; men då var detta allt något annat; Nog vore det roligt alltid, att träffas der på bröllop än en gång, men det är nog osäkert, men vi skola hoppas så länge! Sigird är naturligtvis mes vi...ande på alla sätt o vis än hennes "hönsälskande" syster; kag undrar huru den se... med sin Bror , alla sina barn och öfvirga flygande och krälande kryp, befinner sig på det gamla murkna Restad? Nog minnes jag Edvard Stiegler sedan första gången Anna o jag voro på Stigen; Han och Waldemar bodde i den "skrubben" som ligger till venster om gafvelrummet öfver verandan; de låga, båda ungherrarne i en soffa och der vet jag, att jag en afton genom att vika upp ena lakanet, låster bädden, för dem; Elisabeth sade att de blegvo onda på mig, men kommo sig ej för, att göra något igen vid mig Elisabeth hade mycket roligt åt deras vrede, som nog snart lade sig, då "hela upptåget" var just passande för så pass vuxna ungherrar, som de då voro. Herr Stieglers hem, ligger venster om vägen, nedanför en backe, då man färdas från Stigen till Ferglanda; är det ej rätt? Huset är grått o högt så som jag så såg det- Johanna skall aldrig inbilla sig att vi sluppit undan den, öfver hela verlden härjande influensan; Nej då, alla här ha vi haft känning deraf; Ett par dagar, har hvar och en måst hålla sig i sängen; utom faster Henriette som förunderligt nog stått bäst vid sig - Pappa har ej predikat sedan Nyårsdagen; jvarken trettonde afton eller trttonde dagen kunde han tjenstgöra, utan bytte dåEklund o Andersson tjensterna emellan sig så godt sig göra lät, i en af kyrkorna blef missfall - Pappa är ännu matt o blek, men måste i morgon till Upphärad; denna lilla kyrkan har blifvit så fin och miderniserad; allt är mymåladt och blankt nytt tatt golf, öppna bänkar, höga fönster, läktaren förstorad mycket, så en vackerm ganska stor orgel har sin plats der, den senare invigdes i november med extra gudstjenst en torsdag kl. 11. För att återgå till influensan, ha ha alla i orten mer eller mindre varit angripna deraf; Den 2 jan. då grannarne voro samlade här på nyårsvisit enligt gammal sed, så var pappa sängliggande; Ida Andersson uteblef äfven till följd af illamående, vi andra, husets folk, gingo, som i en yrsel och påföljande dag, låg mamma o jag. Fröken Melin, som varit och julat hos Alfred A-sons, den lille Thure äfven var, åtföljde Sjuntoparne hit och var hon glad och nöjd med sin verksamhet på Trollhättan; vi talade om lille Thure och har hon varit mycket ledsen öfver att han varit inaccorderad på som det säger, det sämsta stället i hela Wenerborg; Bryggare Eliassons; han lär skulla flyttas till annan familj, men det var ej till Apelskogs, som jag så väl bedt Anderssons, till följd af Johannas önskan; detta lär vara någon, som vändt sig till Fröken Melin med begäran att få taga vård om gossen - En annan gång, skall jag väl kunna lemna bättre besked derom - Av tidningarne har väl Johanna sett att Elisabeth Ferlin, "strukit åt"; Pappas hjelpreda, Pastor Armgren är den utvalde - Vi tro åtminstone att fästmannen är adjunkt der - Här på orten är allt i den vägen oförändradt, utom, det är sannt, Injeniör Ling på Sjuntorp är sedan Oktober förlofvad med en fröken Natt och Dag, ifrån Göteborg - Alla Anderssons, Johanssons och fru Schullström må godt; Slevins ha under Julen varit skrala; han riktigt illamående, är så ännu, ehuru han är på benen, men de äro svaga - Från Anna i Kungelf var här bref häromdagen, de må godt och ha tillbringat en angenäm Jul - Hennes "son" är ej mycket större, än när han var med i väfskolan i Skattegården; på längden har han ej vuxit allt, men deto mer på bredd o tvär.- Kanhända Anna kommer upp under vintern någon gång; ja, nog bereder hon trefnad omkring sig till stort behag för hennes gubbe, som i så många är varit hänvisad till ensamhet - Under julen ha vi ännu ej varit ute en enda gång, komma väl ej heller, då det öfverallt är sjukligt; sjelfva vår lille omtyckte Doctor Linbo ... har legat sjuk och måst skaffa biträde. I dag är för första gången kallt, temligen stard nordanvind med hög himmel och strälande solsken; det gör allt mycket godt, hoppas vi, att luften förändrats ty den var så tung och tryckande förut. Snälla, kära Johanna, vi bedja så rikgtigt väl att Johanna ej skall sända några "prof", på sin väfnad; det kostar alltid materialer, tid arbete o frakt och Johanna behöfver så väl allt få sin egen del - vi blifva ordentligt ledsna ehuru vi ju ej kunna känna oss annat än tacksamma för Johannas ständigt visade vänlighet - Men gör oss nu till viljes, vi veta nog ändå att Johannas ... går framåt, med en så ihärdig vilja, kan den ej annat - Litet längre fram skall mamma skrifva, men tyckte vi att det var roligare sända bref 2 gånger, efter det gläder Johanna att få dennas farbror Oscar o faster Henriette, som sitta bredvid mig, beda båda hjertl. helsa. Den senare var så förtjust i sitt vackra kort och tackar mycket för detsamma. Mamma o pappa helsa äfven mycket till fröken Brunsson - Johanna säger att mina bref äro roliga, men detta är mer än torrt, ... men några ... har jag ej då här aldrig händer en smul. farväl till härnäst - Med vänskap o tillgivenhet.
Photo: Vänersborgs museum
Brev skrivet till Johanna Brunsson i Ramelid, Skrehall 11 januari 1890. "Romelid Skrehall d. 11/1 1890. Kära Snälla Johanna! Hvad har Johanna väl tänkt om vår långa tystnad? Ej en helsning härifrån hvarken till Jull eller Nyår! Så ledsna, som vi varit häröfver kan Johanna aldrig tro, men hvad skulle vi göra, då adressen förkommit; ännu ligger ett Nyårsbref till vår Kära Vän på pappas skrifbord. med Johannas namn å Sthom på, men då pappa skulle sätta den närmare adressen derpå, stod den ej att finna, ehuru mamma gömt alla Johannas bref så måste just det förkommit, då Mamma till Jul inventrade i sitt skrifbord; Nu kan Johanna lätt föreställa sig allas vår glädje då Johannas bref kommo i går efterm. Genast beslöt jag att skrifva så Johanna skulle få svar Söndags morgon, så Johanna har bättre om tid och med lugn kan sätta sig en stund. Allra först vill jag nu så hjertligt tacka för de båda långa, vänliga och innehållsrika brefven till Mamma o mg, Mamma ber mig helsa och säga, att hon i natt sofvit mycket lugnare än på länge, ty nu visste hon hvar Johanna stod att finna. Det vackra Julkorten kom Julafton då vi drucko the, emellan 5-6, Ingen ursäkt för att ej bref medföljde samma, behöfver göras, ty derpå tänkte ingen; tro aldrig att någon här räknar så, vi veta ju så väl huru strängt Johannas tid anlitas i synnerhet till Jul; Hvad våra kort, vi i går fingo från Johanna, angå så ha vi ej sett så vackra under Julen förut. Vi tacka så mycket, mycket för dem! Versen på mitt kort, var nog både lofvande och lysande, så nog borde jag lefva i hoppet och så länge har man ju alltid roligt! Aldrig en tanke på, att Johanna varit otacksam, som ej besvarat mitt bref, har fallit mig in, men väl ha vi tänkt huru är det med Johanna, är hon sjuk eller går det så, att Johanna ej vill skrifva och omtala sina bekymmer? Ifrån Sigrid hade jag bref straxt efter Maria kom från Sthom och sade hon att det tycktes, som Johanna kommit på sin rätta plats nu, blott Johanna hade medel att röra sig med, just nu i början; Måtte det nya året, till hvilka vi alla sända våra innerligaste önskningar för Johannas väl, i rikt mått skinka arbete, helsa o krafter att kunna utföra samma samt god betalning för all Johannas outtröttliga stäfvan; goda vänner och om möjligt, ett godt statsanslag. I onsdags skref jag till Sigrid blott ett par ord, samtidigt med våra lyckönskiningskort, med begäran om Johannas adress, vi stodo här så hjelplösa gentemot vår goda vilja, att låta höra af oss hos den, vi väl känna till, glädjes öfver ett bref från gamla vänner - Ja, för den lilla Sigrid, som nu är fast! först i sommar har jag hört glunkas om den hon nu valt, tills dess talades både om Bergmark och August Carlsson; men då var detta allt något annat; Nog vore det roligt alltid, att träffas der på bröllop än en gång, men det är nog osäkert, men vi skola hoppas så länge! Sigird är naturligtvis mes vi...ande på alla sätt o vis än hennes "hönsälskande" syster; kag undrar huru den se... med sin Bror , alla sina barn och öfvirga flygande och krälande kryp, befinner sig på det gamla murkna Restad? Nog minnes jag Edvard Stiegler sedan första gången Anna o jag voro på Stigen; Han och Waldemar bodde i den "skrubben" som ligger till venster om gafvelrummet öfver verandan; de låga, båda ungherrarne i en soffa och der vet jag, att jag en afton genom att vika upp ena lakanet, låster bädden, för dem; Elisabeth sade att de blegvo onda på mig, men kommo sig ej för, att göra något igen vid mig Elisabeth hade mycket roligt åt deras vrede, som nog snart lade sig, då "hela upptåget" var just passande för så pass vuxna ungherrar, som de då voro. Herr Stieglers hem, ligger venster om vägen, nedanför en backe, då man färdas från Stigen till Ferglanda; är det ej rätt? Huset är grått o högt så som jag så såg det- Johanna skall aldrig inbilla sig att vi sluppit undan den, öfver hela verlden härjande influensan; Nej då, alla här ha vi haft känning deraf; Ett par dagar, har hvar och en måst hålla sig i sängen; utom faster Henriette som förunderligt nog stått bäst vid sig - Pappa har ej predikat sedan Nyårsdagen; jvarken trettonde afton eller trttonde dagen kunde han tjenstgöra, utan bytte dåEklund o Andersson tjensterna emellan sig så godt sig göra lät, i en af kyrkorna blef missfall - Pappa är ännu matt o blek, men måste i morgon till Upphärad; denna lilla kyrkan har blifvit så fin och miderniserad; allt är mymåladt och blankt nytt tatt golf, öppna bänkar, höga fönster, läktaren förstorad mycket, så en vackerm ganska stor orgel har sin plats der, den senare invigdes i november med extra gudstjenst en torsdag kl. 11. För att återgå till influensan, ha ha alla i orten mer eller mindre varit angripna deraf; Den 2 jan. då grannarne voro samlade här på nyårsvisit enligt gammal sed, så var pappa sängliggande; Ida Andersson uteblef äfven till följd af illamående, vi andra, husets folk, gingo, som i en yrsel och påföljande dag, låg mamma o jag. Fröken Melin, som varit och julat hos Alfred A-sons, den lille Thure äfven var, åtföljde Sjuntoparne hit och var hon glad och nöjd med sin verksamhet på Trollhättan; vi talade om lille Thure och har hon varit mycket ledsen öfver att han varit inaccorderad på som det säger, det sämsta stället i hela Wenerborg; Bryggare Eliassons; han lär skulla flyttas till annan familj, men det var ej till Apelskogs, som jag så väl bedt Anderssons, till följd af Johannas önskan; detta lär vara någon, som vändt sig till Fröken Melin med begäran att få taga vård om gossen - En annan gång, skall jag väl kunna lemna bättre besked derom - Av tidningarne har väl Johanna sett att Elisabeth Ferlin, "strukit åt"; Pappas hjelpreda, Pastor Armgren är den utvalde - Vi tro åtminstone att fästmannen är adjunkt der - Här på orten är allt i den vägen oförändradt, utom, det är sannt, Injeniör Ling på Sjuntorp är sedan Oktober förlofvad med en fröken Natt och Dag, ifrån Göteborg - Alla Anderssons, Johanssons och fru Schullström må godt; Slevins ha under Julen varit skrala; han riktigt illamående, är så ännu, ehuru han är på benen, men de äro svaga - Från Anna i Kungelf var här bref häromdagen, de må godt och ha tillbringat en angenäm Jul - Hennes "son" är ej mycket större, än när han var med i väfskolan i Skattegården; på längden har han ej vuxit allt, men deto mer på bredd o tvär.- Kanhända Anna kommer upp under vintern någon gång; ja, nog bereder hon trefnad omkring sig till stort behag för hennes gubbe, som i så många är varit hänvisad till ensamhet - Under julen ha vi ännu ej varit ute en enda gång, komma väl ej heller, då det öfverallt är sjukligt; sjelfva vår lille omtyckte Doctor Linbo ... har legat sjuk och måst skaffa biträde. I dag är för första gången kallt, temligen stard nordanvind med hög himmel och strälande solsken; det gör allt mycket godt, hoppas vi, att luften förändrats ty den var så tung och tryckande förut. Snälla, kära Johanna, vi bedja så rikgtigt väl att Johanna ej skall sända några "prof", på sin väfnad; det kostar alltid materialer, tid arbete o frakt och Johanna behöfver så väl allt få sin egen del - vi blifva ordentligt ledsna ehuru vi ju ej kunna känna oss annat än tacksamma för Johannas ständigt visade vänlighet - Men gör oss nu till viljes, vi veta nog ändå att Johannas ... går framåt, med en så ihärdig vilja, kan den ej annat - Litet längre fram skall mamma skrifva, men tyckte vi att det var roligare sända bref 2 gånger, efter det gläder Johanna att få dennas farbror Oscar o faster Henriette, som sitta bredvid mig, beda båda hjertl. helsa. Den senare var så förtjust i sitt vackra kort och tackar mycket för detsamma. Mamma o pappa helsa äfven mycket till fröken Brunsson - Johanna säger att mina bref äro roliga, men detta är mer än torrt, ... men några ... har jag ej då här aldrig händer en smul. farväl till härnäst - Med vänskap o tillgivenhet.
Photo: Vänersborgs museum
Brev skrivet till Johanna Brunsson i Ramelid, Skrehall 11 januari 1890. "Romelid Skrehall d. 11/1 1890. Kära Snälla Johanna! Hvad har Johanna väl tänkt om vår långa tystnad? Ej en helsning härifrån hvarken till Jull eller Nyår! Så ledsna, som vi varit häröfver kan Johanna aldrig tro, men hvad skulle vi göra, då adressen förkommit; ännu ligger ett Nyårsbref till vår Kära Vän på pappas skrifbord. med Johannas namn å Sthom på, men då pappa skulle sätta den närmare adressen derpå, stod den ej att finna, ehuru mamma gömt alla Johannas bref så måste just det förkommit, då Mamma till Jul inventrade i sitt skrifbord; Nu kan Johanna lätt föreställa sig allas vår glädje då Johannas bref kommo i går efterm. Genast beslöt jag att skrifva så Johanna skulle få svar Söndags morgon, så Johanna har bättre om tid och med lugn kan sätta sig en stund. Allra först vill jag nu så hjertligt tacka för de båda långa, vänliga och innehållsrika brefven till Mamma o mg, Mamma ber mig helsa och säga, att hon i natt sofvit mycket lugnare än på länge, ty nu visste hon hvar Johanna stod att finna. Det vackra Julkorten kom Julafton då vi drucko the, emellan 5-6, Ingen ursäkt för att ej bref medföljde samma, behöfver göras, ty derpå tänkte ingen; tro aldrig att någon här räknar så, vi veta ju så väl huru strängt Johannas tid anlitas i synnerhet till Jul; Hvad våra kort, vi i går fingo från Johanna, angå så ha vi ej sett så vackra under Julen förut. Vi tacka så mycket, mycket för dem! Versen på mitt kort, var nog både lofvande och lysande, så nog borde jag lefva i hoppet och så länge har man ju alltid roligt! Aldrig en tanke på, att Johanna varit otacksam, som ej besvarat mitt bref, har fallit mig in, men väl ha vi tänkt huru är det med Johanna, är hon sjuk eller går det så, att Johanna ej vill skrifva och omtala sina bekymmer? Ifrån Sigrid hade jag bref straxt efter Maria kom från Sthom och sade hon att det tycktes, som Johanna kommit på sin rätta plats nu, blott Johanna hade medel att röra sig med, just nu i början; Måtte det nya året, till hvilka vi alla sända våra innerligaste önskningar för Johannas väl, i rikt mått skinka arbete, helsa o krafter att kunna utföra samma samt god betalning för all Johannas outtröttliga stäfvan; goda vänner och om möjligt, ett godt statsanslag. I onsdags skref jag till Sigrid blott ett par ord, samtidigt med våra lyckönskiningskort, med begäran om Johannas adress, vi stodo här så hjelplösa gentemot vår goda vilja, att låta höra af oss hos den, vi väl känna till, glädjes öfver ett bref från gamla vänner - Ja, för den lilla Sigrid, som nu är fast! först i sommar har jag hört glunkas om den hon nu valt, tills dess talades både om Bergmark och August Carlsson; men då var detta allt något annat; Nog vore det roligt alltid, att träffas der på bröllop än en gång, men det är nog osäkert, men vi skola hoppas så länge! Sigird är naturligtvis mes vi...ande på alla sätt o vis än hennes "hönsälskande" syster; kag undrar huru den se... med sin Bror , alla sina barn och öfvirga flygande och krälande kryp, befinner sig på det gamla murkna Restad? Nog minnes jag Edvard Stiegler sedan första gången Anna o jag voro på Stigen; Han och Waldemar bodde i den "skrubben" som ligger till venster om gafvelrummet öfver verandan; de låga, båda ungherrarne i en soffa och der vet jag, att jag en afton genom att vika upp ena lakanet, låster bädden, för dem; Elisabeth sade att de blegvo onda på mig, men kommo sig ej för, att göra något igen vid mig Elisabeth hade mycket roligt åt deras vrede, som nog snart lade sig, då "hela upptåget" var just passande för så pass vuxna ungherrar, som de då voro. Herr Stieglers hem, ligger venster om vägen, nedanför en backe, då man färdas från Stigen till Ferglanda; är det ej rätt? Huset är grått o högt så som jag så såg det- Johanna skall aldrig inbilla sig att vi sluppit undan den, öfver hela verlden härjande influensan; Nej då, alla här ha vi haft känning deraf; Ett par dagar, har hvar och en måst hålla sig i sängen; utom faster Henriette som förunderligt nog stått bäst vid sig - Pappa har ej predikat sedan Nyårsdagen; jvarken trettonde afton eller trttonde dagen kunde han tjenstgöra, utan bytte dåEklund o Andersson tjensterna emellan sig så godt sig göra lät, i en af kyrkorna blef missfall - Pappa är ännu matt o blek, men måste i morgon till Upphärad; denna lilla kyrkan har blifvit så fin och miderniserad; allt är mymåladt och blankt nytt tatt golf, öppna bänkar, höga fönster, läktaren förstorad mycket, så en vackerm ganska stor orgel har sin plats der, den senare invigdes i november med extra gudstjenst en torsdag kl. 11. För att återgå till influensan, ha ha alla i orten mer eller mindre varit angripna deraf; Den 2 jan. då grannarne voro samlade här på nyårsvisit enligt gammal sed, så var pappa sängliggande; Ida Andersson uteblef äfven till följd af illamående, vi andra, husets folk, gingo, som i en yrsel och påföljande dag, låg mamma o jag. Fröken Melin, som varit och julat hos Alfred A-sons, den lille Thure äfven var, åtföljde Sjuntoparne hit och var hon glad och nöjd med sin verksamhet på Trollhättan; vi talade om lille Thure och har hon varit mycket ledsen öfver att han varit inaccorderad på som det säger, det sämsta stället i hela Wenerborg; Bryggare Eliassons; han lär skulla flyttas till annan familj, men det var ej till Apelskogs, som jag så väl bedt Anderssons, till följd af Johannas önskan; detta lär vara någon, som vändt sig till Fröken Melin med begäran att få taga vård om gossen - En annan gång, skall jag väl kunna lemna bättre besked derom - Av tidningarne har väl Johanna sett att Elisabeth Ferlin, "strukit åt"; Pappas hjelpreda, Pastor Armgren är den utvalde - Vi tro åtminstone att fästmannen är adjunkt der - Här på orten är allt i den vägen oförändradt, utom, det är sannt, Injeniör Ling på Sjuntorp är sedan Oktober förlofvad med en fröken Natt och Dag, ifrån Göteborg - Alla Anderssons, Johanssons och fru Schullström må godt; Slevins ha under Julen varit skrala; han riktigt illamående, är så ännu, ehuru han är på benen, men de äro svaga - Från Anna i Kungelf var här bref häromdagen, de må godt och ha tillbringat en angenäm Jul - Hennes "son" är ej mycket större, än när han var med i väfskolan i Skattegården; på längden har han ej vuxit allt, men deto mer på bredd o tvär.- Kanhända Anna kommer upp under vintern någon gång; ja, nog bereder hon trefnad omkring sig till stort behag för hennes gubbe, som i så många är varit hänvisad till ensamhet - Under julen ha vi ännu ej varit ute en enda gång, komma väl ej heller, då det öfverallt är sjukligt; sjelfva vår lille omtyckte Doctor Linbo ... har legat sjuk och måst skaffa biträde. I dag är för första gången kallt, temligen stard nordanvind med hög himmel och strälande solsken; det gör allt mycket godt, hoppas vi, att luften förändrats ty den var så tung och tryckande förut. Snälla, kära Johanna, vi bedja så rikgtigt väl att Johanna ej skall sända några "prof", på sin väfnad; det kostar alltid materialer, tid arbete o frakt och Johanna behöfver så väl allt få sin egen del - vi blifva ordentligt ledsna ehuru vi ju ej kunna känna oss annat än tacksamma för Johannas ständigt visade vänlighet - Men gör oss nu till viljes, vi veta nog ändå att Johannas ... går framåt, med en så ihärdig vilja, kan den ej annat - Litet längre fram skall mamma skrifva, men tyckte vi att det var roligare sända bref 2 gånger, efter det gläder Johanna att få dennas farbror Oscar o faster Henriette, som sitta bredvid mig, beda båda hjertl. helsa. Den senare var så förtjust i sitt vackra kort och tackar mycket för detsamma. Mamma o pappa helsa äfven mycket till fröken Brunsson - Johanna säger att mina bref äro roliga, men detta är mer än torrt, ... men några ... har jag ej då här aldrig händer en smul. farväl till härnäst - Med vänskap o tillgivenhet.
Photo: Vänersborgs museum
Brev skrivet till Johanna Brunsson i Ramelid, Skrehall 11 januari 1890. "Romelid Skrehall d. 11/1 1890. Kära Snälla Johanna! Hvad har Johanna väl tänkt om vår långa tystnad? Ej en helsning härifrån hvarken till Jull eller Nyår! Så ledsna, som vi varit häröfver kan Johanna aldrig tro, men hvad skulle vi göra, då adressen förkommit; ännu ligger ett Nyårsbref till vår Kära Vän på pappas skrifbord. med Johannas namn å Sthom på, men då pappa skulle sätta den närmare adressen derpå, stod den ej att finna, ehuru mamma gömt alla Johannas bref så måste just det förkommit, då Mamma till Jul inventrade i sitt skrifbord; Nu kan Johanna lätt föreställa sig allas vår glädje då Johannas bref kommo i går efterm. Genast beslöt jag att skrifva så Johanna skulle få svar Söndags morgon, så Johanna har bättre om tid och med lugn kan sätta sig en stund. Allra först vill jag nu så hjertligt tacka för de båda långa, vänliga och innehållsrika brefven till Mamma o mg, Mamma ber mig helsa och säga, att hon i natt sofvit mycket lugnare än på länge, ty nu visste hon hvar Johanna stod att finna. Det vackra Julkorten kom Julafton då vi drucko the, emellan 5-6, Ingen ursäkt för att ej bref medföljde samma, behöfver göras, ty derpå tänkte ingen; tro aldrig att någon här räknar så, vi veta ju så väl huru strängt Johannas tid anlitas i synnerhet till Jul; Hvad våra kort, vi i går fingo från Johanna, angå så ha vi ej sett så vackra under Julen förut. Vi tacka så mycket, mycket för dem! Versen på mitt kort, var nog både lofvande och lysande, så nog borde jag lefva i hoppet och så länge har man ju alltid roligt! Aldrig en tanke på, att Johanna varit otacksam, som ej besvarat mitt bref, har fallit mig in, men väl ha vi tänkt huru är det med Johanna, är hon sjuk eller går det så, att Johanna ej vill skrifva och omtala sina bekymmer? Ifrån Sigrid hade jag bref straxt efter Maria kom från Sthom och sade hon att det tycktes, som Johanna kommit på sin rätta plats nu, blott Johanna hade medel att röra sig med, just nu i början; Måtte det nya året, till hvilka vi alla sända våra innerligaste önskningar för Johannas väl, i rikt mått skinka arbete, helsa o krafter att kunna utföra samma samt god betalning för all Johannas outtröttliga stäfvan; goda vänner och om möjligt, ett godt statsanslag. I onsdags skref jag till Sigrid blott ett par ord, samtidigt med våra lyckönskiningskort, med begäran om Johannas adress, vi stodo här så hjelplösa gentemot vår goda vilja, att låta höra af oss hos den, vi väl känna till, glädjes öfver ett bref från gamla vänner - Ja, för den lilla Sigrid, som nu är fast! först i sommar har jag hört glunkas om den hon nu valt, tills dess talades både om Bergmark och August Carlsson; men då var detta allt något annat; Nog vore det roligt alltid, att träffas der på bröllop än en gång, men det är nog osäkert, men vi skola hoppas så länge! Sigird är naturligtvis mes vi...ande på alla sätt o vis än hennes "hönsälskande" syster; kag undrar huru den se... med sin Bror , alla sina barn och öfvirga flygande och krälande kryp, befinner sig på det gamla murkna Restad? Nog minnes jag Edvard Stiegler sedan första gången Anna o jag voro på Stigen; Han och Waldemar bodde i den "skrubben" som ligger till venster om gafvelrummet öfver verandan; de låga, båda ungherrarne i en soffa och der vet jag, att jag en afton genom att vika upp ena lakanet, låster bädden, för dem; Elisabeth sade att de blegvo onda på mig, men kommo sig ej för, att göra något igen vid mig Elisabeth hade mycket roligt åt deras vrede, som nog snart lade sig, då "hela upptåget" var just passande för så pass vuxna ungherrar, som de då voro. Herr Stieglers hem, ligger venster om vägen, nedanför en backe, då man färdas från Stigen till Ferglanda; är det ej rätt? Huset är grått o högt så som jag så såg det- Johanna skall aldrig inbilla sig att vi sluppit undan den, öfver hela verlden härjande influensan; Nej då, alla här ha vi haft känning deraf; Ett par dagar, har hvar och en måst hålla sig i sängen; utom faster Henriette som förunderligt nog stått bäst vid sig - Pappa har ej predikat sedan Nyårsdagen; jvarken trettonde afton eller trttonde dagen kunde han tjenstgöra, utan bytte dåEklund o Andersson tjensterna emellan sig så godt sig göra lät, i en af kyrkorna blef missfall - Pappa är ännu matt o blek, men måste i morgon till Upphärad; denna lilla kyrkan har blifvit så fin och miderniserad; allt är mymåladt och blankt nytt tatt golf, öppna bänkar, höga fönster, läktaren förstorad mycket, så en vackerm ganska stor orgel har sin plats der, den senare invigdes i november med extra gudstjenst en torsdag kl. 11. För att återgå till influensan, ha ha alla i orten mer eller mindre varit angripna deraf; Den 2 jan. då grannarne voro samlade här på nyårsvisit enligt gammal sed, så var pappa sängliggande; Ida Andersson uteblef äfven till följd af illamående, vi andra, husets folk, gingo, som i en yrsel och påföljande dag, låg mamma o jag. Fröken Melin, som varit och julat hos Alfred A-sons, den lille Thure äfven var, åtföljde Sjuntoparne hit och var hon glad och nöjd med sin verksamhet på Trollhättan; vi talade om lille Thure och har hon varit mycket ledsen öfver att han varit inaccorderad på som det säger, det sämsta stället i hela Wenerborg; Bryggare Eliassons; han lär skulla flyttas till annan familj, men det var ej till Apelskogs, som jag så väl bedt Anderssons, till följd af Johannas önskan; detta lär vara någon, som vändt sig till Fröken Melin med begäran att få taga vård om gossen - En annan gång, skall jag väl kunna lemna bättre besked derom - Av tidningarne har väl Johanna sett att Elisabeth Ferlin, "strukit åt"; Pappas hjelpreda, Pastor Armgren är den utvalde - Vi tro åtminstone att fästmannen är adjunkt der - Här på orten är allt i den vägen oförändradt, utom, det är sannt, Injeniör Ling på Sjuntorp är sedan Oktober förlofvad med en fröken Natt och Dag, ifrån Göteborg - Alla Anderssons, Johanssons och fru Schullström må godt; Slevins ha under Julen varit skrala; han riktigt illamående, är så ännu, ehuru han är på benen, men de äro svaga - Från Anna i Kungelf var här bref häromdagen, de må godt och ha tillbringat en angenäm Jul - Hennes "son" är ej mycket större, än när han var med i väfskolan i Skattegården; på längden har han ej vuxit allt, men deto mer på bredd o tvär.- Kanhända Anna kommer upp under vintern någon gång; ja, nog bereder hon trefnad omkring sig till stort behag för hennes gubbe, som i så många är varit hänvisad till ensamhet - Under julen ha vi ännu ej varit ute en enda gång, komma väl ej heller, då det öfverallt är sjukligt; sjelfva vår lille omtyckte Doctor Linbo ... har legat sjuk och måst skaffa biträde. I dag är för första gången kallt, temligen stard nordanvind med hög himmel och strälande solsken; det gör allt mycket godt, hoppas vi, att luften förändrats ty den var så tung och tryckande förut. Snälla, kära Johanna, vi bedja så rikgtigt väl att Johanna ej skall sända några "prof", på sin väfnad; det kostar alltid materialer, tid arbete o frakt och Johanna behöfver så väl allt få sin egen del - vi blifva ordentligt ledsna ehuru vi ju ej kunna känna oss annat än tacksamma för Johannas ständigt visade vänlighet - Men gör oss nu till viljes, vi veta nog ändå att Johannas ... går framåt, med en så ihärdig vilja, kan den ej annat - Litet längre fram skall mamma skrifva, men tyckte vi att det var roligare sända bref 2 gånger, efter det gläder Johanna att få dennas farbror Oscar o faster Henriette, som sitta bredvid mig, beda båda hjertl. helsa. Den senare var så förtjust i sitt vackra kort och tackar mycket för detsamma. Mamma o pappa helsa äfven mycket till fröken Brunsson - Johanna säger att mina bref äro roliga, men detta är mer än torrt, ... men några ... har jag ej då här aldrig händer en smul. farväl till härnäst - Med vänskap o tillgivenhet.
Photo: Vänersborgs museum
Brev skrivet till Johanna Brunsson i Ramelid, Skrehall 11 januari 1890. "Romelid Skrehall d. 11/1 1890. Kära Snälla Johanna! Hvad har Johanna väl tänkt om vår långa tystnad? Ej en helsning härifrån hvarken till Jull eller Nyår! Så ledsna, som vi varit häröfver kan Johanna aldrig tro, men hvad skulle vi göra, då adressen förkommit; ännu ligger ett Nyårsbref till vår Kära Vän på pappas skrifbord. med Johannas namn å Sthom på, men då pappa skulle sätta den närmare adressen derpå, stod den ej att finna, ehuru mamma gömt alla Johannas bref så måste just det förkommit, då Mamma till Jul inventrade i sitt skrifbord; Nu kan Johanna lätt föreställa sig allas vår glädje då Johannas bref kommo i går efterm. Genast beslöt jag att skrifva så Johanna skulle få svar Söndags morgon, så Johanna har bättre om tid och med lugn kan sätta sig en stund. Allra först vill jag nu så hjertligt tacka för de båda långa, vänliga och innehållsrika brefven till Mamma o mg, Mamma ber mig helsa och säga, att hon i natt sofvit mycket lugnare än på länge, ty nu visste hon hvar Johanna stod att finna. Det vackra Julkorten kom Julafton då vi drucko the, emellan 5-6, Ingen ursäkt för att ej bref medföljde samma, behöfver göras, ty derpå tänkte ingen; tro aldrig att någon här räknar så, vi veta ju så väl huru strängt Johannas tid anlitas i synnerhet till Jul; Hvad våra kort, vi i går fingo från Johanna, angå så ha vi ej sett så vackra under Julen förut. Vi tacka så mycket, mycket för dem! Versen på mitt kort, var nog både lofvande och lysande, så nog borde jag lefva i hoppet och så länge har man ju alltid roligt! Aldrig en tanke på, att Johanna varit otacksam, som ej besvarat mitt bref, har fallit mig in, men väl ha vi tänkt huru är det med Johanna, är hon sjuk eller går det så, att Johanna ej vill skrifva och omtala sina bekymmer? Ifrån Sigrid hade jag bref straxt efter Maria kom från Sthom och sade hon att det tycktes, som Johanna kommit på sin rätta plats nu, blott Johanna hade medel att röra sig med, just nu i början; Måtte det nya året, till hvilka vi alla sända våra innerligaste önskningar för Johannas väl, i rikt mått skinka arbete, helsa o krafter att kunna utföra samma samt god betalning för all Johannas outtröttliga stäfvan; goda vänner och om möjligt, ett godt statsanslag. I onsdags skref jag till Sigrid blott ett par ord, samtidigt med våra lyckönskiningskort, med begäran om Johannas adress, vi stodo här så hjelplösa gentemot vår goda vilja, att låta höra af oss hos den, vi väl känna till, glädjes öfver ett bref från gamla vänner - Ja, för den lilla Sigrid, som nu är fast! först i sommar har jag hört glunkas om den hon nu valt, tills dess talades både om Bergmark och August Carlsson; men då var detta allt något annat; Nog vore det roligt alltid, att träffas der på bröllop än en gång, men det är nog osäkert, men vi skola hoppas så länge! Sigird är naturligtvis mes vi...ande på alla sätt o vis än hennes "hönsälskande" syster; kag undrar huru den se... med sin Bror , alla sina barn och öfvirga flygande och krälande kryp, befinner sig på det gamla murkna Restad? Nog minnes jag Edvard Stiegler sedan första gången Anna o jag voro på Stigen; Han och Waldemar bodde i den "skrubben" som ligger till venster om gafvelrummet öfver verandan; de låga, båda ungherrarne i en soffa och der vet jag, att jag en afton genom att vika upp ena lakanet, låster bädden, för dem; Elisabeth sade att de blegvo onda på mig, men kommo sig ej för, att göra något igen vid mig Elisabeth hade mycket roligt åt deras vrede, som nog snart lade sig, då "hela upptåget" var just passande för så pass vuxna ungherrar, som de då voro. Herr Stieglers hem, ligger venster om vägen, nedanför en backe, då man färdas från Stigen till Ferglanda; är det ej rätt? Huset är grått o högt så som jag så såg det- Johanna skall aldrig inbilla sig att vi sluppit undan den, öfver hela verlden härjande influensan; Nej då, alla här ha vi haft känning deraf; Ett par dagar, har hvar och en måst hålla sig i sängen; utom faster Henriette som förunderligt nog stått bäst vid sig - Pappa har ej predikat sedan Nyårsdagen; jvarken trettonde afton eller trttonde dagen kunde han tjenstgöra, utan bytte dåEklund o Andersson tjensterna emellan sig så godt sig göra lät, i en af kyrkorna blef missfall - Pappa är ännu matt o blek, men måste i morgon till Upphärad; denna lilla kyrkan har blifvit så fin och miderniserad; allt är mymåladt och blankt nytt tatt golf, öppna bänkar, höga fönster, läktaren förstorad mycket, så en vackerm ganska stor orgel har sin plats der, den senare invigdes i november med extra gudstjenst en torsdag kl. 11. För att återgå till influensan, ha ha alla i orten mer eller mindre varit angripna deraf; Den 2 jan. då grannarne voro samlade här på nyårsvisit enligt gammal sed, så var pappa sängliggande; Ida Andersson uteblef äfven till följd af illamående, vi andra, husets folk, gingo, som i en yrsel och påföljande dag, låg mamma o jag. Fröken Melin, som varit och julat hos Alfred A-sons, den lille Thure äfven var, åtföljde Sjuntoparne hit och var hon glad och nöjd med sin verksamhet på Trollhättan; vi talade om lille Thure och har hon varit mycket ledsen öfver att han varit inaccorderad på som det säger, det sämsta stället i hela Wenerborg; Bryggare Eliassons; han lär skulla flyttas till annan familj, men det var ej till Apelskogs, som jag så väl bedt Anderssons, till följd af Johannas önskan; detta lär vara någon, som vändt sig till Fröken Melin med begäran att få taga vård om gossen - En annan gång, skall jag väl kunna lemna bättre besked derom - Av tidningarne har väl Johanna sett att Elisabeth Ferlin, "strukit åt"; Pappas hjelpreda, Pastor Armgren är den utvalde - Vi tro åtminstone att fästmannen är adjunkt der - Här på orten är allt i den vägen oförändradt, utom, det är sannt, Injeniör Ling på Sjuntorp är sedan Oktober förlofvad med en fröken Natt och Dag, ifrån Göteborg - Alla Anderssons, Johanssons och fru Schullström må godt; Slevins ha under Julen varit skrala; han riktigt illamående, är så ännu, ehuru han är på benen, men de äro svaga - Från Anna i Kungelf var här bref häromdagen, de må godt och ha tillbringat en angenäm Jul - Hennes "son" är ej mycket större, än när han var med i väfskolan i Skattegården; på längden har han ej vuxit allt, men deto mer på bredd o tvär.- Kanhända Anna kommer upp under vintern någon gång; ja, nog bereder hon trefnad omkring sig till stort behag för hennes gubbe, som i så många är varit hänvisad till ensamhet - Under julen ha vi ännu ej varit ute en enda gång, komma väl ej heller, då det öfverallt är sjukligt; sjelfva vår lille omtyckte Doctor Linbo ... har legat sjuk och måst skaffa biträde. I dag är för första gången kallt, temligen stard nordanvind med hög himmel och strälande solsken; det gör allt mycket godt, hoppas vi, att luften förändrats ty den var så tung och tryckande förut. Snälla, kära Johanna, vi bedja så rikgtigt väl att Johanna ej skall sända några "prof", på sin väfnad; det kostar alltid materialer, tid arbete o frakt och Johanna behöfver så väl allt få sin egen del - vi blifva ordentligt ledsna ehuru vi ju ej kunna känna oss annat än tacksamma för Johannas ständigt visade vänlighet - Men gör oss nu till viljes, vi veta nog ändå att Johannas ... går framåt, med en så ihärdig vilja, kan den ej annat - Litet längre fram skall mamma skrifva, men tyckte vi att det var roligare sända bref 2 gånger, efter det gläder Johanna att få dennas farbror Oscar o faster Henriette, som sitta bredvid mig, beda båda hjertl. helsa. Den senare var så förtjust i sitt vackra kort och tackar mycket för detsamma. Mamma o pappa helsa äfven mycket till fröken Brunsson - Johanna säger att mina bref äro roliga, men detta är mer än torrt, ... men några ... har jag ej då här aldrig händer en smul. farväl till härnäst - Med vänskap o tillgivenhet.
Photo: Vänersborgs museum
Brev skrivet till Johanna Brunsson i Ramelid, Skrehall 11 januari 1890. "Romelid Skrehall d. 11/1 1890. Kära Snälla Johanna! Hvad har Johanna väl tänkt om vår långa tystnad? Ej en helsning härifrån hvarken till Jull eller Nyår! Så ledsna, som vi varit häröfver kan Johanna aldrig tro, men hvad skulle vi göra, då adressen förkommit; ännu ligger ett Nyårsbref till vår Kära Vän på pappas skrifbord. med Johannas namn å Sthom på, men då pappa skulle sätta den närmare adressen derpå, stod den ej att finna, ehuru mamma gömt alla Johannas bref så måste just det förkommit, då Mamma till Jul inventrade i sitt skrifbord; Nu kan Johanna lätt föreställa sig allas vår glädje då Johannas bref kommo i går efterm. Genast beslöt jag att skrifva så Johanna skulle få svar Söndags morgon, så Johanna har bättre om tid och med lugn kan sätta sig en stund. Allra först vill jag nu så hjertligt tacka för de båda långa, vänliga och innehållsrika brefven till Mamma o mg, Mamma ber mig helsa och säga, att hon i natt sofvit mycket lugnare än på länge, ty nu visste hon hvar Johanna stod att finna. Det vackra Julkorten kom Julafton då vi drucko the, emellan 5-6, Ingen ursäkt för att ej bref medföljde samma, behöfver göras, ty derpå tänkte ingen; tro aldrig att någon här räknar så, vi veta ju så väl huru strängt Johannas tid anlitas i synnerhet till Jul; Hvad våra kort, vi i går fingo från Johanna, angå så ha vi ej sett så vackra under Julen förut. Vi tacka så mycket, mycket för dem! Versen på mitt kort, var nog både lofvande och lysande, så nog borde jag lefva i hoppet och så länge har man ju alltid roligt! Aldrig en tanke på, att Johanna varit otacksam, som ej besvarat mitt bref, har fallit mig in, men väl ha vi tänkt huru är det med Johanna, är hon sjuk eller går det så, att Johanna ej vill skrifva och omtala sina bekymmer? Ifrån Sigrid hade jag bref straxt efter Maria kom från Sthom och sade hon att det tycktes, som Johanna kommit på sin rätta plats nu, blott Johanna hade medel att röra sig med, just nu i början; Måtte det nya året, till hvilka vi alla sända våra innerligaste önskningar för Johannas väl, i rikt mått skinka arbete, helsa o krafter att kunna utföra samma samt god betalning för all Johannas outtröttliga stäfvan; goda vänner och om möjligt, ett godt statsanslag. I onsdags skref jag till Sigrid blott ett par ord, samtidigt med våra lyckönskiningskort, med begäran om Johannas adress, vi stodo här så hjelplösa gentemot vår goda vilja, att låta höra af oss hos den, vi väl känna till, glädjes öfver ett bref från gamla vänner - Ja, för den lilla Sigrid, som nu är fast! först i sommar har jag hört glunkas om den hon nu valt, tills dess talades både om Bergmark och August Carlsson; men då var detta allt något annat; Nog vore det roligt alltid, att träffas der på bröllop än en gång, men det är nog osäkert, men vi skola hoppas så länge! Sigird är naturligtvis mes vi...ande på alla sätt o vis än hennes "hönsälskande" syster; kag undrar huru den se... med sin Bror , alla sina barn och öfvirga flygande och krälande kryp, befinner sig på det gamla murkna Restad? Nog minnes jag Edvard Stiegler sedan första gången Anna o jag voro på Stigen; Han och Waldemar bodde i den "skrubben" som ligger till venster om gafvelrummet öfver verandan; de låga, båda ungherrarne i en soffa och der vet jag, att jag en afton genom att vika upp ena lakanet, låster bädden, för dem; Elisabeth sade att de blegvo onda på mig, men kommo sig ej för, att göra något igen vid mig Elisabeth hade mycket roligt åt deras vrede, som nog snart lade sig, då "hela upptåget" var just passande för så pass vuxna ungherrar, som de då voro. Herr Stieglers hem, ligger venster om vägen, nedanför en backe, då man färdas från Stigen till Ferglanda; är det ej rätt? Huset är grått o högt så som jag så såg det- Johanna skall aldrig inbilla sig att vi sluppit undan den, öfver hela verlden härjande influensan; Nej då, alla här ha vi haft känning deraf; Ett par dagar, har hvar och en måst hålla sig i sängen; utom faster Henriette som förunderligt nog stått bäst vid sig - Pappa har ej predikat sedan Nyårsdagen; jvarken trettonde afton eller trttonde dagen kunde han tjenstgöra, utan bytte dåEklund o Andersson tjensterna emellan sig så godt sig göra lät, i en af kyrkorna blef missfall - Pappa är ännu matt o blek, men måste i morgon till Upphärad; denna lilla kyrkan har blifvit så fin och miderniserad; allt är mymåladt och blankt nytt tatt golf, öppna bänkar, höga fönster, läktaren förstorad mycket, så en vackerm ganska stor orgel har sin plats der, den senare invigdes i november med extra gudstjenst en torsdag kl. 11. För att återgå till influensan, ha ha alla i orten mer eller mindre varit angripna deraf; Den 2 jan. då grannarne voro samlade här på nyårsvisit enligt gammal sed, så var pappa sängliggande; Ida Andersson uteblef äfven till följd af illamående, vi andra, husets folk, gingo, som i en yrsel och påföljande dag, låg mamma o jag. Fröken Melin, som varit och julat hos Alfred A-sons, den lille Thure äfven var, åtföljde Sjuntoparne hit och var hon glad och nöjd med sin verksamhet på Trollhättan; vi talade om lille Thure och har hon varit mycket ledsen öfver att han varit inaccorderad på som det säger, det sämsta stället i hela Wenerborg; Bryggare Eliassons; han lär skulla flyttas till annan familj, men det var ej till Apelskogs, som jag så väl bedt Anderssons, till följd af Johannas önskan; detta lär vara någon, som vändt sig till Fröken Melin med begäran att få taga vård om gossen - En annan gång, skall jag väl kunna lemna bättre besked derom - Av tidningarne har väl Johanna sett att Elisabeth Ferlin, "strukit åt"; Pappas hjelpreda, Pastor Armgren är den utvalde - Vi tro åtminstone att fästmannen är adjunkt der - Här på orten är allt i den vägen oförändradt, utom, det är sannt, Injeniör Ling på Sjuntorp är sedan Oktober förlofvad med en fröken Natt och Dag, ifrån Göteborg - Alla Anderssons, Johanssons och fru Schullström må godt; Slevins ha under Julen varit skrala; han riktigt illamående, är så ännu, ehuru han är på benen, men de äro svaga - Från Anna i Kungelf var här bref häromdagen, de må godt och ha tillbringat en angenäm Jul - Hennes "son" är ej mycket större, än när han var med i väfskolan i Skattegården; på längden har han ej vuxit allt, men deto mer på bredd o tvär.- Kanhända Anna kommer upp under vintern någon gång; ja, nog bereder hon trefnad omkring sig till stort behag för hennes gubbe, som i så många är varit hänvisad till ensamhet - Under julen ha vi ännu ej varit ute en enda gång, komma väl ej heller, då det öfverallt är sjukligt; sjelfva vår lille omtyckte Doctor Linbo ... har legat sjuk och måst skaffa biträde. I dag är för första gången kallt, temligen stard nordanvind med hög himmel och strälande solsken; det gör allt mycket godt, hoppas vi, att luften förändrats ty den var så tung och tryckande förut. Snälla, kära Johanna, vi bedja så rikgtigt väl att Johanna ej skall sända några "prof", på sin väfnad; det kostar alltid materialer, tid arbete o frakt och Johanna behöfver så väl allt få sin egen del - vi blifva ordentligt ledsna ehuru vi ju ej kunna känna oss annat än tacksamma för Johannas ständigt visade vänlighet - Men gör oss nu till viljes, vi veta nog ändå att Johannas ... går framåt, med en så ihärdig vilja, kan den ej annat - Litet längre fram skall mamma skrifva, men tyckte vi att det var roligare sända bref 2 gånger, efter det gläder Johanna att få dennas farbror Oscar o faster Henriette, som sitta bredvid mig, beda båda hjertl. helsa. Den senare var så förtjust i sitt vackra kort och tackar mycket för detsamma. Mamma o pappa helsa äfven mycket till fröken Brunsson - Johanna säger att mina bref äro roliga, men detta är mer än torrt, ... men några ... har jag ej då här aldrig händer en smul. farväl till härnäst - Med vänskap o tillgivenhet.
Photo: Vänersborgs museum
Brev skrivet till Johanna Brunsson i Ramelid, Skrehall 11 januari 1890. "Romelid Skrehall d. 11/1 1890. Kära Snälla Johanna! Hvad har Johanna väl tänkt om vår långa tystnad? Ej en helsning härifrån hvarken till Jull eller Nyår! Så ledsna, som vi varit häröfver kan Johanna aldrig tro, men hvad skulle vi göra, då adressen förkommit; ännu ligger ett Nyårsbref till vår Kära Vän på pappas skrifbord. med Johannas namn å Sthom på, men då pappa skulle sätta den närmare adressen derpå, stod den ej att finna, ehuru mamma gömt alla Johannas bref så måste just det förkommit, då Mamma till Jul inventrade i sitt skrifbord; Nu kan Johanna lätt föreställa sig allas vår glädje då Johannas bref kommo i går efterm. Genast beslöt jag att skrifva så Johanna skulle få svar Söndags morgon, så Johanna har bättre om tid och med lugn kan sätta sig en stund. Allra först vill jag nu så hjertligt tacka för de båda långa, vänliga och innehållsrika brefven till Mamma o mg, Mamma ber mig helsa och säga, att hon i natt sofvit mycket lugnare än på länge, ty nu visste hon hvar Johanna stod att finna. Det vackra Julkorten kom Julafton då vi drucko the, emellan 5-6, Ingen ursäkt för att ej bref medföljde samma, behöfver göras, ty derpå tänkte ingen; tro aldrig att någon här räknar så, vi veta ju så väl huru strängt Johannas tid anlitas i synnerhet till Jul; Hvad våra kort, vi i går fingo från Johanna, angå så ha vi ej sett så vackra under Julen förut. Vi tacka så mycket, mycket för dem! Versen på mitt kort, var nog både lofvande och lysande, så nog borde jag lefva i hoppet och så länge har man ju alltid roligt! Aldrig en tanke på, att Johanna varit otacksam, som ej besvarat mitt bref, har fallit mig in, men väl ha vi tänkt huru är det med Johanna, är hon sjuk eller går det så, att Johanna ej vill skrifva och omtala sina bekymmer? Ifrån Sigrid hade jag bref straxt efter Maria kom från Sthom och sade hon att det tycktes, som Johanna kommit på sin rätta plats nu, blott Johanna hade medel att röra sig med, just nu i början; Måtte det nya året, till hvilka vi alla sända våra innerligaste önskningar för Johannas väl, i rikt mått skinka arbete, helsa o krafter att kunna utföra samma samt god betalning för all Johannas outtröttliga stäfvan; goda vänner och om möjligt, ett godt statsanslag. I onsdags skref jag till Sigrid blott ett par ord, samtidigt med våra lyckönskiningskort, med begäran om Johannas adress, vi stodo här så hjelplösa gentemot vår goda vilja, att låta höra af oss hos den, vi väl känna till, glädjes öfver ett bref från gamla vänner - Ja, för den lilla Sigrid, som nu är fast! först i sommar har jag hört glunkas om den hon nu valt, tills dess talades både om Bergmark och August Carlsson; men då var detta allt något annat; Nog vore det roligt alltid, att träffas der på bröllop än en gång, men det är nog osäkert, men vi skola hoppas så länge! Sigird är naturligtvis mes vi...ande på alla sätt o vis än hennes "hönsälskande" syster; kag undrar huru den se... med sin Bror , alla sina barn och öfvirga flygande och krälande kryp, befinner sig på det gamla murkna Restad? Nog minnes jag Edvard Stiegler sedan första gången Anna o jag voro på Stigen; Han och Waldemar bodde i den "skrubben" som ligger till venster om gafvelrummet öfver verandan; de låga, båda ungherrarne i en soffa och der vet jag, att jag en afton genom att vika upp ena lakanet, låster bädden, för dem; Elisabeth sade att de blegvo onda på mig, men kommo sig ej för, att göra något igen vid mig Elisabeth hade mycket roligt åt deras vrede, som nog snart lade sig, då "hela upptåget" var just passande för så pass vuxna ungherrar, som de då voro. Herr Stieglers hem, ligger venster om vägen, nedanför en backe, då man färdas från Stigen till Ferglanda; är det ej rätt? Huset är grått o högt så som jag så såg det- Johanna skall aldrig inbilla sig att vi sluppit undan den, öfver hela verlden härjande influensan; Nej då, alla här ha vi haft känning deraf; Ett par dagar, har hvar och en måst hålla sig i sängen; utom faster Henriette som förunderligt nog stått bäst vid sig - Pappa har ej predikat sedan Nyårsdagen; jvarken trettonde afton eller trttonde dagen kunde han tjenstgöra, utan bytte dåEklund o Andersson tjensterna emellan sig så godt sig göra lät, i en af kyrkorna blef missfall - Pappa är ännu matt o blek, men måste i morgon till Upphärad; denna lilla kyrkan har blifvit så fin och miderniserad; allt är mymåladt och blankt nytt tatt golf, öppna bänkar, höga fönster, läktaren förstorad mycket, så en vackerm ganska stor orgel har sin plats der, den senare invigdes i november med extra gudstjenst en torsdag kl. 11. För att återgå till influensan, ha ha alla i orten mer eller mindre varit angripna deraf; Den 2 jan. då grannarne voro samlade här på nyårsvisit enligt gammal sed, så var pappa sängliggande; Ida Andersson uteblef äfven till följd af illamående, vi andra, husets folk, gingo, som i en yrsel och påföljande dag, låg mamma o jag. Fröken Melin, som varit och julat hos Alfred A-sons, den lille Thure äfven var, åtföljde Sjuntoparne hit och var hon glad och nöjd med sin verksamhet på Trollhättan; vi talade om lille Thure och har hon varit mycket ledsen öfver att han varit inaccorderad på som det säger, det sämsta stället i hela Wenerborg; Bryggare Eliassons; han lär skulla flyttas till annan familj, men det var ej till Apelskogs, som jag så väl bedt Anderssons, till följd af Johannas önskan; detta lär vara någon, som vändt sig till Fröken Melin med begäran att få taga vård om gossen - En annan gång, skall jag väl kunna lemna bättre besked derom - Av tidningarne har väl Johanna sett att Elisabeth Ferlin, "strukit åt"; Pappas hjelpreda, Pastor Armgren är den utvalde - Vi tro åtminstone att fästmannen är adjunkt der - Här på orten är allt i den vägen oförändradt, utom, det är sannt, Injeniör Ling på Sjuntorp är sedan Oktober förlofvad med en fröken Natt och Dag, ifrån Göteborg - Alla Anderssons, Johanssons och fru Schullström må godt; Slevins ha under Julen varit skrala; han riktigt illamående, är så ännu, ehuru han är på benen, men de äro svaga - Från Anna i Kungelf var här bref häromdagen, de må godt och ha tillbringat en angenäm Jul - Hennes "son" är ej mycket större, än när han var med i väfskolan i Skattegården; på längden har han ej vuxit allt, men deto mer på bredd o tvär.- Kanhända Anna kommer upp under vintern någon gång; ja, nog bereder hon trefnad omkring sig till stort behag för hennes gubbe, som i så många är varit hänvisad till ensamhet - Under julen ha vi ännu ej varit ute en enda gång, komma väl ej heller, då det öfverallt är sjukligt; sjelfva vår lille omtyckte Doctor Linbo ... har legat sjuk och måst skaffa biträde. I dag är för första gången kallt, temligen stard nordanvind med hög himmel och strälande solsken; det gör allt mycket godt, hoppas vi, att luften förändrats ty den var så tung och tryckande förut. Snälla, kära Johanna, vi bedja så rikgtigt väl att Johanna ej skall sända några "prof", på sin väfnad; det kostar alltid materialer, tid arbete o frakt och Johanna behöfver så väl allt få sin egen del - vi blifva ordentligt ledsna ehuru vi ju ej kunna känna oss annat än tacksamma för Johannas ständigt visade vänlighet - Men gör oss nu till viljes, vi veta nog ändå att Johannas ... går framåt, med en så ihärdig vilja, kan den ej annat - Litet längre fram skall mamma skrifva, men tyckte vi att det var roligare sända bref 2 gånger, efter det gläder Johanna att få dennas farbror Oscar o faster Henriette, som sitta bredvid mig, beda båda hjertl. helsa. Den senare var så förtjust i sitt vackra kort och tackar mycket för detsamma. Mamma o pappa helsa äfven mycket till fröken Brunsson - Johanna säger att mina bref äro roliga, men detta är mer än torrt, ... men några ... har jag ej då här aldrig händer en smul. farväl till härnäst - Med vänskap o tillgivenhet.
Photo: Vänersborgs museum
Accept license and download photo