1
12
100
2 st glasbehållare samt förvaringsask från Sovjetunionen. Beståndsdelar ur Röda Arméns C-skyddsapotek nr 51, se länkade filer under referenser. Föremålen lämnades in till Armémuseum av Eva Byström, dottern till Svante Lundell som var transportchef vid Centrala Finlandshjälpen i Haparanda under andra världskriget. Innehållet i glasbehållarna gick inte att klart fastställa utan en analys. Museikollegorna Elena Porodina vid Central Armed Forces Museum i Moskva och Andrej Gromov vid Artillerimuseet i Sankt Petersburg rådfrågades i september 2018. Från Military Medical Museum i Sankt Petersburg kom ett underlag på ryska som översattes till svenska och beskrev att det troligen rörde sig om ett antikemiskt kit som soldaten skulle använda vid plötsligt anfall av kemiska vapen, använt under andra världskriget i Sovjetunionen. Innehållet borde då röra sig om ett medel som snabbt skulle motverka hydrocyansyra och fosgen. Därmed ett individuellt C-skyddsmedel. Förvaringsasken var ursprungligen ämnad för den enskilde soldatens tandpulver även om det fanns snarlika även för handtvål och liknande. Asken fick ett nytt användningsområde genom att kunna förvara känsliga glasbehållare av den här typen. Innehållet bedömdes nödvändigt att analysera ytterligare och därför tog Armémuseum den 29 augusti 2018 kontakt med Nationellt Forensiskt Centrum i Linköping som hänvisade vidare till FOI. Johanna Qvarnström vid FOI:s avdelning för CBRN-skydd i Umeå blev nästa kontakt. Efter en tids korrespondens levererades de båda glasbehållarna tillsammans med en gaspatron m/1925, se AM.89622 till myndigheten 2019-02-19. Samma dag gjordes en första analys av föremålen med hjälp av Ramanspektroskopi, det vill säga en metod att mäta ampullerna utan att något förstörs. Båda de ryska glasbehållarna tycktes innehålla samma typ av vätska. Preliminärt visade analyserna följande innehåll: 91 % kloroform som vanligtvis användes för att bedöva eller söva. 5 % etanol. 4 % oförklarad och hittills okänd substans. Ett litet håll borrades i en av glasbehållarna för att få ut vätskan. Därefter användes ny instrumentering för att klargöra innehållet med hjälp av GC-MS och LC-MS. En fortsatt analys kommer att vidtas av FOI. Eventuellt kan ytterligare ett lösningsmedel finnas även om analyserna ännu inte kunnat bekräftas. Hittills tyder analyserna på att innehållet hade som syfte att söva eller bedöva. Leveransen med föremålen kom åter till Armémuseum 2019-03-26 och hade då alltså den ena behållaren tömts på vätskan medan den andra behållits med vätskan och glasampullen intakt, enligt överenskommelsen.
Photo: Armémuseum
2 st glasbehållare samt förvaringsask från Sovjetunionen. Beståndsdelar ur Röda Arméns C-skyddsapotek nr 51, se länkade filer under referenser. Föremålen lämnades in till Armémuseum av Eva Byström, dottern till Svante Lundell som var transportchef vid Centrala Finlandshjälpen i Haparanda under andra världskriget. Innehållet i glasbehållarna gick inte att klart fastställa utan en analys. Museikollegorna Elena Porodina vid Central Armed Forces Museum i Moskva och Andrej Gromov vid Artillerimuseet i Sankt Petersburg rådfrågades i september 2018. Från Military Medical Museum i Sankt Petersburg kom ett underlag på ryska som översattes till svenska och beskrev att det troligen rörde sig om ett antikemiskt kit som soldaten skulle använda vid plötsligt anfall av kemiska vapen, använt under andra världskriget i Sovjetunionen. Innehållet borde då röra sig om ett medel som snabbt skulle motverka hydrocyansyra och fosgen. Därmed ett individuellt C-skyddsmedel. Förvaringsasken var ursprungligen ämnad för den enskilde soldatens tandpulver även om det fanns snarlika även för handtvål och liknande. Asken fick ett nytt användningsområde genom att kunna förvara känsliga glasbehållare av den här typen. Innehållet bedömdes nödvändigt att analysera ytterligare och därför tog Armémuseum den 29 augusti 2018 kontakt med Nationellt Forensiskt Centrum i Linköping som hänvisade vidare till FOI. Johanna Qvarnström vid FOI:s avdelning för CBRN-skydd i Umeå blev nästa kontakt. Efter en tids korrespondens levererades de båda glasbehållarna tillsammans med en gaspatron m/1925, se AM.89622 till myndigheten 2019-02-19. Samma dag gjordes en första analys av föremålen med hjälp av Ramanspektroskopi, det vill säga en metod att mäta ampullerna utan att något förstörs. Båda de ryska glasbehållarna tycktes innehålla samma typ av vätska. Preliminärt visade analyserna följande innehåll: 91 % kloroform som vanligtvis användes för att bedöva eller söva. 5 % etanol. 4 % oförklarad och hittills okänd substans. Ett litet håll borrades i en av glasbehållarna för att få ut vätskan. Därefter användes ny instrumentering för att klargöra innehållet med hjälp av GC-MS och LC-MS. En fortsatt analys kommer att vidtas av FOI. Eventuellt kan ytterligare ett lösningsmedel finnas även om analyserna ännu inte kunnat bekräftas. Hittills tyder analyserna på att innehållet hade som syfte att söva eller bedöva. Leveransen med föremålen kom åter till Armémuseum 2019-03-26 och hade då alltså den ena behållaren tömts på vätskan medan den andra behållits med vätskan och glasampullen intakt, enligt överenskommelsen.
Photo: Armémuseum
2 st glasbehållare samt förvaringsask från Sovjetunionen. Beståndsdelar ur Röda Arméns C-skyddsapotek nr 51, se länkade filer under referenser. Föremålen lämnades in till Armémuseum av Eva Byström, dottern till Svante Lundell som var transportchef vid Centrala Finlandshjälpen i Haparanda under andra världskriget. Innehållet i glasbehållarna gick inte att klart fastställa utan en analys. Museikollegorna Elena Porodina vid Central Armed Forces Museum i Moskva och Andrej Gromov vid Artillerimuseet i Sankt Petersburg rådfrågades i september 2018. Från Military Medical Museum i Sankt Petersburg kom ett underlag på ryska som översattes till svenska och beskrev att det troligen rörde sig om ett antikemiskt kit som soldaten skulle använda vid plötsligt anfall av kemiska vapen, använt under andra världskriget i Sovjetunionen. Innehållet borde då röra sig om ett medel som snabbt skulle motverka hydrocyansyra och fosgen. Därmed ett individuellt C-skyddsmedel. Förvaringsasken var ursprungligen ämnad för den enskilde soldatens tandpulver även om det fanns snarlika även för handtvål och liknande. Asken fick ett nytt användningsområde genom att kunna förvara känsliga glasbehållare av den här typen. Innehållet bedömdes nödvändigt att analysera ytterligare och därför tog Armémuseum den 29 augusti 2018 kontakt med Nationellt Forensiskt Centrum i Linköping som hänvisade vidare till FOI. Johanna Qvarnström vid FOI:s avdelning för CBRN-skydd i Umeå blev nästa kontakt. Efter en tids korrespondens levererades de båda glasbehållarna tillsammans med en gaspatron m/1925, se AM.89622 till myndigheten 2019-02-19. Samma dag gjordes en första analys av föremålen med hjälp av Ramanspektroskopi, det vill säga en metod att mäta ampullerna utan att något förstörs. Båda de ryska glasbehållarna tycktes innehålla samma typ av vätska. Preliminärt visade analyserna följande innehåll: 91 % kloroform som vanligtvis användes för att bedöva eller söva. 5 % etanol. 4 % oförklarad och hittills okänd substans. Ett litet håll borrades i en av glasbehållarna för att få ut vätskan. Därefter användes ny instrumentering för att klargöra innehållet med hjälp av GC-MS och LC-MS. En fortsatt analys kommer att vidtas av FOI. Eventuellt kan ytterligare ett lösningsmedel finnas även om analyserna ännu inte kunnat bekräftas. Hittills tyder analyserna på att innehållet hade som syfte att söva eller bedöva. Leveransen med föremålen kom åter till Armémuseum 2019-03-26 och hade då alltså den ena behållaren tömts på vätskan medan den andra behållits med vätskan och glasampullen intakt, enligt överenskommelsen.
Photo: Armémuseum
2 st glasbehållare samt förvaringsask från Sovjetunionen. Beståndsdelar ur Röda Arméns C-skyddsapotek nr 51, se länkade filer under referenser. Föremålen lämnades in till Armémuseum av Eva Byström, dottern till Svante Lundell som var transportchef vid Centrala Finlandshjälpen i Haparanda under andra världskriget. Innehållet i glasbehållarna gick inte att klart fastställa utan en analys. Museikollegorna Elena Porodina vid Central Armed Forces Museum i Moskva och Andrej Gromov vid Artillerimuseet i Sankt Petersburg rådfrågades i september 2018. Från Military Medical Museum i Sankt Petersburg kom ett underlag på ryska som översattes till svenska och beskrev att det troligen rörde sig om ett antikemiskt kit som soldaten skulle använda vid plötsligt anfall av kemiska vapen, använt under andra världskriget i Sovjetunionen. Innehållet borde då röra sig om ett medel som snabbt skulle motverka hydrocyansyra och fosgen. Därmed ett individuellt C-skyddsmedel. Förvaringsasken var ursprungligen ämnad för den enskilde soldatens tandpulver även om det fanns snarlika även för handtvål och liknande. Asken fick ett nytt användningsområde genom att kunna förvara känsliga glasbehållare av den här typen. Innehållet bedömdes nödvändigt att analysera ytterligare och därför tog Armémuseum den 29 augusti 2018 kontakt med Nationellt Forensiskt Centrum i Linköping som hänvisade vidare till FOI. Johanna Qvarnström vid FOI:s avdelning för CBRN-skydd i Umeå blev nästa kontakt. Efter en tids korrespondens levererades de båda glasbehållarna tillsammans med en gaspatron m/1925, se AM.89622 till myndigheten 2019-02-19. Samma dag gjordes en första analys av föremålen med hjälp av Ramanspektroskopi, det vill säga en metod att mäta ampullerna utan att något förstörs. Båda de ryska glasbehållarna tycktes innehålla samma typ av vätska. Preliminärt visade analyserna följande innehåll: 91 % kloroform som vanligtvis användes för att bedöva eller söva. 5 % etanol. 4 % oförklarad och hittills okänd substans. Ett litet håll borrades i en av glasbehållarna för att få ut vätskan. Därefter användes ny instrumentering för att klargöra innehållet med hjälp av GC-MS och LC-MS. En fortsatt analys kommer att vidtas av FOI. Eventuellt kan ytterligare ett lösningsmedel finnas även om analyserna ännu inte kunnat bekräftas. Hittills tyder analyserna på att innehållet hade som syfte att söva eller bedöva. Leveransen med föremålen kom åter till Armémuseum 2019-03-26 och hade då alltså den ena behållaren tömts på vätskan medan den andra behållits med vätskan och glasampullen intakt, enligt överenskommelsen.
Photo: Armémuseum
2 st glasbehållare samt förvaringsask från Sovjetunionen. Beståndsdelar ur Röda Arméns C-skyddsapotek nr 51, se länkade filer under referenser. Föremålen lämnades in till Armémuseum av Eva Byström, dottern till Svante Lundell som var transportchef vid Centrala Finlandshjälpen i Haparanda under andra världskriget. Innehållet i glasbehållarna gick inte att klart fastställa utan en analys. Museikollegorna Elena Porodina vid Central Armed Forces Museum i Moskva och Andrej Gromov vid Artillerimuseet i Sankt Petersburg rådfrågades i september 2018. Från Military Medical Museum i Sankt Petersburg kom ett underlag på ryska som översattes till svenska och beskrev att det troligen rörde sig om ett antikemiskt kit som soldaten skulle använda vid plötsligt anfall av kemiska vapen, använt under andra världskriget i Sovjetunionen. Innehållet borde då röra sig om ett medel som snabbt skulle motverka hydrocyansyra och fosgen. Därmed ett individuellt C-skyddsmedel. Förvaringsasken var ursprungligen ämnad för den enskilde soldatens tandpulver även om det fanns snarlika även för handtvål och liknande. Asken fick ett nytt användningsområde genom att kunna förvara känsliga glasbehållare av den här typen. Innehållet bedömdes nödvändigt att analysera ytterligare och därför tog Armémuseum den 29 augusti 2018 kontakt med Nationellt Forensiskt Centrum i Linköping som hänvisade vidare till FOI. Johanna Qvarnström vid FOI:s avdelning för CBRN-skydd i Umeå blev nästa kontakt. Efter en tids korrespondens levererades de båda glasbehållarna tillsammans med en gaspatron m/1925, se AM.89622 till myndigheten 2019-02-19. Samma dag gjordes en första analys av föremålen med hjälp av Ramanspektroskopi, det vill säga en metod att mäta ampullerna utan att något förstörs. Båda de ryska glasbehållarna tycktes innehålla samma typ av vätska. Preliminärt visade analyserna följande innehåll: 91 % kloroform som vanligtvis användes för att bedöva eller söva. 5 % etanol. 4 % oförklarad och hittills okänd substans. Ett litet håll borrades i en av glasbehållarna för att få ut vätskan. Därefter användes ny instrumentering för att klargöra innehållet med hjälp av GC-MS och LC-MS. En fortsatt analys kommer att vidtas av FOI. Eventuellt kan ytterligare ett lösningsmedel finnas även om analyserna ännu inte kunnat bekräftas. Hittills tyder analyserna på att innehållet hade som syfte att söva eller bedöva. Leveransen med föremålen kom åter till Armémuseum 2019-03-26 och hade då alltså den ena behållaren tömts på vätskan medan den andra behållits med vätskan och glasampullen intakt, enligt överenskommelsen.
Photo: Armémuseum
2 st glasbehållare samt förvaringsask från Sovjetunionen. Beståndsdelar ur Röda Arméns C-skyddsapotek nr 51, se länkade filer under referenser. Föremålen lämnades in till Armémuseum av Eva Byström, dottern till Svante Lundell som var transportchef vid Centrala Finlandshjälpen i Haparanda under andra världskriget. Innehållet i glasbehållarna gick inte att klart fastställa utan en analys. Museikollegorna Elena Porodina vid Central Armed Forces Museum i Moskva och Andrej Gromov vid Artillerimuseet i Sankt Petersburg rådfrågades i september 2018. Från Military Medical Museum i Sankt Petersburg kom ett underlag på ryska som översattes till svenska och beskrev att det troligen rörde sig om ett antikemiskt kit som soldaten skulle använda vid plötsligt anfall av kemiska vapen, använt under andra världskriget i Sovjetunionen. Innehållet borde då röra sig om ett medel som snabbt skulle motverka hydrocyansyra och fosgen. Därmed ett individuellt C-skyddsmedel. Förvaringsasken var ursprungligen ämnad för den enskilde soldatens tandpulver även om det fanns snarlika även för handtvål och liknande. Asken fick ett nytt användningsområde genom att kunna förvara känsliga glasbehållare av den här typen. Innehållet bedömdes nödvändigt att analysera ytterligare och därför tog Armémuseum den 29 augusti 2018 kontakt med Nationellt Forensiskt Centrum i Linköping som hänvisade vidare till FOI. Johanna Qvarnström vid FOI:s avdelning för CBRN-skydd i Umeå blev nästa kontakt. Efter en tids korrespondens levererades de båda glasbehållarna tillsammans med en gaspatron m/1925, se AM.89622 till myndigheten 2019-02-19. Samma dag gjordes en första analys av föremålen med hjälp av Ramanspektroskopi, det vill säga en metod att mäta ampullerna utan att något förstörs. Båda de ryska glasbehållarna tycktes innehålla samma typ av vätska. Preliminärt visade analyserna följande innehåll: 91 % kloroform som vanligtvis användes för att bedöva eller söva. 5 % etanol. 4 % oförklarad och hittills okänd substans. Ett litet håll borrades i en av glasbehållarna för att få ut vätskan. Därefter användes ny instrumentering för att klargöra innehållet med hjälp av GC-MS och LC-MS. En fortsatt analys kommer att vidtas av FOI. Eventuellt kan ytterligare ett lösningsmedel finnas även om analyserna ännu inte kunnat bekräftas. Hittills tyder analyserna på att innehållet hade som syfte att söva eller bedöva. Leveransen med föremålen kom åter till Armémuseum 2019-03-26 och hade då alltså den ena behållaren tömts på vätskan medan den andra behållits med vätskan och glasampullen intakt, enligt överenskommelsen.
Photo: Armémuseum
2 st glasbehållare samt förvaringsask från Sovjetunionen. Beståndsdelar ur Röda Arméns C-skyddsapotek nr 51, se länkade filer under referenser. Föremålen lämnades in till Armémuseum av Eva Byström, dottern till Svante Lundell som var transportchef vid Centrala Finlandshjälpen i Haparanda under andra världskriget. Innehållet i glasbehållarna gick inte att klart fastställa utan en analys. Museikollegorna Elena Porodina vid Central Armed Forces Museum i Moskva och Andrej Gromov vid Artillerimuseet i Sankt Petersburg rådfrågades i september 2018. Från Military Medical Museum i Sankt Petersburg kom ett underlag på ryska som översattes till svenska och beskrev att det troligen rörde sig om ett antikemiskt kit som soldaten skulle använda vid plötsligt anfall av kemiska vapen, använt under andra världskriget i Sovjetunionen. Innehållet borde då röra sig om ett medel som snabbt skulle motverka hydrocyansyra och fosgen. Därmed ett individuellt C-skyddsmedel. Förvaringsasken var ursprungligen ämnad för den enskilde soldatens tandpulver även om det fanns snarlika även för handtvål och liknande. Asken fick ett nytt användningsområde genom att kunna förvara känsliga glasbehållare av den här typen. Innehållet bedömdes nödvändigt att analysera ytterligare och därför tog Armémuseum den 29 augusti 2018 kontakt med Nationellt Forensiskt Centrum i Linköping som hänvisade vidare till FOI. Johanna Qvarnström vid FOI:s avdelning för CBRN-skydd i Umeå blev nästa kontakt. Efter en tids korrespondens levererades de båda glasbehållarna tillsammans med en gaspatron m/1925, se AM.89622 till myndigheten 2019-02-19. Samma dag gjordes en första analys av föremålen med hjälp av Ramanspektroskopi, det vill säga en metod att mäta ampullerna utan att något förstörs. Båda de ryska glasbehållarna tycktes innehålla samma typ av vätska. Preliminärt visade analyserna följande innehåll: 91 % kloroform som vanligtvis användes för att bedöva eller söva. 5 % etanol. 4 % oförklarad och hittills okänd substans. Ett litet håll borrades i en av glasbehållarna för att få ut vätskan. Därefter användes ny instrumentering för att klargöra innehållet med hjälp av GC-MS och LC-MS. En fortsatt analys kommer att vidtas av FOI. Eventuellt kan ytterligare ett lösningsmedel finnas även om analyserna ännu inte kunnat bekräftas. Hittills tyder analyserna på att innehållet hade som syfte att söva eller bedöva. Leveransen med föremålen kom åter till Armémuseum 2019-03-26 och hade då alltså den ena behållaren tömts på vätskan medan den andra behållits med vätskan och glasampullen intakt, enligt överenskommelsen.
Photo: Armémuseum
2 st glasbehållare samt förvaringsask från Sovjetunionen. Beståndsdelar ur Röda Arméns C-skyddsapotek nr 51, se länkade filer under referenser. Föremålen lämnades in till Armémuseum av Eva Byström, dottern till Svante Lundell som var transportchef vid Centrala Finlandshjälpen i Haparanda under andra världskriget. Innehållet i glasbehållarna gick inte att klart fastställa utan en analys. Museikollegorna Elena Porodina vid Central Armed Forces Museum i Moskva och Andrej Gromov vid Artillerimuseet i Sankt Petersburg rådfrågades i september 2018. Från Military Medical Museum i Sankt Petersburg kom ett underlag på ryska som översattes till svenska och beskrev att det troligen rörde sig om ett antikemiskt kit som soldaten skulle använda vid plötsligt anfall av kemiska vapen, använt under andra världskriget i Sovjetunionen. Innehållet borde då röra sig om ett medel som snabbt skulle motverka hydrocyansyra och fosgen. Därmed ett individuellt C-skyddsmedel. Förvaringsasken var ursprungligen ämnad för den enskilde soldatens tandpulver även om det fanns snarlika även för handtvål och liknande. Asken fick ett nytt användningsområde genom att kunna förvara känsliga glasbehållare av den här typen. Innehållet bedömdes nödvändigt att analysera ytterligare och därför tog Armémuseum den 29 augusti 2018 kontakt med Nationellt Forensiskt Centrum i Linköping som hänvisade vidare till FOI. Johanna Qvarnström vid FOI:s avdelning för CBRN-skydd i Umeå blev nästa kontakt. Efter en tids korrespondens levererades de båda glasbehållarna tillsammans med en gaspatron m/1925, se AM.89622 till myndigheten 2019-02-19. Samma dag gjordes en första analys av föremålen med hjälp av Ramanspektroskopi, det vill säga en metod att mäta ampullerna utan att något förstörs. Båda de ryska glasbehållarna tycktes innehålla samma typ av vätska. Preliminärt visade analyserna följande innehåll: 91 % kloroform som vanligtvis användes för att bedöva eller söva. 5 % etanol. 4 % oförklarad och hittills okänd substans. Ett litet håll borrades i en av glasbehållarna för att få ut vätskan. Därefter användes ny instrumentering för att klargöra innehållet med hjälp av GC-MS och LC-MS. En fortsatt analys kommer att vidtas av FOI. Eventuellt kan ytterligare ett lösningsmedel finnas även om analyserna ännu inte kunnat bekräftas. Hittills tyder analyserna på att innehållet hade som syfte att söva eller bedöva. Leveransen med föremålen kom åter till Armémuseum 2019-03-26 och hade då alltså den ena behållaren tömts på vätskan medan den andra behållits med vätskan och glasampullen intakt, enligt överenskommelsen.
Photo: Armémuseum
2 st glasbehållare samt förvaringsask från Sovjetunionen. Beståndsdelar ur Röda Arméns C-skyddsapotek nr 51, se länkade filer under referenser. Föremålen lämnades in till Armémuseum av Eva Byström, dottern till Svante Lundell som var transportchef vid Centrala Finlandshjälpen i Haparanda under andra världskriget. Innehållet i glasbehållarna gick inte att klart fastställa utan en analys. Museikollegorna Elena Porodina vid Central Armed Forces Museum i Moskva och Andrej Gromov vid Artillerimuseet i Sankt Petersburg rådfrågades i september 2018. Från Military Medical Museum i Sankt Petersburg kom ett underlag på ryska som översattes till svenska och beskrev att det troligen rörde sig om ett antikemiskt kit som soldaten skulle använda vid plötsligt anfall av kemiska vapen, använt under andra världskriget i Sovjetunionen. Innehållet borde då röra sig om ett medel som snabbt skulle motverka hydrocyansyra och fosgen. Därmed ett individuellt C-skyddsmedel. Förvaringsasken var ursprungligen ämnad för den enskilde soldatens tandpulver även om det fanns snarlika även för handtvål och liknande. Asken fick ett nytt användningsområde genom att kunna förvara känsliga glasbehållare av den här typen. Innehållet bedömdes nödvändigt att analysera ytterligare och därför tog Armémuseum den 29 augusti 2018 kontakt med Nationellt Forensiskt Centrum i Linköping som hänvisade vidare till FOI. Johanna Qvarnström vid FOI:s avdelning för CBRN-skydd i Umeå blev nästa kontakt. Efter en tids korrespondens levererades de båda glasbehållarna tillsammans med en gaspatron m/1925, se AM.89622 till myndigheten 2019-02-19. Samma dag gjordes en första analys av föremålen med hjälp av Ramanspektroskopi, det vill säga en metod att mäta ampullerna utan att något förstörs. Båda de ryska glasbehållarna tycktes innehålla samma typ av vätska. Preliminärt visade analyserna följande innehåll: 91 % kloroform som vanligtvis användes för att bedöva eller söva. 5 % etanol. 4 % oförklarad och hittills okänd substans. Ett litet håll borrades i en av glasbehållarna för att få ut vätskan. Därefter användes ny instrumentering för att klargöra innehållet med hjälp av GC-MS och LC-MS. En fortsatt analys kommer att vidtas av FOI. Eventuellt kan ytterligare ett lösningsmedel finnas även om analyserna ännu inte kunnat bekräftas. Hittills tyder analyserna på att innehållet hade som syfte att söva eller bedöva. Leveransen med föremålen kom åter till Armémuseum 2019-03-26 och hade då alltså den ena behållaren tömts på vätskan medan den andra behållits med vätskan och glasampullen intakt, enligt överenskommelsen.
Photo: Armémuseum
2 st glasbehållare samt förvaringsask från Sovjetunionen. Beståndsdelar ur Röda Arméns C-skyddsapotek nr 51, se länkade filer under referenser. Föremålen lämnades in till Armémuseum av Eva Byström, dottern till Svante Lundell som var transportchef vid Centrala Finlandshjälpen i Haparanda under andra världskriget. Innehållet i glasbehållarna gick inte att klart fastställa utan en analys. Museikollegorna Elena Porodina vid Central Armed Forces Museum i Moskva och Andrej Gromov vid Artillerimuseet i Sankt Petersburg rådfrågades i september 2018. Från Military Medical Museum i Sankt Petersburg kom ett underlag på ryska som översattes till svenska och beskrev att det troligen rörde sig om ett antikemiskt kit som soldaten skulle använda vid plötsligt anfall av kemiska vapen, använt under andra världskriget i Sovjetunionen. Innehållet borde då röra sig om ett medel som snabbt skulle motverka hydrocyansyra och fosgen. Därmed ett individuellt C-skyddsmedel. Förvaringsasken var ursprungligen ämnad för den enskilde soldatens tandpulver även om det fanns snarlika även för handtvål och liknande. Asken fick ett nytt användningsområde genom att kunna förvara känsliga glasbehållare av den här typen. Innehållet bedömdes nödvändigt att analysera ytterligare och därför tog Armémuseum den 29 augusti 2018 kontakt med Nationellt Forensiskt Centrum i Linköping som hänvisade vidare till FOI. Johanna Qvarnström vid FOI:s avdelning för CBRN-skydd i Umeå blev nästa kontakt. Efter en tids korrespondens levererades de båda glasbehållarna tillsammans med en gaspatron m/1925, se AM.89622 till myndigheten 2019-02-19. Samma dag gjordes en första analys av föremålen med hjälp av Ramanspektroskopi, det vill säga en metod att mäta ampullerna utan att något förstörs. Båda de ryska glasbehållarna tycktes innehålla samma typ av vätska. Preliminärt visade analyserna följande innehåll: 91 % kloroform som vanligtvis användes för att bedöva eller söva. 5 % etanol. 4 % oförklarad och hittills okänd substans. Ett litet håll borrades i en av glasbehållarna för att få ut vätskan. Därefter användes ny instrumentering för att klargöra innehållet med hjälp av GC-MS och LC-MS. En fortsatt analys kommer att vidtas av FOI. Eventuellt kan ytterligare ett lösningsmedel finnas även om analyserna ännu inte kunnat bekräftas. Hittills tyder analyserna på att innehållet hade som syfte att söva eller bedöva. Leveransen med föremålen kom åter till Armémuseum 2019-03-26 och hade då alltså den ena behållaren tömts på vätskan medan den andra behållits med vätskan och glasampullen intakt, enligt överenskommelsen.
Photo: Armémuseum
2 st glasbehållare samt förvaringsask från Sovjetunionen. Beståndsdelar ur Röda Arméns C-skyddsapotek nr 51, se länkade filer under referenser. Föremålen lämnades in till Armémuseum av Eva Byström, dottern till Svante Lundell som var transportchef vid Centrala Finlandshjälpen i Haparanda under andra världskriget. Innehållet i glasbehållarna gick inte att klart fastställa utan en analys. Museikollegorna Elena Porodina vid Central Armed Forces Museum i Moskva och Andrej Gromov vid Artillerimuseet i Sankt Petersburg rådfrågades i september 2018. Från Military Medical Museum i Sankt Petersburg kom ett underlag på ryska som översattes till svenska och beskrev att det troligen rörde sig om ett antikemiskt kit som soldaten skulle använda vid plötsligt anfall av kemiska vapen, använt under andra världskriget i Sovjetunionen. Innehållet borde då röra sig om ett medel som snabbt skulle motverka hydrocyansyra och fosgen. Därmed ett individuellt C-skyddsmedel. Förvaringsasken var ursprungligen ämnad för den enskilde soldatens tandpulver även om det fanns snarlika även för handtvål och liknande. Asken fick ett nytt användningsområde genom att kunna förvara känsliga glasbehållare av den här typen. Innehållet bedömdes nödvändigt att analysera ytterligare och därför tog Armémuseum den 29 augusti 2018 kontakt med Nationellt Forensiskt Centrum i Linköping som hänvisade vidare till FOI. Johanna Qvarnström vid FOI:s avdelning för CBRN-skydd i Umeå blev nästa kontakt. Efter en tids korrespondens levererades de båda glasbehållarna tillsammans med en gaspatron m/1925, se AM.89622 till myndigheten 2019-02-19. Samma dag gjordes en första analys av föremålen med hjälp av Ramanspektroskopi, det vill säga en metod att mäta ampullerna utan att något förstörs. Båda de ryska glasbehållarna tycktes innehålla samma typ av vätska. Preliminärt visade analyserna följande innehåll: 91 % kloroform som vanligtvis användes för att bedöva eller söva. 5 % etanol. 4 % oförklarad och hittills okänd substans. Ett litet håll borrades i en av glasbehållarna för att få ut vätskan. Därefter användes ny instrumentering för att klargöra innehållet med hjälp av GC-MS och LC-MS. En fortsatt analys kommer att vidtas av FOI. Eventuellt kan ytterligare ett lösningsmedel finnas även om analyserna ännu inte kunnat bekräftas. Hittills tyder analyserna på att innehållet hade som syfte att söva eller bedöva. Leveransen med föremålen kom åter till Armémuseum 2019-03-26 och hade då alltså den ena behållaren tömts på vätskan medan den andra behållits med vätskan och glasampullen intakt, enligt överenskommelsen.
Photo: Armémuseum
2 st glasbehållare samt förvaringsask från Sovjetunionen. Beståndsdelar ur Röda Arméns C-skyddsapotek nr 51, se länkade filer under referenser. Föremålen lämnades in till Armémuseum av Eva Byström, dottern till Svante Lundell som var transportchef vid Centrala Finlandshjälpen i Haparanda under andra världskriget. Innehållet i glasbehållarna gick inte att klart fastställa utan en analys. Museikollegorna Elena Porodina vid Central Armed Forces Museum i Moskva och Andrej Gromov vid Artillerimuseet i Sankt Petersburg rådfrågades i september 2018. Från Military Medical Museum i Sankt Petersburg kom ett underlag på ryska som översattes till svenska och beskrev att det troligen rörde sig om ett antikemiskt kit som soldaten skulle använda vid plötsligt anfall av kemiska vapen, använt under andra världskriget i Sovjetunionen. Innehållet borde då röra sig om ett medel som snabbt skulle motverka hydrocyansyra och fosgen. Därmed ett individuellt C-skyddsmedel. Förvaringsasken var ursprungligen ämnad för den enskilde soldatens tandpulver även om det fanns snarlika även för handtvål och liknande. Asken fick ett nytt användningsområde genom att kunna förvara känsliga glasbehållare av den här typen. Innehållet bedömdes nödvändigt att analysera ytterligare och därför tog Armémuseum den 29 augusti 2018 kontakt med Nationellt Forensiskt Centrum i Linköping som hänvisade vidare till FOI. Johanna Qvarnström vid FOI:s avdelning för CBRN-skydd i Umeå blev nästa kontakt. Efter en tids korrespondens levererades de båda glasbehållarna tillsammans med en gaspatron m/1925, se AM.89622 till myndigheten 2019-02-19. Samma dag gjordes en första analys av föremålen med hjälp av Ramanspektroskopi, det vill säga en metod att mäta ampullerna utan att något förstörs. Båda de ryska glasbehållarna tycktes innehålla samma typ av vätska. Preliminärt visade analyserna följande innehåll: 91 % kloroform som vanligtvis användes för att bedöva eller söva. 5 % etanol. 4 % oförklarad och hittills okänd substans. Ett litet håll borrades i en av glasbehållarna för att få ut vätskan. Därefter användes ny instrumentering för att klargöra innehållet med hjälp av GC-MS och LC-MS. En fortsatt analys kommer att vidtas av FOI. Eventuellt kan ytterligare ett lösningsmedel finnas även om analyserna ännu inte kunnat bekräftas. Hittills tyder analyserna på att innehållet hade som syfte att söva eller bedöva. Leveransen med föremålen kom åter till Armémuseum 2019-03-26 och hade då alltså den ena behållaren tömts på vätskan medan den andra behållits med vätskan och glasampullen intakt, enligt överenskommelsen.
Photo: Armémuseum
Accept license and download photo