Delar tillhörande en fartygslämning i Hamrånge socken, Axmar 6:3, det s.k. Engmanvraket.
Dokumentationen visade att Engmanvraket varit byggt i klinkteknik ungefär till slaget, och därefter i kravell, med furuspant och bordläggning av gran. Det har varit ett fraktfartyg, 28 meter långt och 8 meter brett, och odäckat så när som på ett gångbord runt hela fartyget. I aktern har det funnits en kajuta med tegelugn. Aktern har avslutats med en akterspegel i två delar med valv emellan. Sannolikt har riggningen bestått av två master, spår av dessa saknas. Men flera block och blocksivor påträffades i vraket, liksom en pumparm för länspumpen.
Naturvetenskapliga analyser visar att fartyget sannolikt byggts i södra Norrland kring sekelskiftet 1800.
Fartyget tolkas som vraket efter en förlist allmogeseglare, som troligen byggts för att frakta styckegods, järnmalm och trävaror mellan Mälardalen och Norrlandkusten.
Photo:
Länsmuseet Gävleborg
Delar tillhörande en fartygslämning i Hamrånge socken, Axmar 6:3, det s.k. Engmanvraket.
Dokumentationen visade att Engmanvraket varit byggt i klinkteknik ungefär till slaget, och därefter i kravell, med furuspant och bordläggning av gran. Det har varit ett fraktfartyg, 28 meter långt och 8 meter brett, och odäckat så när som på ett gångbord runt hela fartyget. I aktern har det funnits en kajuta med tegelugn. Aktern har avslutats med en akterspegel i två delar med valv emellan. Sannolikt har riggningen bestått av två master, spår av dessa saknas. Men flera block och blocksivor påträffades i vraket, liksom en pumparm för länspumpen.
Naturvetenskapliga analyser visar att fartyget sannolikt byggts i södra Norrland kring sekelskiftet 1800.
Fartyget tolkas som vraket efter en förlist allmogeseglare, som troligen byggts för att frakta styckegods, järnmalm och trävaror mellan Mälardalen och Norrlandkusten.
Photo:
Länsmuseet Gävleborg
Delar tillhörande en fartygslämning i Hamrånge socken, Axmar 6:3, det s.k. Engmanvraket.
Dokumentationen visade att Engmanvraket varit byggt i klinkteknik ungefär till slaget, och därefter i kravell, med furuspant och bordläggning av gran. Det har varit ett fraktfartyg, 28 meter långt och 8 meter brett, och odäckat så när som på ett gångbord runt hela fartyget. I aktern har det funnits en kajuta med tegelugn. Aktern har avslutats med en akterspegel i två delar med valv emellan. Sannolikt har riggningen bestått av två master, spår av dessa saknas. Men flera block och blocksivor påträffades i vraket, liksom en pumparm för länspumpen.
Naturvetenskapliga analyser visar att fartyget sannolikt byggts i södra Norrland kring sekelskiftet 1800.
Fartyget tolkas som vraket efter en förlist allmogeseglare, som troligen byggts för att frakta styckegods, järnmalm och trävaror mellan Mälardalen och Norrlandkusten.
Photo:
Länsmuseet Gävleborg
Delar tillhörande en fartygslämning i Hamrånge socken, Axmar 6:3, det s.k. Engmanvraket.
Dokumentationen visade att Engmanvraket varit byggt i klinkteknik ungefär till slaget, och därefter i kravell, med furuspant och bordläggning av gran. Det har varit ett fraktfartyg, 28 meter långt och 8 meter brett, och odäckat så när som på ett gångbord runt hela fartyget. I aktern har det funnits en kajuta med tegelugn. Aktern har avslutats med en akterspegel i två delar med valv emellan. Sannolikt har riggningen bestått av två master, spår av dessa saknas. Men flera block och blocksivor påträffades i vraket, liksom en pumparm för länspumpen.
Naturvetenskapliga analyser visar att fartyget sannolikt byggts i södra Norrland kring sekelskiftet 1800.
Fartyget tolkas som vraket efter en förlist allmogeseglare, som troligen byggts för att frakta styckegods, järnmalm och trävaror mellan Mälardalen och Norrlandkusten.
Photo:
Länsmuseet Gävleborg
Delar tillhörande en fartygslämning i Hamrånge socken, Axmar 6:3, det s.k. Engmanvraket.
Dokumentationen visade att Engmanvraket varit byggt i klinkteknik ungefär till slaget, och därefter i kravell, med furuspant och bordläggning av gran. Det har varit ett fraktfartyg, 28 meter långt och 8 meter brett, och odäckat så när som på ett gångbord runt hela fartyget. I aktern har det funnits en kajuta med tegelugn. Aktern har avslutats med en akterspegel i två delar med valv emellan. Sannolikt har riggningen bestått av två master, spår av dessa saknas. Men flera block och blocksivor påträffades i vraket, liksom en pumparm för länspumpen.
Naturvetenskapliga analyser visar att fartyget sannolikt byggts i södra Norrland kring sekelskiftet 1800.
Fartyget tolkas som vraket efter en förlist allmogeseglare, som troligen byggts för att frakta styckegods, järnmalm och trävaror mellan Mälardalen och Norrlandkusten.
Photo:
Länsmuseet Gävleborg
Delar tillhörande en fartygslämning i Hamrånge socken, Axmar 6:3, det s.k. Engmanvraket.
Dokumentationen visade att Engmanvraket varit byggt i klinkteknik ungefär till slaget, och därefter i kravell, med furuspant och bordläggning av gran. Det har varit ett fraktfartyg, 28 meter långt och 8 meter brett, och odäckat så när som på ett gångbord runt hela fartyget. I aktern har det funnits en kajuta med tegelugn. Aktern har avslutats med en akterspegel i två delar med valv emellan. Sannolikt har riggningen bestått av två master, spår av dessa saknas. Men flera block och blocksivor påträffades i vraket, liksom en pumparm för länspumpen.
Naturvetenskapliga analyser visar att fartyget sannolikt byggts i södra Norrland kring sekelskiftet 1800.
Fartyget tolkas som vraket efter en förlist allmogeseglare, som troligen byggts för att frakta styckegods, järnmalm och trävaror mellan Mälardalen och Norrlandkusten.
Photo:
Länsmuseet Gävleborg
Delar tillhörande en fartygslämning i Hamrånge socken, Axmar 6:3, det s.k. Engmanvraket.
Dokumentationen visade att Engmanvraket varit byggt i klinkteknik ungefär till slaget, och därefter i kravell, med furuspant och bordläggning av gran. Det har varit ett fraktfartyg, 28 meter långt och 8 meter brett, och odäckat så när som på ett gångbord runt hela fartyget. I aktern har det funnits en kajuta med tegelugn. Aktern har avslutats med en akterspegel i två delar med valv emellan. Sannolikt har riggningen bestått av två master, spår av dessa saknas. Men flera block och blocksivor påträffades i vraket, liksom en pumparm för länspumpen.
Naturvetenskapliga analyser visar att fartyget sannolikt byggts i södra Norrland kring sekelskiftet 1800.
Fartyget tolkas som vraket efter en förlist allmogeseglare, som troligen byggts för att frakta styckegods, järnmalm och trävaror mellan Mälardalen och Norrlandkusten.
Photo:
Länsmuseet Gävleborg
Delar tillhörande en fartygslämning i Hamrånge socken, Axmar 6:3, det s.k. Engmanvraket.
Dokumentationen visade att Engmanvraket varit byggt i klinkteknik ungefär till slaget, och därefter i kravell, med furuspant och bordläggning av gran. Det har varit ett fraktfartyg, 28 meter långt och 8 meter brett, och odäckat så när som på ett gångbord runt hela fartyget. I aktern har det funnits en kajuta med tegelugn. Aktern har avslutats med en akterspegel i två delar med valv emellan. Sannolikt har riggningen bestått av två master, spår av dessa saknas. Men flera block och blocksivor påträffades i vraket, liksom en pumparm för länspumpen.
Naturvetenskapliga analyser visar att fartyget sannolikt byggts i södra Norrland kring sekelskiftet 1800.
Fartyget tolkas som vraket efter en förlist allmogeseglare, som troligen byggts för att frakta styckegods, järnmalm och trävaror mellan Mälardalen och Norrlandkusten.
Photo:
Länsmuseet Gävleborg
Delar tillhörande en fartygslämning i Hamrånge socken, Axmar 6:3, det s.k. Engmanvraket.
Dokumentationen visade att Engmanvraket varit byggt i klinkteknik ungefär till slaget, och därefter i kravell, med furuspant och bordläggning av gran. Det har varit ett fraktfartyg, 28 meter långt och 8 meter brett, och odäckat så när som på ett gångbord runt hela fartyget. I aktern har det funnits en kajuta med tegelugn. Aktern har avslutats med en akterspegel i två delar med valv emellan. Sannolikt har riggningen bestått av två master, spår av dessa saknas. Men flera block och blocksivor påträffades i vraket, liksom en pumparm för länspumpen.
Naturvetenskapliga analyser visar att fartyget sannolikt byggts i södra Norrland kring sekelskiftet 1800.
Fartyget tolkas som vraket efter en förlist allmogeseglare, som troligen byggts för att frakta styckegods, järnmalm och trävaror mellan Mälardalen och Norrlandkusten.
Photo:
Länsmuseet Gävleborg
Delar tillhörande en fartygslämning i Hamrånge socken, Axmar 6:3, det s.k. Engmanvraket.
Dokumentationen visade att Engmanvraket varit byggt i klinkteknik ungefär till slaget, och därefter i kravell, med furuspant och bordläggning av gran. Det har varit ett fraktfartyg, 28 meter långt och 8 meter brett, och odäckat så när som på ett gångbord runt hela fartyget. I aktern har det funnits en kajuta med tegelugn. Aktern har avslutats med en akterspegel i två delar med valv emellan. Sannolikt har riggningen bestått av två master, spår av dessa saknas. Men flera block och blocksivor påträffades i vraket, liksom en pumparm för länspumpen.
Naturvetenskapliga analyser visar att fartyget sannolikt byggts i södra Norrland kring sekelskiftet 1800.
Fartyget tolkas som vraket efter en förlist allmogeseglare, som troligen byggts för att frakta styckegods, järnmalm och trävaror mellan Mälardalen och Norrlandkusten.
Photo:
Länsmuseet Gävleborg
Delar tillhörande en fartygslämning i Hamrånge socken, Axmar 6:3, det s.k. Engmanvraket.
Dokumentationen visade att Engmanvraket varit byggt i klinkteknik ungefär till slaget, och därefter i kravell, med furuspant och bordläggning av gran. Det har varit ett fraktfartyg, 28 meter långt och 8 meter brett, och odäckat så när som på ett gångbord runt hela fartyget. I aktern har det funnits en kajuta med tegelugn. Aktern har avslutats med en akterspegel i två delar med valv emellan. Sannolikt har riggningen bestått av två master, spår av dessa saknas. Men flera block och blocksivor påträffades i vraket, liksom en pumparm för länspumpen.
Naturvetenskapliga analyser visar att fartyget sannolikt byggts i södra Norrland kring sekelskiftet 1800.
Fartyget tolkas som vraket efter en förlist allmogeseglare, som troligen byggts för att frakta styckegods, järnmalm och trävaror mellan Mälardalen och Norrlandkusten.
Photo:
Länsmuseet Gävleborg
