Brev odaterat från John Bauer till Ester Ellqvist bestående av fyra sidor skrivna på fram- och baksidan av ett tunt, vikt pappersark. Huvudsaklig skrift handskriven med rött bläck.
.
BREVAVSKRIFT:
.
[Sida 1]
[överstruket: I morgon far jag ut och
Jag –[?] ] Jag [överstruket: gick hemma som] [inskrivet: var]
[inkrivet: när jag gick ---[?] ]
en stor pamp idag, men
jag är [överstruket: redan] betydligt min
dre nu. Jag är i alla fall lugn
[överstruket: nu] Jag har gjodt upp med
mej själf, och gifvit mej
syndenas förlåtelse. Jag var
tvungen att göra det, för
jag [överskrivet: f] lofvade ju att bättra
mej. Gör jag det inte får
jag väl lof att ta tillbaks
förlåtelsen. Valtonen[?] har
stannat oh—gglit[?] en
tid. Här om dagen [överskrivet: ledde]
jag hem mej. Jag fick sån obeskriflig lust att
att låta de väldiga bära
.
[Sida 2]
mej, men de hade antag
ligen inte burit mej Du
ska inte bli rädd.
Jag är nog tämligen klok
och inser [inskrivet kryss] att det är dumt
att skrifva så här, men
det är ju till dej.
Jag känner mej ohyglit
stark nu, lugn och tref-
lig. Jag, min en hälft
du vet ju att jag består
af 2 delar) den bättre, den
jag kallar för ”mej”, är
i närvarande stund den
starkaste. Det gäller bara
att hålla den ändri---[?]
stången. Och jag [?]
.
[Sida 3]
det skall gå om jag
följer mina ordinationer.
[överstruket: Nä, hvad katten]
ska du tänka om mej
och det här brefvet. Jag är
klok. [inritat kryss] Du ska inte tro
att jag skrifver denna
försäking för att brösta[?]
mej själf. Jag hade be-
höft det här om dagen, men
inte nu.
Du kan inte tänka dej
hvad jag känner mej
kl----g[?] just nu. Jag
har vuxit. när du någon
gång får se mej komer
du antagligen inte att
.
[Sida 4]
känna igen mej. Jag
har blifvit gamal du. På[s?]
veck ligga ständigt nella
ögonen, men [överskrivet: jag kan] ögonen
[överstruket: de] ä nog frimodigare än förut.
Men jag har ingenting
i St. att göra än så länge
Jag vill se hösten här
på åsana liti vinter Jag
vill se djup snö och
tyngda granar. När
jag tröttnat på vintern
kommer jag men reser
[inskrivet: jag ---[?] se[?]]
[överstruket: ner] inskrivet: var sen har överstruket: k---[?] ]
[inskrivet: känslopjunkiga Småland]
Skrif något vackert
du Ester
John
Photo:
Jönköpings läns museum
Brev odaterat från John Bauer till Ester Ellqvist bestående av fyra sidor skrivna på fram- och baksidan av ett tunt, vikt pappersark. Huvudsaklig skrift handskriven med rött bläck.
.
BREVAVSKRIFT:
.
[Sida 1]
[överstruket: I morgon far jag ut och
Jag –[?] ] Jag [överstruket: gick hemma som] [inskrivet: var]
[inkrivet: när jag gick ---[?] ]
en stor pamp idag, men
jag är [överstruket: redan] betydligt min
dre nu. Jag är i alla fall lugn
[överstruket: nu] Jag har gjodt upp med
mej själf, och gifvit mej
syndenas förlåtelse. Jag var
tvungen att göra det, för
jag [överskrivet: f] lofvade ju att bättra
mej. Gör jag det inte får
jag väl lof att ta tillbaks
förlåtelsen. Valtonen[?] har
stannat oh—gglit[?] en
tid. Här om dagen [överskrivet: ledde]
jag hem mej. Jag fick sån obeskriflig lust att
att låta de väldiga bära
.
[Sida 2]
mej, men de hade antag
ligen inte burit mej Du
ska inte bli rädd.
Jag är nog tämligen klok
och inser [inskrivet kryss] att det är dumt
att skrifva så här, men
det är ju till dej.
Jag känner mej ohyglit
stark nu, lugn och tref-
lig. Jag, min en hälft
du vet ju att jag består
af 2 delar) den bättre, den
jag kallar för ”mej”, är
i närvarande stund den
starkaste. Det gäller bara
att hålla den ändri---[?]
stången. Och jag [?]
.
[Sida 3]
det skall gå om jag
följer mina ordinationer.
[överstruket: Nä, hvad katten]
ska du tänka om mej
och det här brefvet. Jag är
klok. [inritat kryss] Du ska inte tro
att jag skrifver denna
försäking för att brösta[?]
mej själf. Jag hade be-
höft det här om dagen, men
inte nu.
Du kan inte tänka dej
hvad jag känner mej
kl----g[?] just nu. Jag
har vuxit. när du någon
gång får se mej komer
du antagligen inte att
.
[Sida 4]
känna igen mej. Jag
har blifvit gamal du. På[s?]
veck ligga ständigt nella
ögonen, men [överskrivet: jag kan] ögonen
[överstruket: de] ä nog frimodigare än förut.
Men jag har ingenting
i St. att göra än så länge
Jag vill se hösten här
på åsana liti vinter Jag
vill se djup snö och
tyngda granar. När
jag tröttnat på vintern
kommer jag men reser
[inskrivet: jag ---[?] se[?]]
[överstruket: ner] inskrivet: var sen har överstruket: k---[?] ]
[inskrivet: känslopjunkiga Småland]
Skrif något vackert
du Ester
John
Photo:
Jönköpings läns museum
Brev odaterat från John Bauer till Ester Ellqvist bestående av fyra sidor skrivna på fram- och baksidan av ett tunt, vikt pappersark. Huvudsaklig skrift handskriven med rött bläck.
.
BREVAVSKRIFT:
.
[Sida 1]
[överstruket: I morgon far jag ut och
Jag –[?] ] Jag [överstruket: gick hemma som] [inskrivet: var]
[inkrivet: när jag gick ---[?] ]
en stor pamp idag, men
jag är [överstruket: redan] betydligt min
dre nu. Jag är i alla fall lugn
[överstruket: nu] Jag har gjodt upp med
mej själf, och gifvit mej
syndenas förlåtelse. Jag var
tvungen att göra det, för
jag [överskrivet: f] lofvade ju att bättra
mej. Gör jag det inte får
jag väl lof att ta tillbaks
förlåtelsen. Valtonen[?] har
stannat oh—gglit[?] en
tid. Här om dagen [överskrivet: ledde]
jag hem mej. Jag fick sån obeskriflig lust att
att låta de väldiga bära
.
[Sida 2]
mej, men de hade antag
ligen inte burit mej Du
ska inte bli rädd.
Jag är nog tämligen klok
och inser [inskrivet kryss] att det är dumt
att skrifva så här, men
det är ju till dej.
Jag känner mej ohyglit
stark nu, lugn och tref-
lig. Jag, min en hälft
du vet ju att jag består
af 2 delar) den bättre, den
jag kallar för ”mej”, är
i närvarande stund den
starkaste. Det gäller bara
att hålla den ändri---[?]
stången. Och jag [?]
.
[Sida 3]
det skall gå om jag
följer mina ordinationer.
[överstruket: Nä, hvad katten]
ska du tänka om mej
och det här brefvet. Jag är
klok. [inritat kryss] Du ska inte tro
att jag skrifver denna
försäking för att brösta[?]
mej själf. Jag hade be-
höft det här om dagen, men
inte nu.
Du kan inte tänka dej
hvad jag känner mej
kl----g[?] just nu. Jag
har vuxit. när du någon
gång får se mej komer
du antagligen inte att
.
[Sida 4]
känna igen mej. Jag
har blifvit gamal du. På[s?]
veck ligga ständigt nella
ögonen, men [överskrivet: jag kan] ögonen
[överstruket: de] ä nog frimodigare än förut.
Men jag har ingenting
i St. att göra än så länge
Jag vill se hösten här
på åsana liti vinter Jag
vill se djup snö och
tyngda granar. När
jag tröttnat på vintern
kommer jag men reser
[inskrivet: jag ---[?] se[?]]
[överstruket: ner] inskrivet: var sen har överstruket: k---[?] ]
[inskrivet: känslopjunkiga Småland]
Skrif något vackert
du Ester
John
Photo:
Jönköpings läns museum
Brev odaterat från John Bauer till Ester Ellqvist bestående av fyra sidor skrivna på fram- och baksidan av ett tunt, vikt pappersark. Huvudsaklig skrift handskriven med rött bläck.
.
BREVAVSKRIFT:
.
[Sida 1]
[överstruket: I morgon far jag ut och
Jag –[?] ] Jag [överstruket: gick hemma som] [inskrivet: var]
[inkrivet: när jag gick ---[?] ]
en stor pamp idag, men
jag är [överstruket: redan] betydligt min
dre nu. Jag är i alla fall lugn
[överstruket: nu] Jag har gjodt upp med
mej själf, och gifvit mej
syndenas förlåtelse. Jag var
tvungen att göra det, för
jag [överskrivet: f] lofvade ju att bättra
mej. Gör jag det inte får
jag väl lof att ta tillbaks
förlåtelsen. Valtonen[?] har
stannat oh—gglit[?] en
tid. Här om dagen [överskrivet: ledde]
jag hem mej. Jag fick sån obeskriflig lust att
att låta de väldiga bära
.
[Sida 2]
mej, men de hade antag
ligen inte burit mej Du
ska inte bli rädd.
Jag är nog tämligen klok
och inser [inskrivet kryss] att det är dumt
att skrifva så här, men
det är ju till dej.
Jag känner mej ohyglit
stark nu, lugn och tref-
lig. Jag, min en hälft
du vet ju att jag består
af 2 delar) den bättre, den
jag kallar för ”mej”, är
i närvarande stund den
starkaste. Det gäller bara
att hålla den ändri---[?]
stången. Och jag [?]
.
[Sida 3]
det skall gå om jag
följer mina ordinationer.
[överstruket: Nä, hvad katten]
ska du tänka om mej
och det här brefvet. Jag är
klok. [inritat kryss] Du ska inte tro
att jag skrifver denna
försäking för att brösta[?]
mej själf. Jag hade be-
höft det här om dagen, men
inte nu.
Du kan inte tänka dej
hvad jag känner mej
kl----g[?] just nu. Jag
har vuxit. när du någon
gång får se mej komer
du antagligen inte att
.
[Sida 4]
känna igen mej. Jag
har blifvit gamal du. På[s?]
veck ligga ständigt nella
ögonen, men [överskrivet: jag kan] ögonen
[överstruket: de] ä nog frimodigare än förut.
Men jag har ingenting
i St. att göra än så länge
Jag vill se hösten här
på åsana liti vinter Jag
vill se djup snö och
tyngda granar. När
jag tröttnat på vintern
kommer jag men reser
[inskrivet: jag ---[?] se[?]]
[överstruket: ner] inskrivet: var sen har överstruket: k---[?] ]
[inskrivet: känslopjunkiga Småland]
Skrif något vackert
du Ester
John
Photo:
Jönköpings läns museum