Flöte

Föremålet har ingått i varulagret i Torvald Strannes skeppshandel på Smögen. Stranne hade skeppshandel och trålfabrik. Efter 1960 var det endast en järnhandel.

I butiken såldes glaskulor både till yrkesfiskare och turister. Före andra världskriget importerades kulor från Tjeckoslovakien. Under kriget gick man över till kulor tillverkade på AB Björkshults Glasbruk i Småland. Alla kulor märktes med Strannes namn.

Kulorna gjordes i flera olika färger. Blått, grönt och violett tillverkades från början av 1940-talet. Rött och gult började tillverkas i slutet av1940-talet.

Ursprungligen var det garn av manillahampa runt kulorna. På 1950-talet gick yrkesfiskare över till kulor av plast. Glaskulornas nät byttes ut till garn av konstmaterial som beställdes från Carlmarks i Älvängen. Butiken gjorde själva nätet och detta garn var snällare för händerna än manillahampan. En nätnål användes vid tillverkningen av nätet; se UM026429.

I slutet av 1930 började turister att köpa kulor som souvernirer. Firman "Svenskt hantverk" i Uddevalla köpte kulor av Stranne och sålde i sin tur vidare till hela Sverige.

1968 slutade Stranne med sin verksamhet.

Produktion: 1930 - 1960 (efter 1930, före 1960)

• History

  Björklunda Glasbruk startades 1892 av fyra glasarbetare. Glasblåsaren Carl Pettersson och hyttmästaren Frans Oscar Johansson kom närmast från Alsterfors glasbruk medan glasblåsaren Oscar Carlström och glassliparen Ernst Ruben Nyrén senast arbetat på Idesjö.

  Som för så många andra nygrundade glasbruk vid den här tiden var det en kamp att överleva de första åren. 1897 gick Björklunda Glasbruk i konkurs. Under några år låg produktionen nästan nere men 1902 återupptogs den på allvar av ett nybildat aktiebolag. Men oturen fortsatte att förfölja hyttan i Björklunda. 1906 brann hyttan ner och en ny konkurs var ett faktum. Hyttan byggdes upp och tillverkningen kom igång igen 1908 men under hela 1910-talet var situationen besvärlig. I perioder hade man ett nära samarbete med glasbruket i Rosdala. Disponenten på Rosdala glasbruk, Theodor Nyrén, hade varit verksam i Björklunda innan han fått anställning på Rosdala. När man på Rosdala hade mycket att göra kunde arbete flyttas till Björklunda för att man skulle hinna med.

  Efter första världskriget köptes Björklunda Glasbruk av grosshandlaren Emil Karlsson. Han bytte namn på bruket till Björkshults Glasbruk. Den nye ägaren innebar en tid av stabilisering för det hårt prövade bruket. Men 1930-talet innebar en ny period av prövningar. 1933 hade en ny grupp av ägare med jägmästaren Fritz Hallberg i spetsen tagit över bruket. Samma år brann glasmagasinet ner och förlusterna ledde till att bruket såldes på exekutiv auktion. Hallberg köpte då ensam bruket men det blev en bekymmersam start för den nye ägaren. 1934 brann först hyttan och en tid senare också sliperiet. Det blev för mycket för Hallberg som sålde bruket till fem av brukets anställda. De bildade ett nytt bolag under ledning av disponenten Hjalmar Olsson. Han innehade tjänsten till 1941 då Christer Björkander övertog ledningen. 1960-talet innebar en storhetstid för Björkshult. Cirka 120 personer arbetade på bruket. Men på 1970-talet började det gå sämre. Björkshult köptes av Krona-bruken AB som förutom Björkshult bestod av Gullaskruv, Målerås, Skruv och Åseda. Satsningen misslyckades och 1977 gick företaget i konkurs. Högsby kommun köpte Björkshult och sålde det vidare till Bergdala glasbruk. Det gav bruket i Björkshult en kort frist men 1978 lades bruket ner. Därefter har flera försök att starta en ny verksamhet i Björkshult gjorts. Under 1990-talet fanns en studioverksamhet på bruket men den är idag flyttad.

  Jonsson, Magdalena, Björkshults glasbruk: kulturhistorisk guide i glasbruksmiljö, Länsstyrelsen i Kalmar län, Kalmar, 2018

• Adress,Småland Kalmar Högsby Fagerhult Björkedal
• Alternative namesBJörklunda glasbruk
• DigitaltMuseumSearch in «AB Björkshults glasbruk»

Användning: February 25, 2020 (För fritt användande)

Accession: February 25, 2020 (Avtackning avd. Samlingar)