Rymndmått köptes in av Gustaf och Elis Axtelius från Kungsör för vidare försäljning, i sortimentet av rymdmått ingick också 1/2 dl, 1/2 och hel litersmått. Gustaf och Elis var givarens farfars far och farfar. Gustaf och Elis Axtelius var trådslöjdare liksom givaren Yngve Axtelius.
Gåva 2004 av Yngve Axtelius, Stora Herrestad, Ystad.
Givaren och slöjdaren Yngve Axtelius är den siste i sin släkt att ägna sig åt ståltrådsarbeten. I släkten Axtelius har man i åtta generationer arbetat med ståltråd. Det började med orgelbyggaren Sven Nilsson Axtelius, född 1714 i Virserum som förutom orgelbyggandet ägnade sig åt ståltrådshantverk. Vid orgelbyggande behövdes ståltrådskrokar men vid arbetet blir det bitar över som kunde användas till annat trådarbete och det var så det började. Släkten etablerade sig på flera håll runt om i länet, flera ägnade sig åt trådslöjd. År 1800 flyttade Nils Axtelius till Valsnäs i Löt på Öland och förde hantverket vidare, han tillverkade de obligatoriska fiskkrokarna, möss- och råttfällor, fågelburar och mycket annat. Trådslöjdaren och torparen Carl Magnus Axtelius, med smedja invid sitt torp i Löt, där han tillverkade ståltrådsarbeten, bl.a. fiskkrokar för att dryga ut hushållskassan. Gustaf Axtelius född i Löt på Öland, blev trådslöjdare och flyttade 1874 till Stensö i Kalmar, och senare till Ystad. Gustaf Axtelius var flitig utställare på Industri- och Slöjdutställningar i Sverige, Norge och Danmark och erhöll flera diplom, medaljer och utmärkelser för sitt hantverk. Hantverket levde vidare genom sonen Elis Axtelius och hans barnbarn givaren Yngve Axtelius. Flera typer av produkter levde vidare och tillverkades generation efter generation av trådslöjdare, man lärde av varandra./2020-03-16 Birgit Körge.
Produktion: 1900 - 1950
(1900-talets första hälft)
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».