1
7
100
Ammunitionen som användes var 9x19 mm lös patron m/1939 – en rödfärgad projektil med trämjölspulver- och plastblandning. När projektilen lämnade pipan splittrades den omedelbart av det konformade lösskjutningsskyddet längst fram och utgjorde därmed ingen fara för någon annan under förutsättning att det var fäst på rätt sätt. Det enda som kom ut var lite plastpulver. Vid skjutning med kammarammunition (svartfärgad projektil med blå rand med ingjuten 4,8 mm stor stålkula, kammarpatron m/1939) användes endast lösskjutningspipan utan skyddet. Det sistnämnda skedde på skjutbanor som var 30 meter långa. Den stoppfjäder som samhör med föremålet var till för att pipan och skyddet inte skulle gänga upp sig under skjutningen. Pipan målades aluminiumfärgad för att inte förväxlas med skarpskjutningspipa.
Photo: Armémuseum
Ammunitionen som användes var 9x19 mm lös patron m/1939 – en rödfärgad projektil med trämjölspulver- och plastblandning. När projektilen lämnade pipan splittrades den omedelbart av det konformade lösskjutningsskyddet längst fram och utgjorde därmed ingen fara för någon annan under förutsättning att det var fäst på rätt sätt. Det enda som kom ut var lite plastpulver. Vid skjutning med kammarammunition (svartfärgad projektil med blå rand med ingjuten 4,8 mm stor stålkula, kammarpatron m/1939) användes endast lösskjutningspipan utan skyddet. Det sistnämnda skedde på skjutbanor som var 30 meter långa. Den stoppfjäder som samhör med föremålet var till för att pipan och skyddet inte skulle gänga upp sig under skjutningen. Pipan målades aluminiumfärgad för att inte förväxlas med skarpskjutningspipa.
Photo: Armémuseum
Ammunitionen som användes var 9x19 mm lös patron m/1939 – en rödfärgad projektil med trämjölspulver- och plastblandning. När projektilen lämnade pipan splittrades den omedelbart av det konformade lösskjutningsskyddet längst fram och utgjorde därmed ingen fara för någon annan under förutsättning att det var fäst på rätt sätt. Det enda som kom ut var lite plastpulver. Vid skjutning med kammarammunition (svartfärgad projektil med blå rand med ingjuten 4,8 mm stor stålkula, kammarpatron m/1939) användes endast lösskjutningspipan utan skyddet. Det sistnämnda skedde på skjutbanor som var 30 meter långa. Den stoppfjäder som samhör med föremålet var till för att pipan och skyddet inte skulle gänga upp sig under skjutningen. Pipan målades aluminiumfärgad för att inte förväxlas med skarpskjutningspipa.
Photo: Armémuseum
Ammunitionen som användes var 9x19 mm lös patron m/1939 – en rödfärgad projektil med trämjölspulver- och plastblandning. När projektilen lämnade pipan splittrades den omedelbart av det konformade lösskjutningsskyddet längst fram och utgjorde därmed ingen fara för någon annan under förutsättning att det var fäst på rätt sätt. Det enda som kom ut var lite plastpulver. Vid skjutning med kammarammunition (svartfärgad projektil med blå rand med ingjuten 4,8 mm stor stålkula, kammarpatron m/1939) användes endast lösskjutningspipan utan skyddet. Det sistnämnda skedde på skjutbanor som var 30 meter långa. Den stoppfjäder som samhör med föremålet var till för att pipan och skyddet inte skulle gänga upp sig under skjutningen. Pipan målades aluminiumfärgad för att inte förväxlas med skarpskjutningspipa.
Photo: Armémuseum
Ammunitionen som användes var 9x19 mm lös patron m/1939 – en rödfärgad projektil med trämjölspulver- och plastblandning. När projektilen lämnade pipan splittrades den omedelbart av det konformade lösskjutningsskyddet längst fram och utgjorde därmed ingen fara för någon annan under förutsättning att det var fäst på rätt sätt. Det enda som kom ut var lite plastpulver. Vid skjutning med kammarammunition (svartfärgad projektil med blå rand med ingjuten 4,8 mm stor stålkula, kammarpatron m/1939) användes endast lösskjutningspipan utan skyddet. Det sistnämnda skedde på skjutbanor som var 30 meter långa. Den stoppfjäder som samhör med föremålet var till för att pipan och skyddet inte skulle gänga upp sig under skjutningen. Pipan målades aluminiumfärgad för att inte förväxlas med skarpskjutningspipa.
Photo: Armémuseum
Ammunitionen som användes var 9x19 mm lös patron m/1939 – en rödfärgad projektil med trämjölspulver- och plastblandning. När projektilen lämnade pipan splittrades den omedelbart av det konformade lösskjutningsskyddet längst fram och utgjorde därmed ingen fara för någon annan under förutsättning att det var fäst på rätt sätt. Det enda som kom ut var lite plastpulver. Vid skjutning med kammarammunition (svartfärgad projektil med blå rand med ingjuten 4,8 mm stor stålkula, kammarpatron m/1939) användes endast lösskjutningspipan utan skyddet. Det sistnämnda skedde på skjutbanor som var 30 meter långa. Den stoppfjäder som samhör med föremålet var till för att pipan och skyddet inte skulle gänga upp sig under skjutningen. Pipan målades aluminiumfärgad för att inte förväxlas med skarpskjutningspipa.
Photo: Armémuseum
Ammunitionen som användes var 9x19 mm lös patron m/1939 – en rödfärgad projektil med trämjölspulver- och plastblandning. När projektilen lämnade pipan splittrades den omedelbart av det konformade lösskjutningsskyddet längst fram och utgjorde därmed ingen fara för någon annan under förutsättning att det var fäst på rätt sätt. Det enda som kom ut var lite plastpulver. Vid skjutning med kammarammunition (svartfärgad projektil med blå rand med ingjuten 4,8 mm stor stålkula, kammarpatron m/1939) användes endast lösskjutningspipan utan skyddet. Det sistnämnda skedde på skjutbanor som var 30 meter långa. Den stoppfjäder som samhör med föremålet var till för att pipan och skyddet inte skulle gänga upp sig under skjutningen. Pipan målades aluminiumfärgad för att inte förväxlas med skarpskjutningspipa.
Photo: Armémuseum
Accept license and download photo