1
3
100
Brev 1900-07-24 från John Bauer till moster, bestående av fyra sidor skrivna på fram- och baksidan av ett vikt. Huvudsaklig skrift handskriven med blyerts. . BREVAVSKRIFT: . [Sida 1] Torekov 27-7-00 Snälla Moster Hjalmar skref att moster var sjuk. Det får inte moster vara. Hoppas moster är frisk nu när jag kommer hem. Jag är nu äntligen i Torekov, min resas mål. Som moster kanske hört har jag farit en faslig sväng innan jag kom hit. Först genom Småland ner i Blekinge, där jag låg flera da- gar kvarbjuden hos ett herrskap Arosenius. Därifrån for jag [överstruket öfver] [inskrivet: igenom] Skåne ofver Sölvesborg, Kristian- stad, Lund och Malmö. Det var en vådligt treflig färd, trots vär- men. Wi fingo hålla oss i so- . [Sida 2] hela dagarna i brist på träd och skuggor. Från Malmö foro vi öfver till Köpenhamn. Där hade vi så trefligt man gärna kan få. [överskrivet: f] Första kvällen voro vi på [överskrivet: b] Tivoli Ja, moster har väl hört så mycke talas om Köpenhamns Tivoli att jag inte behöfver skrif- va någonting därom. Dagen där på besågo vi Köpenhamns konst samlingar, som voro vådligt in- tressanta. Pontus Lanner for öfver till Mal- mö igen, men jag fortsatte ut- efter den Danska kusten, med alla sina stora Badorter (något annat än Torhult) och Slott fram till Helsingör, sedan på farjä igen till Helsingborg och upp hit till Torekov. Det gick dåck inte så fort som jag nu har . [Sida 3] skrifit det. [överskrivet: v] Vi fingo sängväder i Hälsingborg, hvarför vi fingo ligla öfver ett på dagar. Men nu är jag ändtligen i Torekow. Som moster kanske hört blef jag hitbjuden af min lärare uppe i Stockholm. men här syns ingen Althin till, han har inte häller varit här. Men det gör ingenting. Här är så gudomligt vackert. Det här- ligaste klupplandskap, också öppna hafvet framför oss. Jag sitter nu långt ute på en klippa i hafvet, som en annan småländing, och skrf- ver det här. Men det blåser så hårt, så jag skrifver så rysligt illa. Det är därför bäst att jag . [Sida 4] slutar Adjö så länge Möster lilla, Hälsningar John. P.S. Ja, som [överskrivet: t] sagt var Jag hop- pas Moster är frisk och kry när jag kommer hem. D.S. Hälsa doktorn och Masören.
Photo: Jönköpings läns museum
Brev 1900-07-24 från John Bauer till moster, bestående av fyra sidor skrivna på fram- och baksidan av ett vikt. Huvudsaklig skrift handskriven med blyerts. . BREVAVSKRIFT: . [Sida 1] Torekov 27-7-00 Snälla Moster Hjalmar skref att moster var sjuk. Det får inte moster vara. Hoppas moster är frisk nu när jag kommer hem. Jag är nu äntligen i Torekov, min resas mål. Som moster kanske hört har jag farit en faslig sväng innan jag kom hit. Först genom Småland ner i Blekinge, där jag låg flera da- gar kvarbjuden hos ett herrskap Arosenius. Därifrån for jag [överstruket öfver] [inskrivet: igenom] Skåne ofver Sölvesborg, Kristian- stad, Lund och Malmö. Det var en vådligt treflig färd, trots vär- men. Wi fingo hålla oss i so- . [Sida 2] hela dagarna i brist på träd och skuggor. Från Malmö foro vi öfver till Köpenhamn. Där hade vi så trefligt man gärna kan få. [överskrivet: f] Första kvällen voro vi på [överskrivet: b] Tivoli Ja, moster har väl hört så mycke talas om Köpenhamns Tivoli att jag inte behöfver skrif- va någonting därom. Dagen där på besågo vi Köpenhamns konst samlingar, som voro vådligt in- tressanta. Pontus Lanner for öfver till Mal- mö igen, men jag fortsatte ut- efter den Danska kusten, med alla sina stora Badorter (något annat än Torhult) och Slott fram till Helsingör, sedan på farjä igen till Helsingborg och upp hit till Torekov. Det gick dåck inte så fort som jag nu har . [Sida 3] skrifit det. [överskrivet: v] Vi fingo sängväder i Hälsingborg, hvarför vi fingo ligla öfver ett på dagar. Men nu är jag ändtligen i Torekow. Som moster kanske hört blef jag hitbjuden af min lärare uppe i Stockholm. men här syns ingen Althin till, han har inte häller varit här. Men det gör ingenting. Här är så gudomligt vackert. Det här- ligaste klupplandskap, också öppna hafvet framför oss. Jag sitter nu långt ute på en klippa i hafvet, som en annan småländing, och skrf- ver det här. Men det blåser så hårt, så jag skrifver så rysligt illa. Det är därför bäst att jag . [Sida 4] slutar Adjö så länge Möster lilla, Hälsningar John. P.S. Ja, som [överskrivet: t] sagt var Jag hop- pas Moster är frisk och kry när jag kommer hem. D.S. Hälsa doktorn och Masören.
Photo: Jönköpings läns museum
Brev 1900-07-24 från John Bauer till moster, bestående av fyra sidor skrivna på fram- och baksidan av ett vikt. Huvudsaklig skrift handskriven med blyerts. . BREVAVSKRIFT: . [Sida 1] Torekov 27-7-00 Snälla Moster Hjalmar skref att moster var sjuk. Det får inte moster vara. Hoppas moster är frisk nu när jag kommer hem. Jag är nu äntligen i Torekov, min resas mål. Som moster kanske hört har jag farit en faslig sväng innan jag kom hit. Först genom Småland ner i Blekinge, där jag låg flera da- gar kvarbjuden hos ett herrskap Arosenius. Därifrån for jag [överstruket öfver] [inskrivet: igenom] Skåne ofver Sölvesborg, Kristian- stad, Lund och Malmö. Det var en vådligt treflig färd, trots vär- men. Wi fingo hålla oss i so- . [Sida 2] hela dagarna i brist på träd och skuggor. Från Malmö foro vi öfver till Köpenhamn. Där hade vi så trefligt man gärna kan få. [överskrivet: f] Första kvällen voro vi på [överskrivet: b] Tivoli Ja, moster har väl hört så mycke talas om Köpenhamns Tivoli att jag inte behöfver skrif- va någonting därom. Dagen där på besågo vi Köpenhamns konst samlingar, som voro vådligt in- tressanta. Pontus Lanner for öfver till Mal- mö igen, men jag fortsatte ut- efter den Danska kusten, med alla sina stora Badorter (något annat än Torhult) och Slott fram till Helsingör, sedan på farjä igen till Helsingborg och upp hit till Torekov. Det gick dåck inte så fort som jag nu har . [Sida 3] skrifit det. [överskrivet: v] Vi fingo sängväder i Hälsingborg, hvarför vi fingo ligla öfver ett på dagar. Men nu är jag ändtligen i Torekow. Som moster kanske hört blef jag hitbjuden af min lärare uppe i Stockholm. men här syns ingen Althin till, han har inte häller varit här. Men det gör ingenting. Här är så gudomligt vackert. Det här- ligaste klupplandskap, också öppna hafvet framför oss. Jag sitter nu långt ute på en klippa i hafvet, som en annan småländing, och skrf- ver det här. Men det blåser så hårt, så jag skrifver så rysligt illa. Det är därför bäst att jag . [Sida 4] slutar Adjö så länge Möster lilla, Hälsningar John. P.S. Ja, som [överskrivet: t] sagt var Jag hop- pas Moster är frisk och kry när jag kommer hem. D.S. Hälsa doktorn och Masören.
Photo: Jönköpings läns museum
Accept license and download photo