Kanonen upptäcktes 1989 på 4 m djup av sportdykarna Ulf Fors och Göran Petersson. Ca 200 m norr om Ölandsbrons högbrodel. Två kanoner bärgades med hjälp av kustbevakningen.
Månadens föremål, september 2005, utställningstext.
Bronskanon från regalskeppet Nyckeln
Kanonen upptäcktes av sportdykarna Ulf Fors och Göran Petersson hösten 1989 på 4 meters djup i anslutning till vraket av regalskeppet Nyckeln (icke att förväxla med ”amerikafararen” Calmare Nyckel!), beläget c a 200 m N om Ölandsbrons högbrodel. Tillsammans med ytterligare en kanon bärgades stycket med hjälp av kustbevakningen och fördes till Kalmar läns museum för konservering.
Kanonen är en svensk s k 3-pundare gjuten under 1650-talets senare hälft. Vikten uppgår till drygt 200 kg. Dekoren på kammarstycket - kanonens bakre del - visar det svenska riksvapnet med den pfalziska kungadynastins vapen i hjärtskölden. På kanonens främre del, det s k långa fältet, syns en inbuktning som av den invändiga skadan i eldröret att döma sannolikt tillfogats pjäsen under den sista striden.
Regalskeppet Nyckeln byggdes på varvet i Bodekull (nuvarande Karlshamn) under ledning av skeppsbyggmästaren Thomas Day mellan åren 1664-1665. Nyckeln ansågs vara ett av de bäst beseglade skeppen i den svenska flottan. Skeppet var 51 meter långt och 12,5 meter brett. Nyckeln förde 84 kanoner på tre batteridäck och hade en besättning på 280-310 sjöfolk samt 140 knektar.
Nyckeln var amiralskepp under åren 1675-1678 och var bl a ett av tre amiralskepp under slaget vid Öland 1676 där de båda övriga amiralskeppen Kronan och Svärdet förliste. Under det olyckliga slaget fördes skeppet av amiralen Johan Bär, som senare kom att entledigas från sin tjänst av kungen för felmanövrar vid slaget mellan Rügen och Bornholm tidigare samma år.
Den 20 juli 1679, under slutskedet av det fyra år långa skånska kriget, sattes Nyckeln på grund NO om Svinö under strid med en dansk eskader. För att undvika att skeppet skulle falla i fiendens händer, stacks det i brand av besättningen och exploderade kort därefter. Nyckelns befälhavare Frans Lauw togs tillfånga av danskarna ledda av viceamiralen Henrik Span, men frigavs efter fredsslutet på hösten samma år. Delvis som ett bevis för visad tapperhet vid striden på Nyckeln utanför Kalmar, adlades Lauw 1680.
I likhet med Kronan blev även Nyckeln föremål för omfattande kanonbärgningar under generalamiralen Hans Wachtmeisters ledning åren 1679-86. Inte mindre än femtioåtta bronskanoner, tolv järnkanoner samt ett tiotal avsmälta stycken av brons, togs upp från vraket. Dykarna måste dock ha förbisett ett antal pjäser. Under 1900-talets första decennium bärgades ytterligare några järnstycken från vraket av Nyckeln, av vilka numera två står placerade på Kalmar slotts västra vall. 1989 upptäcktes alltså ytterligare två pjäser i anslutning till vraket av Nyckeln.
Utställningstext/Lars Einarsson, antikvarie.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».