History
-
Framladdade och räfflade kanoner m/1863 för ”knappammunition”- 4 olika modeller
Under mitten av 1800-talet hade utvecklingen genom nya räfflade gevär medfört att de sköt lika långt som kanonerna. Man sköt ju inte längre än vad man såg. För att få upp räckvidd och precision måste kanoneldrören räfflas och tåla mer krut i laddningen.
Bakladdning var ett önskemål, men det var svårt att få tätning i mekanismen vid skottlossningen som gjorde det farligt för besättningen. I stället räfflade man framifrån med tre grunda och tre djupa räfflor.
Granaterna gavs en ny form; rundkulan kunde äntligen ersättas med långa i framändan rundade cylinderformade granater. För att kunna ladda dem framifrån i räfflorna, och likväl få en förbättrad tätning, var de försedda med styrknappar, normalt av zink, vilka sedan, genom minsta motståndets lag, följde de tre räfflorna vid skottlossningen vilket gav rotation och mer stabil bana i luften.
De tre fältartillerimodellerna finns i museet på kalibern 2 tum 25, 2 tum 58 och 3 tum 24 (decimaltum), översatt i metersystemet till cirka 7, 8 respektive 10 cm. Huvudpjäs var den på 8 cm.
Ammunitionen bestod främst av granatkartesch, vilken kunde tidsinställas för att brisera i luften varvid kulor spreds ut framåt samt av en kartesch, det vill säga en sorts hagelpatron för närstrid.
Pjäserna kom redan från 1881 att ersättas med bakladdade kanoner då man äntligen hade man löst tätningsfrågan vid mekanismen- se m/1881.
Vikt ca 1 300 kg. Granat ca 7,8 kg
Räckvidd ca 3 000 m
License information
-
License
Attribution (CC BY)
- Photographer Artillerimuseet
Metadata
- IdentifierART.600022
- Part of collectionArtillerimuseet
- Owner of collectionArtillerimuseet
- InstitutionArtillerimuseet
- Date publishedMay 30, 2020
- Date updatedMay 30, 2020
- DIMU-CODE021028612685
- UUID377a778e-c1f6-41bb-8da0-5e1cb2602041
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».