Kula

Granat s.k. pottgranat om 4 pund, diameter 13 cm från Fregatten F...

Kula. Muskötkulor, totalt ca 100 st. varav tre med gjutsöm och 18...

Andersson, Karl Edgar

UMFA53309:0039

Granat

Anmärkning: Pottgranat. Lergodskärl, rödgods med flat botten o handtag, kopp. Inuti koppen är en handgranat med bevarad lunta, trol 3 pund. Inga synliga rester av tyg. Granaten sticker upp ovanför kärlets mynning. Mellan granat och kärlvägg finns en svart massa, mjuk o lite seg. Kanske tjära. Höjd cirka 90 mm, mynningens diam. cirka 90 mm, diam kropp cirka 100 mm. tj. väggar 4-5 mm (SVK-databas, konserverings-och analys rapporter för Marstrands materialet, undersökningar av Fredricus och kulturlagrena i hamnen 1998/1999). Föremålet fotograferat av SVK: Färgdia efter konservering: A 01-7: 34-37, A 01-8: 7-16 Funktion: handgranat, ett med sprängämne fyllt skal som kastas med handen. Handgranaten tillkom som ett specialvapen på 1600-talet (jfr grenadjär) och kom i allmänt bruk i första världskrigets skyttegravsstrider (Nationalencyklopedin).

Flinta

Anmärkning: Bössflinta. Holtugtyp. Föremålet ej fotograferat av SVK. Funktion: Böss-flinta, tillpassadt stycke af flinta (el. annan lämplig stenart) som användes i flint- låsgevär för att åstadkomma krutets antänd- ning (Svenska akademins ordbok). I mitten av 1500-talet kom Snapplåset och Flintlåset till flintlåsvapen. En avtryckare frigör en fjäderupphängd hane med en fastsatt flint ten, flintan slår mot ett stål som resulterar i att det sprutade gnistor ned i fängpannan. Krutet antändes och skottet gick av. Flint-lås mekanismen gjorde att svartkrutvapen blev mer användbara och billigare. Flintan på ett flintlåsvapen blev snabbt utsliten och byttes ungefär efter var 30:onde skott. Flintlåsvapen överlevde ända till mitten av 1800-talet.