• I 15 år varade freden. 1675 ville Danmark-Norge återta de landskap som förlorats i vad som kallas Gyldenlöwefejden. När freden slöts 1679 hade många gårdar i Bohuslän ödelagts.
Efter freden i Roskilde 1658 då Bohuslän blev svenskt blev folket hårt beskattat. De gjorde ständigt uppror och ville inte betala skatt på slakt, bak, ved och fiske.
Inte förrän 1842 när Allmän folkskola infördes började folk prata svenska i Bohuslän.
1740 diskuterade svenska riksdagen om Bohuslän skulle lämnas tillbaka till Norge-Danmark. Fattigdomen hade gjort Bohuslän till en belastning för Sverige.
    Photo: Bohusläns museum / Bohusläns museum
    (Copyright)
  • I 15 år varade freden. 1675 ville Danmark-Norge återta de landskap som förlorats i vad som kallas Gyldenlöwefejden. När freden slöts 1679 hade många gårdar i Bohuslän ödelagts.
Efter freden i Roskilde 1658 då Bohuslän blev svenskt blev folket hårt beskattat. De gjorde ständigt uppror och ville inte betala skatt på slakt, bak, ved och fiske.
Inte förrän 1842 när Allmän folkskola infördes började folk prata svenska i Bohuslän.
1740 diskuterade svenska riksdagen om Bohuslän skulle lämnas tillbaka till Norge-Danmark. Fattigdomen hade gjort Bohuslän till en belastning för Sverige.
    Photo: Bohusläns museum / Bohusläns museum
    (Copyright)
  • I 15 år varade freden. 1675 ville Danmark-Norge återta de landskap som förlorats i vad som kallas Gyldenlöwefejden. När freden slöts 1679 hade många gårdar i Bohuslän ödelagts.
Efter freden i Roskilde 1658 då Bohuslän blev svenskt blev folket hårt beskattat. De gjorde ständigt uppror och ville inte betala skatt på slakt, bak, ved och fiske.
Inte förrän 1842 när Allmän folkskola infördes började folk prata svenska i Bohuslän.
1740 diskuterade svenska riksdagen om Bohuslän skulle lämnas tillbaka till Norge-Danmark. Fattigdomen hade gjort Bohuslän till en belastning för Sverige.
    Photo: Bohusläns museum / Bohusläns museum
    (Copyright)
  • I 15 år varade freden. 1675 ville Danmark-Norge återta de landskap som förlorats i vad som kallas Gyldenlöwefejden. När freden slöts 1679 hade många gårdar i Bohuslän ödelagts.
Efter freden i Roskilde 1658 då Bohuslän blev svenskt blev folket hårt beskattat. De gjorde ständigt uppror och ville inte betala skatt på slakt, bak, ved och fiske.
Inte förrän 1842 när Allmän folkskola infördes började folk prata svenska i Bohuslän.
1740 diskuterade svenska riksdagen om Bohuslän skulle lämnas tillbaka till Norge-Danmark. Fattigdomen hade gjort Bohuslän till en belastning för Sverige.
    Photo: Bohusläns museum / Bohusläns museum
    (Copyright)

Broderi

Add a comment or suggest edits

For å publisere en offentlig kommentar på objektet velger du «Skriv en kommentar». For å sende en henvendelse direkte til museet velger du «Send en henvendelse».

Leave a comment or send an inquiry

Select the images you want to order

Share to