100
Beskrivning i inventariet:Målningen föreställer en man i orientalisk dräkt. Utförd under Amalia Lindegrens studietid i MünchenBeskrivning som månadens nyförvärv, december 2015: Nationalmuseums samling av kvinnliga konstnärer har utökats med ett fint studiehuvud utfört av Amalia Lindegren (1814-1891). Hon var redan under sin livstid en mycket framgångsrik konstnär, mest känd för sina porträtt och genremålningar. Lindegrens historia i museet spänner över drygt 160 år. Hennes Flicka med en apelsin, utförd år 1855, var ett av de fyra verk som köptes in när staten för första gången avsatte medel för förvärv av ny konst till Nationalmuseum – då ett exempel på samtidskonsten.I Amalia Lindegrens ungdom hade kvinnor ännu inte tillträde till högre konstnärlig utbildning i Sverige. År 1847 kunde hon med särskilt tillstånd börja på Konstakademiens antikskola. Det skulle dröja drygt ett och ett halvt decennium innan kvinnor antogs som reguljära elever. Lindegren blev år 1850 den första svenska kvinna som erhöll statligt bidrag för konstnärliga studier utomlands. Resan främsta mål var Paris, men hos vistades även i München, en konstmetropol särskilt känd för sitt historiemåleri.En av de målningar som tillkom i München våren 1854 är detta studiehuvud föreställande en man med ett stort gråsprängt skägg. Han är klädd i en turban och en grön kaftan med gyllene mönster på brämet. Huvudet är nedåtböjt och blicken inåtvänd. I ett brev till Konstakademien skrev Lindegren att hon hade utfört en målning ”föreställande en man i turkisk drägt (bröststycke)”. Studien sändes hem till Stockholm. För att få ett statsstipendium förlängt, var det inte tillräckligt att höra av sig per brev, utan konkreta resultat i form av konstverk måste visas upp. Den 22 december år 1854 ingick denna målning i Konstföreningens lotteri under titeln ”Turkhufvud”. Vinsten tillföll fabrikör Fredrik Bergwall i Norrköping och målningen har fram till vår tid funnits i hans släkts ägo.I brevet nämnde Amalia Lindegren även att hon arbetade med en målning föreställande evangelisten Matteus. Var den finns idag är inte känt, men motivet ligger inte så långt från studiehuvudet. Även mannen i turban och kaftan hade varit användbar i en biblisk berättelse. Såväl i gammal- som nytestamentliga scener framställdes gärna personerna i dräkter med anknytning till Mellanöstern – patriarkernas och Jesu land. Om Lindegren när hon målade denna studie hade ett orientaliskt eller ett bibliskt motiv i tankarna är inte känt. Oavsett vilket är det en målning med betydande kvaliteter, en subtil personskildring med stråk av eftertänksamhet och melankoli.Till skillnad från år 1855 har Nationalmuseum idag inga statliga medel att förvärva konsthantverk och konst för utan samlingarna berikas genom gåvor och privata stiftelse- och fondmedel. Förvärvet har möjliggjorts genom ett generöst bidrag från Hedda och N.D. Qvists minnesfond.
Photo: Anna Danielsson / Nationalmuseum
Accept license and download photo