Föremålet visas i basutställningen Kustland, Bohusläns museum, Uddevalla.
Oljemålning i mörka färger föreställande Vedholmens begravningsplats med gravrösen och med ett större kors i mitten, ett mindre gravkors vid stenhällar och skuggan av ett segelfartyg till höger i bild.
På spännramens baksida står antecknat med blyerts: "af stora sjöslaget 1916 / okände soldatens graf / Parti af Vedholmen Bohuslän / une grande vue de vestkysten - suede".
Montering: Brunbetsad, slät träram.
Begravningsplatsen på Vedholmen användes som kolerakyrkogård 1834 av Käringöborna. På platsen jordades också drunknade okända soldater som flutit iland i farvattnen runt Käringön. Bland ortsborna kallas denna plats för "De namnlösas kyrkogård".
Under första och andra världskriget begravdes måna okända personer här. Krigsoffren blev senare flyttade, tyskarna till hemlandet 1952 och engelsmännen något senare till Kvibergskyrkogården i Göteborg.
Denna begravningsplats är omskriven redan på 1500-talet, och den var då avsedd för sjöfolk. Det finns ett flertal sådana längs kusten. De ligger på platser utefter den gamla farleden, där skeppen kunde få lä undan stormen eller en säker ankarbotten medan de väntade ut natten. En sådan hamn var sundet mellan Vedholmen, Tornö och Käringön, livligt frekventerad av tunga fraktskutor åtminstone fram till mitten av 1600-talet.
Spännramens anteckning om stora sjöslaget 1916 avser Skagerrakslaget eller Jutland- slaget, ett sjöslag under första världskriget mellan de brittiska och tyska flottorna den 31 maj-1 juni 1916. Slaget var ett av sjökrigshistoriens största med 250 fartyg och 100 000 man inblandade. Britterna förlorade 6 097 man och tyskarna förlorade 2 551 man. Vrakdelar och många döda engelska och tyska sjömän flöt iland utefter Bohuskusten flera månader efter denna händelse.
Mea Lindebergs föräldrar var redan på 1890-talet sommargäster på Käringön där de hyrde in sig hos olika familjer. Hon återvände många gånger till motiven härute och hade flera vänner på ön. Samma år som målningen är gjord, 1928, dog Mea Lindebergs make, Herder Lindeberg.
I boken "Västsvenska kvinnor och hem," utgiven av Georg Eneroth, 1946, sidan 299, benämns målningen "De namnlösas kyrkogård" utanför Käringön.
Se fotografi UMFA53263:1711.
Se bildarkivet UMFA53034, fotografi på Mea Lindeberg på trappan till ett av Käringöns hus.
Enligt uppgift i samma bok ska Mea Lindeberg ha utbildat sig hos bland annat professor Axel Jungstedt och Elisabeth Keyser.
Målningen är förmedlad av Brita Nenne Kilhlborg, dotterdotter till konstnärinnan och släkting till givaren.
Se även artikel i Bilagepärmen införd i Stockholms Dagblad i augusti eller september 1915:
Sensommar på Käringön; Västkustbref till St. D. af Rosa Fitinghoff.
Se foto över Vedholmens begravningsplats UMFA53263:1711.
Litt: Törnqvist, Peter: Elegi på en lantkyrkogård. Artikel om Skagerrackslaget 1916, ur Bygd och Natur, 3/2006.
Mea Lindeberg 1869 - 1947. Text: Brita Nenne Kihlborg. Konstkatalog utgiven av Bohusläns museum, nr 2, 1995.
Recension av målningen i Bohusläningen, 3 juni 1935.
"Blå Skagerrak. På kryss i historiska farvatten." Bohusläns museum (2000).
Utdrag från Internet "Min mormor Mea Lindeberg, målarinna i Uddevalla", Brita Nenne Kihlborg. Insorterat i bilagepärm under UM1230.
Rekommendation i e-brev från Nenne Brita Kihlborg, Stockholm, i april 2009:
"Mea heter Mea (möjligen med Rebecka inom parentes).
Hennes dopnamn fick man inte nämna, hon tyckte inte om blommorna rudbeckior för de påminde henne om namnet."
Utställningstext till "Kvinnor och konst", 8 mars - 6 juni 2004 på Bohusläns museum:
Mea (Rebecka) Lindeberg (1869-1947) var dotter till provinsialläkare Grenander i trakten kring Vara i Västergötland. Efter grundläggande utbildning i Sverige for hon till Paris för att studera språk. I konstens huvudstad nummer ett väcktes troligen en önskan om att försöka sig på konstnärsbanan.
Väl hemkommen uppsökte hon professor Axel Jungstedt som undervisade i måleri i Stockholm. Det finns också uppgift om att hon tagit lektioner för Elisabeth Keyser.
År 1895 gifte sig Mea Grenander med stadsingenjör Herder Lindeberg i Vänersborg. Paret flyttade efter några år till Uddevalla. Mea försökte hålla måleriet vid liv samtidigt som hon uppfostrade de tre barnen.
I Bohusläningen i oktober 1924 annonserade hon om att hon mottager elever i teckning och målning. "Fru Mea Lindebergs konstnärsskola" hade sonen Alf skrivit på ett plakat i ateljén.
Hennes mest aktiva perioder inföll just på 1920- och 1930-talen. År 1930 fick hon en stor beställning av Uddevalla stad att måla porträtt på stadens styrande män.
Förutom konstnärskapet spelade musiken en stor roll i Meas liv. Hon spelade gärna piano.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».