De hemlösa [Målning]

History

• • Konstpedagogisk fördjupning

    Gustaf Cederström (1845–1933, svensk)

    De hemlösa, 1894

    Motivet är komponerat så att vi tittar in i rummet som upp mot en teaterscen. De vitkalkade murade valven ger nästan intrycket av att vi befinner oss i en kyrka. Men det som avbildas på Cederströms målning är ett härbärge för hemlösa. Här får de hemlösa en stunds skydd, värme och mat. Själva förlagan till motivet har Cederström hittat i en källarlokal på David Bagares gata nr 14 i Stockholm.

    På en bild från tiden syns samma källarvalv - man känner igen många detaljer, som fotogenlampan i taket, borden och bänkarna. I Cederströms målning är det hemlösa kvinnor och barn som skildras. Men avbilden förstår vi att det var ett ”natthärberge för husville” män.

    Konstnären arbetar med blickar och kroppsspråk för att bygga upp det sociala samspelet mellan kvinnorna i rummet. Två centrala figurer är den ammande modern med barnet, som sitter mitt i ljuset och den mörkklädda kvinnan med röd plym i hatten, som sitter på motsatta sidan av bordet. Till vänster i bilden sitter en pojke på knä och äter. Flickan som sitter bredvid låter en hund slicka ren sin tallrik. Vid bordets kortsida står en annan flicka med ryggen mot oss. Hon tittar på kvinnan med den röda plymen. Vem är denna kvinna i hennes ögon? Själv verkar flickan vara iakttagen av en äldre kvinna, som sitter på långsidan av bordet och stödjer sin haka i handen. Hon ser nedslagen ut. Vad rör sig i hennes tankar? I bakgrunden står en kvinna, klädd i svart och med vitt förkläde, som är redo att servera mat. Hon kastar en blick mot kvinnan med den röda plymen. Kanske har hon just kommit in från gatan och slagit sig ner vid bordet bland de andra kvinnorna. Cederström har noga studerat de enskilda detaljerna, det finns rikligt med skisser och förstudier till motivet. Men själva scenen är komponerad i ateljén och har aldrig utspelat sig i verkligheten.

    Gustaf Cederström börjar sin bana som officer, men lämnar sin militära karriär för att utbilda sig till konstnär. Han studerar på Konstakademin i Stockholm, på akademien i Düsseldorf samt studerar för konstnären Leon Bonnat i Paris. Han får sitt genombrott 1878 med målningen Karl XII:s likfärd, som finns i två versioner, och etablerar sig som historiemålare. Men Cederström utför också flera verk med sociala motiv, som till exempel ”De hemlösa”.

    På det svartvita fotografiet [se detta under Relaterade objekt] ser vi Cederströms målning placerad hemma hos John Johnson i Ulricehamn, dit han och hans hustru Ingeborg flyttade ca 1929. Bara några år senare dör Ingeborg, men Johnson bor kvar i huset fram till sin död 1951. Hos sig har han hushållerskan Esther Liljebladh. Cederström har själv en dotter som heter Carola. I samlingarna på Bohusläns museum finns Gunnar Åbergs porträtt av Carola Cederström som konfirmand.

    Ljuset i målningen faller in från ett fönster till vänster och koncentreras på modern och barnet. Precis i jämnhöjd på andra sidan bordet sitter kvinnan med den röda plymen. Kanske är motivet en socialrealistisk skildring av ett klassiskt motiv i konsten: madonnan och skökan, den prostituerade (Jungfru Maria och Maria Magdalena)? Eller är motivet en spegling av de kvinnoroller som erbjuds den tidens kvinnor i de lägre samhällsskikten? Eller vill han helt enkelt väcka betraktarens medkänsla för samhällets olyckligt lottade? I slutet av 1800-talet uppstår strömningar både inom konsten och litteraturen där sociala frågor kring samhällsordning, klass- och könsroller står i fokus.

    Text producerad till Appen JOHNSON 2.0, 2020

    Birgitta Åhlund /Bohusläns museum

  • Produktion - 1894

  • Konstnär Cederström, Gustaf (1845 - 1933)
    • Adress, Sverige (SE)
    • Profession Konstnär
    • Gender Man
    • DigitaltMuseum Search in «Cederström, Gustaf»
  • Konstnär Cederström, Gustaf (1845 - 1933)
  • Konstnär, ort Sverige

  • Ägande

  • Ägare av original Johnson, John (1861 - 1951)
    • History

      John Johnson föddes i Naverstad i Bohuslän år 1861. Han gick på Uddevalla elementarläroverk. Flyttade därefter till Göteborg för att ägna sig åt affärverksamhet, främst vinhandel. Det var under denna tid som han skaffade sig en betydande förmögenhet.

      År 1885 gifte sig John Johnson med Ingeborg Josefina Klemenson, född 1859 i Fredrikstad. Paret fick sönerna John Arne och Reidar Ring.

      Mellan åren 1904 och 1928 bodde familjen Johnson i huvudsakligen i Stockholm med några kortare avbrott.

      Från 1928 är Villa Hemmet i Ulricehamn paret Johnsons hem.

      Fru Ingeborg Johnson avlider redan år 1932. John Johnson dör i november 1951.

      Konstverken JJ01 - JJ67 utgör John Johnsons donation till Uddevalla stad genom testamente och utgör merparten av de tavlor han samlat sedan 1890-talet.

    • Adress, Sverige (SE) Västergötland Västra Götaland Ulricehamn Ulricehamn Älvsborgs län
    • Profession Donator Köpman
    • Gender Man
    • DigitaltMuseum Search in «Johnson, John»
  • Ägare av original, ort Sverige Västergötland Västra Götaland Ulricehamn Ulricehamn Älvsborgs län

  • Accession - 1953

    Testamentarisk gåva till Uddevalla stad
  • Deposition från namn Uddevalla kommun (1971)
    • DigitaltMuseum Search in «Uddevalla kommun»
  • Ansvarig institution Bohusläns museum
  • Deposition från ort Sverige Bohuslän Västra Götaland Uddevalla Uddevalla Göteborgs och Bohus län

Relation

Classification

• • Bildkonst (Outline) OU 532

References

• • Museikod S14UM

License information

• License Attribution-NonCommercial-NoDerivs (CC BY-NC-ND)

Metadata

• Identifier JJ06
• Part of collection S14UM Konst
• Owner of collection Bohusläns museum
• Institution Bohusläns museum
• Date published June 21, 2018
• Date updated November 10, 2022
• DIMU-CODE 021047845030
• UUID 5690CB99-92C9-408A-BF79-BB54FF70DDF9