History
-
-
Magnus Gabriel, Craelius d 1693, fortifikationskapten i Kalmar, gift m Elisabeth Bergh, dotter till fortifikationskaptenen i Kalmar Anders Olofsson Bergh och Brita Gudmundsdotter Skute. Craelius blev stamfader i C-släkten.
Gåva 1879 av speceri- och garnhandlaren J.G. Elson, Vimmerby.
Månadens föremål, juni 2005, utställningstext.
Porträtt av fortifikatören Magnus Gabriel Craelius
Porträttet är signerat den 10:e maj 1690 och avbildar fortifikatören Magnus Gabriel Craelius (* - 1693). Målningen utstrålar makt och en hög position i samhället men säger inget om att detta samtidigt är en inflyttad Kalmarbo och småbarnsfar som gifte sig med chefens dotter.
Från andra sidan Östersjön
Craelius kom ursprungligen från Livland, historiskt ett område i Baltikum som ungefär omfattade södra Estland och norra Lettland. Livland har tillhört olika nationer genom tiderna; 1561-1629 tillhörde det Polen, 1629-1710 Sverige och 1710-1918 Ryssland. Livland försvann 1918 då Estland och Lettland upprättades som självständiga stater.
I tjänst hos kronan
Craelius skrivs in i den svenska fortifikationen och blev placerad i Kalmar 1676. Fortifikationen var vad vi idag närmast skulle kalla en ingenjörskår. Craelius får ta över efter svärfar som dör 1679 och får fullmakt som ingenjör 1683. Craelius ledde befästningsarbeten i Kalmar och vissa arbeten på Borgholms slott samt ritade även byggnader. Craelius är en bra representant för stormaktstidens svenska officer. Det svenska stormaktsväldet innebar inte enbart att Sverige till ytan var stort, det skapades samtidigt ett mångkulturellt samhälle, som Craelius kan sägas vara ett exempel på.
På Krigsarkivet i Stockholm förvaras en mycket stor samling ritningar och kartor från stormaktstiden. Materialet över Kalmar speglar bl a flytten av staden som skedde vid mitten av 1600-talet. Kalmarborna fick av försvarstekniska skäl inte ha kvar sin stad intill slottet utan tvingades flytta till ett nytt läge på Kvarnholmen. När Craelius kom till Kalmar är flytten sedan länge genomförd men mycket arbete med befästningarna återstod. I Krigsarkivet finns 10 ritningar från åren 1681 - 1692 signerade av Craelius som redovisar hur arbetena fortskridit. På Armémuseum i Stockholm finns en modell av Kalmar som Craelius själv tillverkat som visar läget 1682. Craelius var med stor sannolikhet arkitekten bakom rådhuset i Kalmar.
Till skydd mot fienden
På Krigsarkivet i Stockholm förvaras en mycket stor samling ritningar och kartor från stormaktstiden. Materialet över Kalmar speglar bl a flytten av staden som skedde vid mitten av 1600-talet. Kalmarborna fick av försvarstekniska skäl inte ha kvar sin stad intill slottet utan tvingades flytta till ett nytt läge på Kvarnholmen. När Craelius kom till Kalmar är flytten sedan länge genomförd men mycket arbete med befästningarna återstod. I Krigsarkivet finns 10 ritningar från åren 1681 - 1692 signerade av Craelius som redovisar hur arbetena fortskridit. På Armémuseum i Stockholm finns en modell av Kalmar som Craelius själv tillverkat som visar läget 1682. Craelius var med stor sannolikhet arkitekten bakom rådhuset i Kalmar.
Vad hände sen?
Craelius svärfar Anders Olofsson Berg var med att flytta staden och byggde sig samtidigt ett ansenligt stenhus vid Lilla Torget på Kvarnholmen som stod klart 1666. Craelius med familj ärver huset och flyttar in 1680 och Magnus bodde där till sin död 1693, tre år efter det att målningen utfördes. Han efterlämnar hustru och tre barn varav den yngsta endast var ett år. Änkan bodde kvar i huset till sin död 1713. En av Craelius söner fick samma namn som sin far och blev kyrkoherde i Mönsterås där han kom att bo på prästbostället Lilla Forsa. Även kyrkoherden gav en son samma namn, denne son kom att skriva "Försök till ett landskaps beskrifning", den första större boken om vårt län tryckt 1774.
Vad har Craelius på sig, och vad berättar hans kläder för oss?
Den gröna livrocken av kraftigt tjockt skinn står tillsammans med de halmgula skinnhandskarna i skarp kontrast till det sirliga spetskråset och den röda sidenflugan. Den dräkt Craelius bär bygger på skillnader mellan material för att skapa en effekt, där spelet mellan materialens olika "tyngd" ger liv och kontrasteffekter. Det ska samtidigt sägas att den gröna livrocken är ett fältmässigt plagg som Craelius säkert burit i samband med sina uppdrag till vardags. Till livrocken kommer övriga detaljer i klädedräkten som förmodligen tillförs vid representativa tillfällen då prakt i klädedräkten krävdes för att indikera klass och tillhörighet.
Grön livrock
Av tjockt skinn med skurna knapphål och dekorativa fickor fästade med glänsande metallknappar. Plagget är av "polskt snitt" och är förmodligen tillverkat i Sverige.
Pälsbräm
Livrocken har skinnuppslag av loskinn. Det loskinn som använts här kommer från djurets undersida vilket är den mest eftertraktade ljusa delen med markerade svarta prickar. Loskinnet kan mycket väl vara svenskt.
Spetskrås och manschetter
Båda består av sydda spetsar med blommönster på gallerbotten. De är sydda med lintråd och stärkta för att hålla formen. Sydda spetsar är inte mindre kostsamma än knypplade, det är tillverkade i två olika tekniker. Spetskråset och manschetterna är med stor sannolikhet importerade från Flandern i Holland.
Sidenrosett
Den kan vara tillverkad på flera ställen i Europa. Den ljusröda kulören som används till att färja in sidenet med kommer från en speciell lus, koschenill lusen. Därför kallas denna ljusröda kulör ofta koschenillröd.
Handskar
Dessa så kallade kraghandskar är tillverkade i Sverige av garvat skinn från älg eller hjort och de har en naturlig halmgul kulör. Den övre delen av handsken "kragen" är prydd med spetsar och sidenfransar. Den ena handsken har Craelius på sig på målningen och den andra klämmer han fast i handen mot käppen.
Ett knippe sidenband
På Craelius högra axel sitter ett knippe sidenband som kallas "favör", i form av en löst formad rosett. Favören med invävda silvertrådar är en ren dekoration. Bandet är förmodligen vävt i Sydfrankrike eller Norditalien.
En värja i livgehäng
Det "bälte" med tillhörande rem som värjan hänger i kallas livgehäng.
Dokumetfodral
Mellan vänstra armen och kroppen framskymtar ett föremål som troligen är ett rikt dekorerat fodral, broderat med bland annat silvertråd. Fodralet kunde användas till förvaring av kartor, dokument eller ritningar.
En peruk
Allongeperuk, av franska "allonger" som betyder "förlänga". Peruk för herrar med lockigt hår, högsta mode under 1600- och 1700-talen. Hårmaterialet som kunde vara människohår, men inte nödvändigtvis, monterades vanligen på ett fint knutet nät av silke med bandförstärkningar på insidan.
Utställningtext/Richard Edlund, antikvarie.
-
Produktion - 1690
-
Förvärv - 1879
Gåva - Givare till museet Elson, JG
- Givare, ort Sverige Kalmar Småland Vimmerby Vimmerby
-
Annat
- Historisk händelse, person med anknytning till föremålet Bergh, Elisabeth
- Historisk händelse, ort med anknytning till föremålet Sverige Kalmar Småland Kalmar Kalmar
-
Classification
-
- Heminredning och möblering OU 353
- Bildkonst OU 532
License information
- License Contact owner for more information
Metadata
- Identifier KLM016623
- Part of collection Kalmar läns museum
- Owner of collection Kalmar Läns Museum
- Institution Kalmar läns museum
- Date published March 10, 2020
- Date updated November 18, 2020
- DIMU-CODE 021048543081
- UUID 7d9139e4-56e4-4617-b1b9-cda7507868ce
- Tags
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».