Nedanför Karl och Anna Christenssons finns en "dabe" - damm - som är bottenfrusen nu. Vi är tillsammans med deras barn Rut och Haldur och slår kana och leker, det är så roligt. [Ol...
Göran och Allan har gjort en iskarusell.
De har kört ner en stor påle i isen, spikat fast
en hästsko överst på den, som de trätt en lång
stång igenom. Ytterst på stången har de ...
Göran och Allan har gjort en iskarusell.
De har kört ner en stor påle i isen, spikat fast
en hästsko överst på den, som de trätt en lång
stång igenom. Ytterst på stången har de fäst
kälken, som Bettan och jag sitter på.
I kortändan av stången håller de, medan de
åker skridsko runt, runt, och vår kälke kränger, slänger och svänger och Bettan och jag skrattar och skriker i högan sky.
Det är förfärligt skojigt! Likasom när mamma varpar, fast fortare och värre!
Bettans mössa trillar av, håret flyger och flaggar runt omkring henne! Hennes hår är vitt och stritt och blankt och vill aldrig stanna kvar i
flätor.
Vi blir ordentligt förkylda. Vi hostar och har oss. Mamma kokar lakritsmjölk, och vi får varsin kopp när vi ligger i bäddarna på kvällen och då somnar vi snart.
Tora Bohlin Landström ur "Barnsliga bilder med gullkant på", sid. 30 och 32.
Målningen är en av 21 i sviten ”Barnsliga bilder med gullkant på”. Här skildrar Tora Bohlin Landström upplevelser från sin barndom vid mitten på 1920-talet i norra Bohuslän. Teman är vardagens arbete, förhållande mellan vuxna och barn, uppfostran, årets och livets högtider, lekar, kalas, dans, emigration, vandringsfolk. På varje motiv finns barnen med liksom djur av alla de slag. Stilen är naivistisk, detaljrik och ofta humoristisk.
“Barnsliga bilder med gullkant på” är målade i början av 1980-talet och är publicerade med Tora Bohlins egen text i boken med samma namn. Den utkom på Bohusläns museums förlag 1986 och samma år visade Bohusläns museum också en utställning med bilderna.
Målningarna är en gåva av Tora Bohlin Landströms söner.
åker skridsko runt, runt, och vår kälke kränger, slänger och svänger och Bettan och jag skrattar och skriker i högan sky.
Det är förfärligt skojigt! Likasom när mamma varpar, fast fortare och värre!
Bettans mössa trillar av, håret flyger och flaggar runt omkring henne! Hennes hår är vitt och stritt och blankt och vill aldrig stanna kvar i
flätor.
Vi blir ordentligt förkylda. Vi hostar och har oss. Mamma kokar lakritsmjölk, och vi får varsin kopp när vi ligger i bäddarna på kvällen och då somnar vi snart.
Tora Bohlin Landström ur "Barnsliga bilder med gullkant på", sid. 30 och 32.
TitleNedanför Karl och Anna Christenssons finns en "dabe" - damm - som är bottenfrusen nu. Vi är tillsammans med deras barn Rut och Haldur och slår kana och leker, det är så roligt. (bildtext)
Tora Bohlin Landström föddes 1918 på gården Håveröd i Svarteborgs socken i norra Bohuslän 1918.
Hon var näst yngsta barnet av elva till föräldrarna Teodor Holmberg Bolin (1876 – 1965) och Olena Söderström (1880 – 1966).
Fadern var den siste indelte soldaten i Bohus regemente och familjen var lantbrukare på gården som låg på västra sidan om Södra Bullarensjön. Moderns föräldrar var mjölnare.
Familjens yngsta barn, lillasyster Betty, blev Toras främsta konkurrent om uppmärksamheten hemma. Toras äldsta syster Ebba utbildade sig till lärarinna och arbetade i Västerbotten. I 14-årsåldern skickades Tora till storasyster för en tid och här träffade hon sin blivande make. Några år senare bestämde sig paret för giftermål men Toras föräldrar var helt emot detta. Men Tora gav sig inte och fick till slut föräldrarnas godkännande gifta sig som omyndig, före sin 18-årsdag 1936.
Tora var mycket duktig på konsthantverk av alla de slag. Hon stickade, sydde kläder och var händig på det mesta.
Så här skriver Tora Bohlin Landström i början av boken:
”Hoveröd var sista gården i Svarteborgs socken i norra Bohuslän och låg vid Bullaren, en tre mil lång sjö och smal sjö. Norr därom bodde de okristna ”bullingane”. Annars kallades befolkningen ”Nolhottar” och ”Sörhottar”. Vi var alltså ”Sörhottar” och kristna för vi bodde på den rätta sidan gränsen. Vilken tur! Tyckte vi när vi var små. Det var liksom att tillhöra en bättre ras och det tog några år innan jag blev så bekant med folk där norrifrån, så jag begrep att vi var precis lika varandra, liksom all jordens folk. Berättelserna och bilderna känns kanske lite idylliska för många. Och visst kunde jag ha berättat dem utan ”gullkant”. Visst kunde jag ha berättat om den blinde kantorn som lyckas samla ihop lite pinnar i en kärra, när bonden kom och rev ut alltihop och anklagade honom för stöld. Visst kunde jag ha berättat om sjuåringen som stod och höll fotogenlampan när mamman hjälpte grannfrun vid en förlossning. Men det är så många som redan har målat och skrivit om hur svårt det var. Jag vill inte breda ut mig där. Det är inget fel, men jag tycker att det blir för mycket elände. Det fanns ”gullkanter” också.”
Toras föräldrar gifte sig år 1900. De är båda med på ett fotografi tillsammans med sin förstfödda, taget 1901 vid ett julkalas på gården Kristinedal i Bullaren.
På kalaset är också Toras farfar och farmor och många andra släktingar bland de totalt 26 personer fotografen lyckats få med i bild. Se UMFA53044:0001.
![Skaftö Arsund [Teckning]](https://dms-cf-07.dimu.org/image/019EE8iHALJeb?dimension=250x250)
![Islandsbergs fyrplats [Litografi]](https://dms-cf-09.dimu.org/image/019EE8iHALJec?dimension=250x250)
![Skaftö Arsund [Teckning]](https://dms-cf-01.dimu.org/image/019EE8iHALJaK?dimension=250x250)
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».