Möte med mode

Svenska fabrikstillverkningar 1766, provsamling omfattande 385 vävda prover daterade mellan 1758 och 1775. Förvarade i en portfölj av papp klädd med marmorerat papper i grönt, omknuten med rosa sidenband s.k paduband, 11 mm brett. Innehåller 38 lösa blad med guldsnitt i kanten. Av dessa är tygprover fästade på 33 blad, 2 blad har enbart text, 3 blad är tomma; på dessa urskiljer man vattenmärke, bestående av sköld med snett band och krönt av fransk lilja. Dessutom är 2 lösa blad av annat format med tygprover inlagda i portföljen.
Titelbladet med handskriven text:" En del af Kunskapen. Sw. Fabriquerne i ordn. Saml af Ad. Modeer."
Varje blad med prover är försett med en ram av blyertsstreck inom vilka proverna klistrats. Under nästan varje prov står en kort text med blyerts, som uppger benämning på tyget, tillverkare och pris. Ibland förkortat till tre gånger utskrivet do (dito). priset uppges i daler kopparmynt. Bladen har numrerats med blyerts vid katalogiseringen i museet. Littereringen av proverna är inte utskriven här i katalogiseringen, men går uppifrån och ned, först vänster spalt, sedan höger.
Blad 1-20 innehåller 175 sidenprover.
Blad1: Text: "Furubom & Bergers,
A. Dalmanssons, Ekstedt & Collanders, C.J. Ströms, A. Westmans, J.Silanders, S. Wieses och J.A.& S. Alnoors Fabriquer år 1766". Silkessammet, 12 prover.
Blad 2: Sidendrouguet, 7 prover
Blad 3: Blomerade sattiner, 9 prover
Blad 4: Sidendrouguet, 6 prover
Blad 5: Bordaloux, 12 prover
Blad 6: Diverse sidenprover, 11 st
Blad 7: Oskuren sammet, 5 prover+ ripslikn. prov
Blad:8 Silkeflor, 9 prover
Blad 9: Sidenprover, 3 tunn rips + 8 damast
Blad 10: Mönstrade halvsidentyger, 10 prover
Blad 11: Race de Sicile, 6 prover
Blad 12: Småmönstrade siden, "drouguets liserés", 7 prover
Blad 13: enfärg. sidendrouguet, 10 prover
Blad 14: Sidendrouguet, 10 prover
Blad 15: Sidensatin, 10 prover
Blad 16: "Slät sattin, sarge, blommerad sarge", 6 st
Blad 17: "Carlé, floret tyg" mm. 10 prover
Blad 18: Randig och rutig flerfärgad taft, 6 prover
Blad 19: Sidentaft, 12 prover
Blad 20: Sammet och plysch
Blad 21-30 innehåller 141 ylleprover tillverkade i Stockholm 1766.
Blad 21-22 Kamgarnsprover, 21+21 st, olika kvalitetsbenämningar.
Blad 23. Tvåfärgad ylledamast, 6 st
Blad 24: Enfärgad ylledamast, 7 prover
Blad 25: Kamgarnsvävnader, randiga, 6 st
Blad 26: diverse ylletyger, 7 st.
Blad 27-29: Kläde, 21 prover på vardera blad,
Blad 30: Yllevävnader fr. J.W.Helledays Fabrique, 7 st
Blad 31: Ylletyger, tillv. i Köpenhamn 1758
Blad 32: Kamlotter, 11 prover fr. Köpenhamn
Blad 33: Diverse prover, 9 st belönade av Patriotiska Sälllskapet.
Blad 34-37: utan tygprover.
Blad 38: Löst dubbelvikt ark med kamgarns- och sidenprover, uppenbarligen engelsk tillverkning, 22 prover schalonger och sattiner.
Blad 39: Löst dubbelvikt ark m. 2 grova vävnadsprov av nässelfiber resp. humlerevor. "Inl. af doctor Sparrman".
Proverna samlade och uppklistrade av Patriotiska Sällskapets sekreterare Adolf Modéer, 1766, som prov på vad svenska väverier kunde tillverka. Som ett led i en merkantilistisk strävan att stävja import och uppmuntra slöjder, kunnighet och lyx för att främja landets ekonomi. Att det är han själv som klistrat in de små proverna och skrivit in uppgifterna bevisas av att de är skrivna med samma vackra och lättlästa handstil som Patriotiska sällskapets stadgar 1772. För att främja textiltillverkningen var det rimligt att undersöka på vilken nivå den stod, vad som presterades. Kanske var detta Modéers syfte. De enskilda fabrikerna tycks inte ha varit det viktigaste, det var de olika produkterna, hur de var vävda, mönstrade och vad de kostade som han vill illustrera. Han för ihop samma slags vävnader från flera olika fabriker, och genast ser man att konkurrensen varit stenhård. Så lika är ofta proverna både till kvalitet, mönster och färg. Hur Modéer tänkt sig att hans samling skulle användas är okänt.
Genomgångna av Elisabet Hidemark 2007.
/Berit Eldvik 2008-03-19

Collapse text

3-delad klänning av handvävt halvylle i tuskaft, starkt rosa med dragning åt gult, Varp av bomullsgarn, inslag av tunt entrådigt ullgarn (redgarn). Klänningen sydd i turnyrmodell. Handsydd av sömmerska.
a. Livet figursytt, midjekort, sydd på foderstomme av ljusbrun bomullslärft, 2 framstycken med dubbla insyningar på var sida, 3 ryggstycken med svängda sömmar. Högt uppknäppt i halsen, 6 svarta sammetsknappar och knapphål tränsade med svart tråd. Isydd lång svängd ärm med 2 sömmar, över axeln en påsydd rynkad puff med svarta sammetsband, vid handleden blindslag av svart sammet kantad med svart maskingjord spets.
Anm. Sekundärt har två av insyningarna fram sprättats upp.
b. Kjol mycket vid i 6 våder. Framvåd slät, i sidorna 3 lagda veck, bakvåden skuren mycket längre än de övriga och sedan upprynkad till turnyrmodell genom att veckas mot sidvåderna och även rynkas genom 4 fastsydda vertikala band på insidan med ca 16-17 cm mellanrum, banden hålls samman med ett tvärgående band en bit ner. Upptill har bakvåden stripade rynkor mot midjelinningen av tyget 3 cm bred, sprund i vänster sida med 2 hakar och hyskor, Kjolen skodd med samma bomullslärft som livets foder.
c. Skärp med skört. svart 3,7 cm brett sammetskärp som knäpps fram med 2 hakar och hyskor, bak ett fyrkantigt stycke av klänningstyget som veckats mot skärpet och försetts med ytterligare ett mindre veckat ovalt stycke ovanpå. Båda dessa bitar är kantade med svart maskingjord gallerspets. När skärpet sitter på klänningen blir skörtet bak en förlängning av livet och förstärker det upplyfta bakpartiet. Troligen har hon även haft någon form av turnyrställning baktill under kjolen för att få det så högt som möjligt enligt 1870-talets mode.
Ett bra exempel på hur det folkliga modet snabbt tog upp det borgerliga dräktmodet men i egna hemvävda tyger.
Tillhört fru Anna Thufvesson, 1853-1931. Dotter till Ola Larsson i Kylsgården. Gift med Anders T. från Östra Hoby 1850-1924. Sannolikt skaffad i samband med bröllopet någon gång på 1870-talet.
/Berit Eldvik 2011-

Collapse text

2-delad klänning med liv och kjol. Av hemvävt tuskaftat smalrandigt halvylletyg med varp av varannan tråd vitt lingarn och varannan svart ullgarn, inslag av vitt lingarn. Klänningen typisk för 1870-talets folkliga modedräkt. Klänningen handsydd med svart tråd.
a. Klänningsliv figursytt på foderstomme av brun bomullslärft s.k domestik och nedtill svart tunn halvyllekypert. 2 framstycken med dubbla insyningar nerifrån. 3 ryggstycken med svängda sömmar, vågkantad i nederkanten med snedslå av svart halvyllekypert.Tät halsringning med kant av tyget. Isydd svängd ärm med 2 sömmar, påsytt uppslag på tygsnedd vågkantat och kantat med svart halvylle på halva ärmvidden med svart kullrig prydnadsknapp. Dold knäppning med 13 par svartlackerade hakar och hyskor och falsk knäppning på höger framstycke med 8 kupiga svartklädda knappar fastsydda i tränsade men ej uppklippta knapphål. I nacken hank av klänningstyget.
b. Kjol i 5 våder, med 3,5 cm breda lagda veck i midjan mot 3,5 cm bred linning, linningen är påsydd innan vecken sytts in mot tyget, mitt bak 9 cm med tätt stripade rynkor som samlar mycket vidd. Knäpps i vänster sida med svartlackerade hakar och hyskor. Ficka av brun domestik gömd i en sidsöm. Fåll 8 cm, kjolen har lagts upp en gång med drygt 3 cm. I midjelinningen isydd hank av svart ylleband.
Klänningen är "från 1870-talets början sydd till en ca 25-28-årig välbärgad bonddotter och använd till kyrkdräkt för mindre märkliga högtidsdagar, annandagar t.ex. eller i fastan. Även till kalasbruk. Nu hade kluten fått lemna plats för den svarta silkeduken. Möjligen har också härtill hört ett svart silkeförkläde. Den lilla röda mössan bars inunder när det var kallt. Vita ullstrumpor hör säkert till. Psalmbok med näsduken om och salviabladen och så är den välbärgade bondmoran i färdig kyrkstass."... " Allt är arbetat hemma, dels av den som bar kläderna dels av hennes mor född 1804." / brev från givaren.
Svart silkeduk se inv.nr 184 385
Jfr klänningen med 184.381 som är ca 10 år äldre buren av samma kvinna. Kjolarna sydda på samma vis medan klänningslivet har fått en modernare tillskärning med längre utanpåliggande modell.
/Berit Eldvik 2010-12-14

Collapse text

Huvudliggare:" Tröja för flicka av rött ylletyg m. linnefoder, liten , kort fr. Årstads hd, Hall. Gåva 22/10 1926 av doktor Knut Eberstein, Stockholm."

Bilaga ej funnen.

Katalogkort finns ej.

Kort skörttröja för en flicka i ca 10-12 årsåldern av röd rask, ett tuskaftat fint ylletyg av kamgarn med starkt glättad yta.
2 framstycken/sidstycken med sprund i sidorna, infällda skarvbitar mot ryggen, 2 ryggstycken avsmalnande ned mot skörtet med 3 veck med tränsade förstärkningar. Lång snäv svängd ärm med 2 sömmar, sprund vid handleden, kantad kring ärmkant med rött kyprat ylleband. Dold snörning med 7 par snörhål på linneremsor fastsydda i fodret, en fastsydd slå på höger framstycke överlappar det vänstra och har troligen varit fäst med en nål. Snörband av beige bomullslärft. Foder av oblekt linnelärft, i ärmarna något ljusare och grövre.
Anm. Sliten med små hål på flera ställen. De många skarvbitarna kan tyda på att tröjan är sydd av ett äldre plagg eller av restbitar. Ärmarnas tyg är i något annolunda och sämre kvalitet än det övriga. Ärmhålen har fått dras ihop för att passa till ärmen som varit något för smal.
/Berit Eldvik 2007-12-27

Collapse text

Kvadratiskt halskläde av siden, klarröd botten med rutor i grönt, ljusblått, ljuslila och gult med ett yttäckande invävt mönster, troligen med jacquard, med slingrande rosor. Kantbård med "päronlika" blommor/frukter som på 2 mötande sidor är gröna och på de 2 andra vita. Upprispad kort frans på alla sidor.
I ena hörnet en tydlig svart rund stämpel med texten: Stockh. hallstemp 1839.
Anm. Stor fläck i två av hörnen.
/Berit Eldvik 2011-11-11

Collapse text

Mansrock av svart kläde, avskuren i midjan 2 framstycken/sidstycken med bakåtflyttade axelsömmar och med svängda sömmar mot ryggen, 2 ryggstycken med mittsöm. Nederdel med infällda breda kilar baktill för ökad vidd, överlappande skörtsprund, med ett nedsytt veck på var sida med blindficka med långsmal stolpe med knapp upptill vid midjesömmen och nere på stolpen. Isydd svängd ärm med 2 sömmar, ärmsprund knäppt med 3 små knappar av samma slag som de övriga. Nedliggande rak krage med slag., dubbelknäppning med 4 par svarta knappar med pressat blommönster mot räfflad botten av horn. På baksidan präglad text: "Extra fin Paris". Foder i bålen av brunt tuskaftat halvylle, troligen återanvänt från en äldre kjol. Någon form av mellanlägg. I skörtdelen foder av brun bomullslärft s.k. domestik. Ärmfoder av fin linnelärft, 2 innerfickor vid midjesömmen .
Anm. I gott skick.
Modellen överesstämmer i stora drag med bonjouren som kom på modet under 1800-talets första del. Knappar av denna sort var vanliga i rockar från mitten av 1800-talet och uppenbarligen importerade från Frankrike. Jfr rock 119.976
/Berit Eldvik 2012-06-27

Collapse text

Hel klänning i 1830-talets modesnitt, av fint halvylletyg i kypert med varp av ljusbrunt bomullsgarn och inslag av grönt tunt glansigt redgarn som ger en grönskimrande yta. Livet går ned nästan till midjehöjd, figursytt med 2 framstycken med bakåtflyttade sidsömmar, ett ryggstycke med 6 inprovningar fördelade i två grupper. Vid båtringad halsringning, knäppning med tätt sittande hakar och hyskor. Isydda långa ärmar svängda med 2 sömmar med 3 veck vid armbågen. Ärmsprund knäppt med hyska och hake samt 4 cm uppslag med rundade hörn. Upptill på ärmen besättning av tyget med stora rundade uddar kantade med klargrön bomullsfrans. Passepoaler av tyget i alla sömmar. Livet fodrat med skotskrutig bomullslärft i rött, grönt, gult och vitt och i ärmarna ett smalrandigt bomullstyg i blått och rosa. Kjolen sydd av 5 våder, lagda veck runtom i midjan. sprund mitt fram. Uppsytt veck en decimeter från fållen. Skoning med brun bomullslärft. Handsydd.
Har burits 1838 som ungmorsklänning, alltså av bruden dagen efter bröllopet, av Maria Margareta Mårtensdotter från Kysings, Vall sn på Gotland. Möjligen tillsammans med sidenhalsklädet 105385.
Anm. I gott skick.
OBS Klänningen sitter bakochfram på fotona, knäppningen är fram.
/Berit Eldvik 2011-06-13

Collapse text

Kvadratiskt huvudkläde av vit fintrådig bomullslärft, med invävda rutor i tätare kypertväv. Rutorna ca 15 x 15 cm, i varje ruta ett broderat motiv i tambursöm med vitt bomullsgarn, 4 olika motiv. Runtom kort upprispad frans.
Det vanligaste är att dessa tambursömskläden har burits som huvuddukar. De blev vanliga i det folkliga dräktskicket omkr. 1825-30 och finns bevarade från stora delar av landet. Har sålts färdigbroderade, möjligen är de importerade. I museet i Paisley , Skottland finns bevarade provböcker från firmor som tillverkade tambursömsbroderier för avsalu i stor mängd. Broderierna utfördes som hemarbete av kvinnor i trakten på uppdrag av en entreprenör.
Detta kläde har enligt säljaren tillhört undantagsänkan Anna Lena Månsdotter f. 1813 d. 1897 i Borgehage, som fått det av sin mor som lär ha burit det på 1820-30-talet.
/Berit Eldvik 2012-01-26

Collapse text

Kvadratiskt halskläde av siden, orangeröd botten med rutning i gult, grönt, ljusblått och vitt samt en smal ytterbård med stiliserad blomma längs 2 sidor i vitt och längs de andra i gult. Botten mönstervävd i ett bindemönstermönster med kryss och små stjärnor, i ytterkant utanför bården slät tuskaft. Uppsrispad kort frans runt alla sidor. I ena hörnet en rund svart hallstämpel med texten. Stockholm 1825 och i mitten St. Eriksbild. Troligen vävd i en skaftvävstol.
Typen var vanlig på 1820-talet och finns från flera håll i landet bl.a 98530 från Äppelbo och 93669 från Malung i Dalarna. även 44279 från Västmanland och 91632, 152104, 162623 från Småland.
I fint skick
/Berit Eldvik 2011-11-23

Collapse text

Väst, manlig högtidsdräkt, Ullared i Halland, ca- 1770-1790.

Katalogkort: "Av ylledamast med ränder i rött, grönt, blått, gult och vitt samt blomrankor i vitt.
Nykonserverad 1964".

Tyget är inte damast utan kallas blommerad kalmink. Av fint kamgarnsylle i varprandad satin med vita blomrankor i kypertbindning i de röd/gröna randpartierna.
Väst av 1700-tals snitt med framstycken och ryggstycken i samma tyg, med sömmar i ryggen som nedtill bildar öppna skörtflikar. Iskarvade bitar nedanför ärmhålen. Senare har vidden ökats genom infällda småbitar av tyget i midjehöjd bak. Framstyckena skarvade tvärs över bröstet. Hög halsringning utan krage. Knäppt hela vägen fram med 10 knapphål tränsade med oblekt lintråd. Hål efter bortsprättade knappar som gått igenom tyget och troligen varit fästade med en sämskinnsremsa. 2 olika fodertyger, dels en tunnare oblekt linnelärft, dels ett grövre tuskaftat linne med inslag av färgade trådar.
Blommerade kalminker blev moderna i det folkliga dräktskicket under 1700-talets andra hälft speciellt till högtidsplagg som brudlivstycken eller brudgumsvästar. Det var ett dyrbart, oftast utländskt tyg. De finaste vävdes i Norwich i England. Prover finns i Berchs samling "flowered calimancoes" från England omkr. 1750-60, se sid 69 i Berch-boken 1700-tals Textil, Nordiska museet 1990.
/Berit Eldvik 2007-09-27

Collapse text

Mansrock av typ livrock i 1700-talsmodell. Av mellanblå vadmal vävd i treskaftad kypert..
2 framstycken/sidstycken, 2 ryggstycken med 44 cm högt ryggsprund, skörtveck mellan sidstycken och ryggstycken med 4 dekorknappar, låg ståndkrage 2,5 cm, svängd ärm med 2 längsgående sömmar och påsydda uppslag 7,5 cm breda. Flera materialskarvar vid ärmsömmen och i skörtveck. Knäppning fram med 10 åttkantiga metallknappar med ornerad stjärna och stora langetterade knapphål med ljusare blå tråd. Knapparna verkar vara av koppar mewd sliten försilvring.
Dubbla stickningar runt framkanter och krage. Foder av grovt halvylle i tuskaft, med varp av oblekt blångarn( lin) och inslag av gråmelerat ullgarn.
/Berit Eldvik 2009-07-01

Collapse text

Kvadratiskt halskläde av halvsiden. Storrutig på klarröd botten i satin med ränder i schatterande blått, beige, rött och brunt och med jacquardvävda tvärgående blombårder i rosa, grönt och gult silke med smala gula kantbårder. Runtom upprispad kort frans. I ena hörnet en rund svart stämpel med svårläst text: Stockh. Det är Stockholms hallstämpel jfr. likadan t halskläde 44.265 som har en tydligare stämpel från 1830-talet.
I mycket gott skick.
Troligen en brudschal. Se samma mönster i mörkblått 91.624 från Unnaryd i Småland.
/Berit Eldvik 2012-01-27

Collapse text

Huvudliggaren:
"Tuppkläde fr. Leksands sn. Bäres på halsen.
a. Märkt: 'AED 1811'
b. " : 'AED 1831'
c. " : 'KAD 1835'
d. " : 'BAD 1841' "
Bilaga:Finns ej.
Katalogkort:Finns ej.
/Inga-Lill Eliasson 2007-02-08

4 halskläden med svartsticksbroderi s.k. tuppkläden a-d.
a.halskläde 52 x 54 cm
av vit bomullslärft, broderi på den del som syns när klädet viks i tresnibb. Broderiet i s.k. svartstick med en kombination av plattsöm, korssöm, flätsömmar mfl. fria stygn med brunsvart tvinnat silke. Huvudmotivet finns på ryggsnibben med 3 rutor och ett kvistmotiv samt märkning A E D 1811. På de främre snibbarna finns halva motiv, fållad runtom med kors sydda över fållen med brunsvart silke. I varje snibb en svart silketofs.
Dessa tupphalskläden gjordes mycket tidigt på 1800-t. av bomullstyg, men hade tidigare varit av linne.
Berit Eldvik okt. 2005

b: Längd: 51 cm. Bredd: 52 cm. Längd: 4 cm - tofs.
Halskläde av tuskaftat halvlinne. Kvadratisk form, avsett att vikas i tresnibb, broderad i tre hörn i svartstick. Broderierna är utförda i svart silke. Mönstren är geometriska men oregelbundna. Bård av rombiska former i förstygn med tofssöm mellan huvud- och hörnmotiv. Sömsätten i broderierna är rätlinjig plattsöm, förstygn, efterstygn, korssöm och tofssöm. Svarta silkestofsar i alla hörn. Broderad märkning i korssöm: "AED 1831" vid huvudmotivet. I det ovikta hörnet är huvudmotivet placerat, detta upprepas sedan halverat på båda snibbarna. Fållen översydd med kastsöm i kryss i svart silke runtom. Den del som inte var synlig utåt är odekorerad.
Anm: Något fläckig i mittvikningen och över spridda delar av halsklädet.
c: Längd: 52,5 cm. Bredd: 51 cm. Längd: 2 cm - tofs.
Halskläde av tuskaftat bomullstyg. Kvadratisk form, avsett att vikas i tresnibb, broderad i tre hörn i svartstick. Broderierna är utförda i svart silke. Mönstren är geometriska men oregelbundna. Bård av rombiska former i förstygn med tofssöm mellan huvud- och hörnmotiv. Sömsätten i broderierna är rätlinjig plattsöm, förstygn, efterstygn, korssöm, tofssöm och langettsöm. Svarta silkestofsar i alla hörn. Broderad märkning i korssöm: " KAD 1835" vid huvudmotivet. I det ovikta hörnet är huvudmotivet placerat, detta upprepas sedan halverat på båda snibbarna. Fållen översydd med kastsöm i kryss i svart silke runtom. Den del som inte var synlig utåt är odekorerad.
Anm: Gulnat i mittvikningen. Något fläckig.
d: Längd: 49 cm. Bredd: 50 cm. Längd: 3 cm - tofs.
Halskläde av tuskaftat bomullstyg. Kvadratisk form, avsett att vikas i tresnibb, broderad i tre hörn i svartstick. Broderierna är utförda i brunsvart silke. Mönstren är geometriska men oregelbundna. Bård av rombiska former i förstygn med tofssöm mellan huvud- och hörnmotiv. Sömsätten i broderierna är rätlinjig plattsöm, förstygn, efterstygn, korssöm och tofssöm. Svartbruna silkestofsar i alla hörn. Broderad märkning i korssöm: "BAD 1841" vid huvudmotivet. I det ovikta hörnet är huvudmotivet placerat, detta upprepas sedan halverat på båda snibbarna. Fållen översydd med kastsöm i kryss i brunsvart silke runtom alla sidor, saknad delvis. Den del som inte var synlig utåt är odekorerad.
Anm: Gulnat i mittvikningen.

Svartstick är ett broderi som förekommer i några socknar runt södra Siljan i Dalarna. Det broderas som dekor på vita halskläden till folkdräkten. Halsklädet bars till högtidsdräkten - kyrkdräkten, och användes i högmässan vid de stora helgerna och bröllop.

Utdrag ur Odstedt Ella, (1953), Övre Dalarnas bondekultur under 1800-talets förra hälft. 4.Folkdräkter i övre Dalarna. Sid 9:" Toppa (=tofs o.d.) är formen för det i dialekterna allmänna 'tuppa'. I ordet topphalskläde får man således känna igen dialektens 'tuppassklä', alltså 'halskläde med tofsar i hörnen'."
Lästips: Maria Björkroth. (1982). "Svartstick". Textil tradition, s. 105-121.
/Inga-Lill Eliasson 2007-02-08

Collapse text

Kappa för kvinna av mörkblå yllekypert med tydlig diagonalstruktur. Helskuren, figursydd med 2 framstycken och 4 ryggstycken insvängda i midjan och nedanför fallande i 3 djupa veck . Svängd ärm med 2 sömmar och rynkor på kullen som ger en puff , nedtill ett litet till hälften igensytt ärmsprund markerat med 2 maskinstickade sömmar. Nedvikt rundad krage på stånd , spetsiga hörn, undersidan av svart bomullssatin, knäpps med 2 hakar och hyskor på kragståndet. Dubbelknäppt med spetsiga slag, 5 par stora flata knappar mönstrade i hälften svart, hälften vitt, knapphål på höger framstycke. Framkanterna infodrade med svart bomullssatin. Liten höftficka med ficklock. Kappan ofodrad, alla sömsmåner kantade med satinband. I ryggen ett brunt ripsband som knyts fram. I nacken en hank av ett bomullsband med invävt firmanam: Carolina Möller Malmö.
Har tillhört väverskan Bengta Johansson i Kabbarp, 1865 - 1947. Se även kapporna 235.726 och 235.728 som tillhört henne samt en mängd klänningar, blusar, kjolar mm.
/Berit Eldvik 2012-07-03

Collapse text

Huvud- eller halskläde i halvsiden. Varp av bomullsgarn, randig i schatterande nyanser av brun beige, rosa, lila med inslag av rosa silke och med tvärgående jacquardvävda mönsterbårder, med dels bladslingor i grönt bomullsgarn, dels blomslingor med bjärt rosa silke, grundbindning kypert. Upprispad frans runtom.
Denna typ av bomull/sidentyger med mönsterbårder i silke blev vanlig i livstycken och västar samt halskläden omkring 1840-talet, de flesta importerades troligen från England.
I gott skick.
/Berit Eldvik 2012-01-03

Collapse text

Kvadratiskt huvudkläde av tunn vit glesvävd bomull i tuskaft med 4 invävda smalränder i bården. 2 stadkanter och 2 smala handsydda fållar. Märkt i ena hörnet 1797 K A D med rosa bomullsgarn och blått lingarn i korssöm. Tyget sannolikt importerat.
Anm. Tunnslitet. Hål på flera ställen.
Liknar mycket vita huvudkläden från Rackeby sn. i Västergötland från samma tid.
/Berit Eldvik 2010-09-28

Collapse text

Kvadratiskt halskläde av siden vävt i kypert, med brun varp och mörkgrönt inslag som gör den skimrande, enfärgad med smal kantbård i rips som på 2 mötande sidor är gul med yttre smalbård i grönt och vitt, medan de andra två sidorna har vit bård som i mitten har smalbård i gult och grönt. I varpriktningen upprispad i kanten.
Samma finns även i andra färgställningar. Stämpel saknas.
2 sådana silkekläden finns på målningen Jämtlandsflicka från 1834 av Sophie Adlersparre, som tillhör Kungahuset, Tullgarns samling.
/Berit Eldvik 2011-11-16

Collapse text

Förkläde av mörklila tunn yllekypert av kamgarn med starkt glättad yta, s.k. rask eller chalon. har fått ett sekundärt stämpeltryckt mönster med oljefärg, smala dubbla ränder i klarblått och mellan ränderna rader av "rosor" dvs. mönsterfigurer i vitt och rött. Rynkat i midjan med ett påsytt 3 cm brett midjeband i ylle smårutigt i rött, grönt och vitt av den sort som kallas Malsband dvs. Malungsband. Nederkanten inskodd med smalrandigt halvylletyg i grått och grönt/ljusgult. Handsömnad.
Rask eller chalon var ett köpetyg som användes till högtidsförkläden. Här har man låtit en lokal tryckare mönstra tyget, vilket är ovanligt på denna typ av förkläde.
erit Eldvik 2012-03-29

Collapse text

Trekantigt halskläde av troligen jacquardmönstrad bomullssatin. Grönbrun botten randig i ljusare grönt, gult och blått med invävd bladslinga i bottenfärgen. Tvärgående mönsterbårder i rött och blått samt smalare i gult och grönt, vilket ger ett rutigt tyg. Tvärbårderna i inslagsflotteringar. Tyget har 2 materialskarvar. I ytterkanterna iknuten gles frans av rött ullgarn.Fodrad till större delen med ett grön/brunrutigt bomullstyg, snibben bak ofodrad.
Tillverkad av delar från ett kvadratiskt halskläde.
/Berit Eldvik 2012-02-09

Collapse text

Av vitt tuskaftat mycket tunt bomullstyg s.k. muslin med invävt mönster i grövre vita trådar, i form av rutmönster med ett fyrpassmotiv i varje ruta, kantbård ytmönstrad samma som i rutorna. Kort upprispad frans runtom.
Anm. Skört med flera revor.
Det tunna tyget påminner om gardintyger från samma tid, men har här fått kantbård runtom och är alltså vävt som kvadratiskt stycke. Tekniken är grövre och tätare trådar som skyttlats in och därefter skurits bort utanför mönstret, alltså inte inplockat. Tekniken var vanlig i bl.a Skottland redan tidigt på 1800-talet och användes t.ex i Paisleyschalarna.
Dessa vita tunna mönstrade halskläden eller huvuddukar tycks ha blivit mode på konfirmandflickor och finns från flera håll i landet från 1800-talets andra hälft. Jfr t.ex, inv.nr 115 325 från Rackeby, Vg. från 1845. Från Holkastorp i Tolgs sn finns ett konfirmandhalskläde 252 324 fråm 1885 som kan ha burits även av en tidigare generation. Detta kläde anges av säljaren ( som är en uppköpare) som begravningduk. Sannolikt har dessa vita mönstrade kläden som var köpevaror använts vid olika hötidliga tillfällen till kvinnodräkten. I Skottland vävdes mängder av sådana tunna bomullsdukar för export runt Europa.
/Berit Eldvik 2010-07-01

Collapse text