Publikens val 2015

Klänning med tillhörande sjal.
a) Hellång klänning av leopardmönstrad syntetplysch. Figurformad smal modell med lång ärm och öppen omlottslits mitt fram. Främre delningssömmar med bystinsnitt, sidsömmar, söm mitt bak med isytt blixtlås, vertikala bakre insyningar. Bred urringning omlottgående fram med rynkat parti i midjehöjd. Isydd ensömsärm med vid kulle som rynkats mot axelpartiet. Blixtlås i sömmen vid ärmens nederkant. Klänningens liv/kjoldel fodrad med rött fodersiden av viskos, s.k. bembergsiden.
b) Tillhörande lös schal av samma tyg med rött foder. Rektangulär modell med sneddad nederkant och något smalare mitt bak.

Sydd hos Thalia/Göran Alfredsson 1979 och använd av Alice Timander, tandläkare och känd besökare av de flesta premiärevenemang. Klänningen sydd till premiären på musikalen "Animalen" 1979 på Stora Teatern i Göteborg. Använd även senare.
/Ingrid Roos 2009-09-17.

Collapse text

Huvudliggaren:
"Bordsur av koppar o mässingsplåt, driven o ets. orner. förf. av B. v. Beskow i Göteborg på beställning av Krist. N. Gåva 16/10 1924 enl. muntligt förordn. av Kristina Nilsson grevinna de Casa Miranda gm frök. Anna Vahlquist, Växiö."

Katalogkort:
Tillverkningstid 1910-tal.

Collapse text

Snickarskylt, med målat motiv. På ena sidan en interiör med sekretär, golvursfodral och likkista. Öppningen flankeras av kolonner. På skyltens andra sida, interiör med fönster samt byrå, lådspegel, fällbord, konsolbord, sybord och likkista. Längst ned på båda sidorna målad text: "C.H. Blom. / 1796."
/Anna Womack 2016-05-13

Collapse text

Katalogkort:
"Tavla inom glas och ram, förgylld och profilerad; kolorerad gravyr (kopparstick); föreställande St. Catarina kyrka omkring 1800; uret i tornet är försett med uppdragbart verk som är monterat på en plåt, på urverket är ingraverat 'Quare London' samt ristat namn (otydligt) och årtalet 1818; två andra verk har suttit där väderkvarnarna står; vingarna har varit rörliga; en öppningsbar lucka på baksidan; kopparsticket visar bl.a. hus, vatten, båtar, berg och väderkvarnar i bakgrunden, St. Catarina kyrka på söder, i förgrunden grupper av människor bl. a. iklädda gustavianska kläder. Text upptill: 'Collections des Prospects' och spegelvänt 'VUE DE EGLISE DE ST CATHARINE A STOCKHOLM'. Text nedtill: 'Die St Catharinen Kirche in Stockholm' och 'Vue de Eglise De St Catharine a Stockholm.' Till höger längst ner: Gravé par Hauer'. Tillstånd: gravyren är fuktskadad och smutsig, ramen avflagnad. Nyckel till verket fattas. Baksidans papper spräckt. Ink. hos antikhandlaren A. Hagander i Stockholm 15/10 1887."
PS/82 [Per Sjöberg, tavelinventering 1982]

Collapse text

Huvudliggaren:
"'Vätteljus' fr. Bleking. G. af fröken Ida Törner i Värnamo gm A. Hazelius i Stockholm 4/2 1885."

Bilaga:
Inget utöver huvudliggaren.

Vätte-ljus, vätta-ljus, vätta-stenar eller dönne-stenar har i folkmun varit benämningar på ett slags fossil av utdöda bläckfiskar (belemniter) med cigarrliknande, avlång form, påminnande om ett hemstöpt ljus. Vättar var enligt förkristen tro övernaturliga väsen som levde under jorden utan samröre med människorna så länge de inte stördes. Blev de förorättade genom att få smutsvatten, urin eller annan vätska över sig kunde de dock hämnas, bland annat genom att överföra sjukdom på människorna. Om vätteljus skriver Schön i boken Älvor, vättar och andra väsen (1990): "När vättarna var uppe på markytan om kvällarna och hade arbeten att utföra eller bara ville dansa och leka, så lyste de med ett slags konstiga ljus som man kunde hitta efteråt, när vättarna själva hade återvänt till sina visten under jorden". Vätteljus ansågs besitta magiska, välgörande krafter och användes inom folkmedicinen för att behandla en mängd olika åkommor och sjukdomar hos människor och djur. Magåkommor, med aptitlöshet och allmän kraftnedsättning kunde exempelvis botas med krossade vätteljus inbakade i bröd. Krossat vätteljus kunde också läggas på öppna sår för att snabbare få dem att läka. Vätteljusen förekom framför allt i Skåne och såldes därifrån vidare till andra delar av landet. I Nordiska museets Folkminnessamling finns flera uppgifter om hur "vättaljus" användes. Emma Bengtsson, född 1859 i Morup socken, Halland berättar: "Späda barn fingo ibland en besynnerlig sjukdom. Den bestod däri att på fingerspetsarna och tåspetsarna blev det små hårda uddar eller nabbar [...] Barnen blevo oroliga och kinkiga. Då trodde de, att att det berodde på att vättler kommo och sugade på fingrarna och tårna, och så blev barnet sjukt. [...] Den sjukdomen botades med vättleljus. Det fick man köpa på apoteket [...] små avlånga, gråaktiga bitar. Ett sådant bands om halsen på det sjuka barnet [...] så att vättlelyset hängde på bröstet." (Ifgh. 1970:s. år 1930)
/Ulrika Torell 2007-10-29
Nordiska museets folkminnesarkiv. Insamlat genom Institutet för språk och folkminnen i Göteborg: IFGH. 1970: s.10: Upptecknat år 1930 av Joh.Kalén, efter Emma Bengtsson, f. år 1859

Collapse text

Kataloglappen:
Modell av foderrova, Östersundom i skala 1:1, gjuten och målad med temperafärg. Nederdelen ljusgul och överdelen i violettfärgton. Modellen avsmalnande till en tunn rotspets.
Skador: Brottanvisning 2 cm från rotspetsen.

C 170= Modeller av 12 sorters rotfrukter, skördade vid Experimentalfältet. Modellerna tillverkade av
R. Brendel, Berlin.
Ink. 1911 fr R Brendel.
Kat. P.K/ J.Å. 1991-08-30

Collapse text

Lång figurnära trikåklänning med korta ärmar och hög krage. Stort blommönster i vit, grönt och gult mot svart botten. Dragkedja i ryggen som går ända upp i kragen. Upplagt en extra gång i nederkanten.
/Magdalena Fick 2012-02-09

Collapse text

Katalogkort:
Skjorta
"pappersskjorta"

maskinsömnad

av non woven konstfiber, trol. rayon. Stort stiliserat blommönster tryckt i blått och vitt på gul botten, tillskuren och maskinsydd, 2 framstycken och 1 bakstycke, isydda ärmar med manschett, ståndkrage, knäppt med 5 vita knappar och sydda knapphål.

Inköpt omkr. 1967.68. S.k. "papperskläder" var då mycket aktuella liksom de psykedeliska mönstren och modellen med ståndkrage. Köptes på Paper House på Nybrogatan (en affär som då lät tala om sig) i första hand för en fest tillsammans med en del arkitekter och konstnärer. Använd av giv. Göran Söderström f. 1934. Skjortan kunde tvättas med det blev aldrig gjort.

Collapse text