Industrialiseringen på 1800-talet innebar en brytningstid för allt skeppsbyggeri, inte minst för örlogsflottorna. Träskrov byttes mot järn och pansar, master och segel blev till ån ...
Industrialiseringen på 1800-talet innebar en brytningstid för allt skeppsbyggeri, inte minst för örlogsflottorna. Träskrov byttes mot järn och pansar, master och segel blev till ångmaskiner och propellrar. De klassiska seglande träfartyg som deltog i slaget vid Trafalgar 1805 var i 100 år senare utbytta mot ångmaskinsdrivna slagskepp, byggda pansar och med vridbara kanontorn. Vid mitten av seklet, år 1862, utkämpades det berömda slaget vid Hampton Roads där det pansarklädda skeppet Monitor gjorda succé. Fyra år senare användes pansarklädda skepp för att ramma fientliga träfartyg i slaget vid Lissa, en stridsteknik som inte använts på länge men som blivit möjlig igen tack vare ny teknik.
För svenska flottans räkning, som för de flesta andra örlogsflottor, skedde övergången till de nya stridsfartygen gradvis vilket gav upphov till olika lösningar som idag kan te sig märkliga. Eftersom man inte vågade lita på ångmaskinerna helt och hållet byggdes flera fartyg med både rigg och maskiner. Redan projekterade segelfartyg, som linjeskeppet Stockholm (sjösatt 1856), försågs i sista stund med ångmaskin för framdrivning. En del fartyg fick propellrar som gick att höja och sänka för att de inte skulle minska farten genom sitt vattenmotstånd. Även höj- och sänkbara skorstenar konstruerades av liknande skäl.
Här har vi samlat föremål och bilder från och av svenska flottans sista seglande skepp vilka samtidigt är de första maskindrivna örlogsfartygen. De utvalda fartygen illustrerar det teknologiska språnget, de ser ut som klassiska segelskepp men har maskiner, propellrar och elström ombord. De benämns idag som ånglinjeskepp, ångkorvetter och hjulångkorvetter men kallades av sin samtid ibland för skruvlinjeskepp, skruv var då ordet för propeller. Bilderna och föremålen är utvalda för att berätta om de blandade tekniker som fanns ombord och för att ge en bild av sin samtid.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».