Hugget i sten

Sten har använts som material i byggnader sedan urminnes tider. Sten är även ett ämne som lämpar sig för konstnärlig bearbetning i form av skulpturer, arkitektoniska element och fasaddekorationer. I Kalmar stad finns flera iögonfallande fasader med vackra portalutsmyckningar. Här berättar vi om en av de hantverkare som gjort avtryck i staden.

Josef Anton Schmid (1873-1933) föddes i Donaueschingen i Tyskland och utbildades till bildhuggare av sin far och i skolor i Stuttgart. Han kom, tillsammans med andra tyska bildhuggare, till Sverige i början av 1900-talet för att arbeta med utsmyckningar på bl.a. Rosenbad och Centralposthuset i Stockholm.

Till Kalmar kom Schmid 1903 och blev då föreståndare för Westerviks Granitindustris filial. Han öppnade även en verkstad på Södra Långgatan 28 på Kvarnholmen med ett tiotal anställda som mest. Snart efter ankomsten till Kalmar inleddes hans samarbete med stadsarkitekten Josef Fredrik Olson som vid denna tid ritade både bostadshus och offentliga byggnader i Kalmar. För Schmids del innebar det att göra verklighet av Olsons ritningar och då i synnerhet portalutsmyckningar. Utifrån ritningen modellerade Schmid en bild, av denna gjordes en ”förlorad form” som han sedan gjöt en förlaga av gips i. Gipsmodellen översattes därefter till gotländsk sandsten i form av blommor, blad och olika mänskliga figurer runt portarna. Några av de byggnader på vilka du kan se Schmids arbeten är bl.a. Gamla varmbadhuset på Kattrumpan och bostadshusen på Linnégatan 2 och Södra vägen 16.

Förutom konstnärliga uppdrag hade Schmid även ett stenhuggeri i Arbelunda i Löt socken på Öland där grå kalksten bröts, höggs och sågades. Från Kårehamn skeppades byggnadssten och gravvårdar, bl.a. levererades sten till byggnationen av Solliden. Flera av bildhuggeriarbetena på Solliden är det Schmid som har utfört.

En samling verktyg och gipsmodeller från J.A. Schmids verksamhet skänktes 1933 till Kalmar läns museum av hans fru Gullan Schmid.

Collapse text