Photo: Rosberg, Pierre / Kalmar läns museum

Byggnadsdetaljer av natursten

53 objects

Natursten har sedan lång tid tillbaka använts i byggnationer i hela landet. De vanligaste typerna har varit olika sand-och kalkstenar. I Kalmar län har framför allt kalkstenen dominerat och beror till stor del på de tillgångar som finns på Öland. Stenen har varit viktig för ölänningarna och har tidigt använts som byggnadsmaterial lokalt, exempelvis till fornborgar, runstenar och stenmurar. På 1100-talet ökade behovet av kalksten för byggnation av kyrkor och deras utsmyckning och för kalkbruk, vilket gjorde att stenbrotten uppkom. Användningsområdet har varit brett, från gravhällar, golvplattor, trappstenar och arkitektur i kyrkobyggnader och slott, till vanliga bruksföremål. Mångsidigheten beror på kalkstenens framstående egenskaper, som dess hårdhet, täthet, vackra färg och att den är lätt att bearbeta. Stenhuggeriet som konst var beroende av yrkesskickligt folk och från så långt bakåt som medeltiden fanns ett stort antal stenhuggerier med mästare och gesäller som under generationer förde vidare de gamla traditionerna.

Under 1500-talet spreds den öländska kalkstenen över hela Östersjöområdet, främst för att den lätt kunde transporteras på båt. Stenbrott som funnits länge på norra delen av ön är Alböke, Gillberga och Horns udde. Det är också på norra delen av Öland som de röda kalkstenstyperna är vanligare. Brotten på södra och mellersta Öland har huvudsakligen utnyttjats för andra syften än byggnadssten. Det var dock förbjudet för de öländska stenhuggarna att själva distribuera stenen. Enligt reglementen skulle den först gå via Kalmar, och bearbetas färdigt där, innan den transporterades vidare. Detta för att man ville ha en del av näringen och etablera ett stenhuggarämbete i staden.

Med 1500-talet slog renässansens stilideal igenom. Stenhuggare från Holland, Italien, Frankrike och Tyskland anlitades nu framför allt av för byggnation av de kungliga slotten. I arkitekturen syns en dekorativ utsmyckning av fasaderna, i entréer, på gavlar, portaler och fönsteromfattningar. Bland de största byggnadsverken bestående av öländsk kalksten är Kalmar slott och Borgholms slott.

Från mitten av 1600-talet sker i flera städer en förändring med nya stadsplaner med mer rätvinkliga gator och allmännyttiga byggnader. Ett exempel är Kavaljersporten i Kalmar stadsmur från 1697, som är byggd av öländsk kalksten. Förutom Stockholm, är Kalmar är den stad som har flest profanhus med naturstensportaler vilket kan förklaras av att stenhuggarämbetet som etablerades 1655 med Goldtsmidt och Bergsten som ledande stenhuggarfamiljer.

Källa: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. 1996. Natursten i byggnader, Stenen i tiden Från 1000-talet till 1940. Lund.

Add a comment or suggest edits

For å publisere en offentlig kommentar på objektet velger du «Skriv en kommentar». For å sende en henvendelse direkte til museet velger du «Send en henvendelse».

Leave a comment or send an inquiry

Share to