Photo: Bohusläns museum

Kroknäbbarnas tid - möten med svenska rovfåglar

26 objects

Fiskgjuse

Kungsörn

Pärluggla

Gammal hane. Bohuslän 1875. Inköpt.

Ur handskrivna katalogen 1957-1958:

Pärluggla

Hökuggla

Ur handskrivna katalogen 1957-1958:

Hökuggla

Pilgrimsfalk

Fjällvråk

Gammal hane. Bohuslän oktober 1880. Skänkt av Herr L.J. Larsson.

Ur handskrivna katalogen 1957-1958:

Fjällvråk

Deponerad i Uddevalla läroverk [åter på 2000-talet]. Bohuslän

Berguv

Duvhök

Kungsörn

Subadult. Forshälla socken 4/1 1881. Inköpt.

Ur handskrivna katalogen 1957-1958:

Kungsörn

Deponerad i Uddevalla läroverk. Forshälla, Bohuslän

Fjälluggla

Hona. Lysekil 5/10 1896. Skjuten och skänkt av Konsul Richard Duff. (Engelsk vice konsul, f.d. disponent.)

Ur handskrivna katalogen 1957-1958:

Fjälluggla

Ormvråk

Gammal fågel. Garn, Forshälla 1/8 1940. Skänkt av Nils Hermansson.

Ur handskrivna katalogen 1957-1958:
Ormvråk

Ängshök

Subadult hane. Mindre kärrhök. Södra Ryssland 1916. Inköpt av A. Rydholm 15/3 1918.

Ur handskrivna katalogen 1957-1958:

Mindre kärrhök

Sparvhök

Ormvråk

Subadult (2K). Uddevalla 20/9 1897.

Skjuten och skänkt av Gunnar Norlin.

Ur handskrivna katalogen 1957-1958:

Ormvråk

Tornfalk

Gammal hane. Uddevalla 1887. Skänkt av Herr A.W. Rydholm.

Ur handskrivna katalogen 1957-1958:

Tornfalk

Lärkfalk

Pilgrimsfalk

Ung hane. Uddevallatrakten 5 september 1897.
Skjuten och skänkt av Gunnar Norlin.

Ur handskrivna katalogen 1957-1958:
Pilgrimsfalk

Glada

Gammal hona. Skåne 1867. Inköpt av Gustaf Kolthoff 1874.

Ur handskrivna katalogen 1957-1958:
Glada

Hornuggla

Kca 186. Gammal hane, Asio otus, Hornuggla, Skogsuv Skara, Västergötland 1/4 1868. Inköpt av konservator Gustaf Kolthoff.

Ur handskrivna katalogen 1957-1958:

Hornuggla

Kattuggla

VARFÖR HAR BOHUSLÄNS MUSEUM MÅNGA KROKNÄBBAR I SAMLINGARNA?

På 1800-talets andra hälft och fram till 1940-talet skänktes eller köptes fåglar till museets naturhistoriska samlingar. Ambitionen var att i en tid utan kolorerad press och digitala medier kunna visa upp exemplar av landets alla fåglar för besökarna. Några få accessioner har också gjorts på 1900-talets slut. Det handlar då om rovfåglar som förolyckats i Bohuslän och sänts in till myndigheterna som Kronans vilt. Efter ansökan till Naturvårdsverket har Bohusläns museum fått dessa för att för all framtid vårda och bevara dem.

Olika konservatorers skicklighet och personalens tillsyn har bidragit till vi idag kan närstudera dessa snabba eller nattaktiva fåglar.

Till de äldsta fynden hör en lärkfalk och en pilgrimsfalk, insatta i samlingarna i september 1862 respektive i maj 1863. Senast katalogiserade är en berguv och en fiskgjuse vilka var fåglar som förolyckats under 1996 genom att flyga in i kraftledningar.

KROKNÄBBARNAS TID

Rovfåglar har alltid fängslat och fascinerat oss människor. De spelade tidigt stor roll i religion, myt och vardag och de effektiva jägarna väckte fascination med sina till synes övernaturliga egenskaper, sin kraft och snabbhet. Trots det kom rovfåglarna senare att allt mer betraktas som skadedjur och konkurrenter. Under 1700- och 1800-talet inleddes en omfattande utrotningskampanj och i jakten på rovfåglarna, eller kroknäbbarna som de föraktfullt även kallades, var alla medel tillåtna. Trots fridlysning och en viss återhämtning under mitten av 1900-talet, stod många rovfåglar åter vid utrotningens brant några decennier senare på grund av miljögifter.

Tack vare ändrade attityder, räddningsprojekt och tusentals ideella entusiasters arbete, är utrotningshotet nu undanröjt för de flesta av våra rovfåglar. Många arter är idag på väg att återta sina gamla utbredningsområden och det är länge sedan vi hade så goda möjligheter att få se pilgrimsfalkens hisnande jakt genom lufthavet eller havsörnens mäktiga vingflak längs fjärdar och sjöstränder.

FRÅN SKOGENS DUNKEL TILL VIDA HAV

Slipade av årmiljonernas evolution har rovfåglarna varit överlevare som utvecklat stor variation när det gäller storlek och utseende, häckningsbiologi och födoval.

Våra 17 svenska rovfågelarter har anpassat sig till de mest varierande miljöer. De lever i ödsliga och svårtillgängliga områden men även mitt ibland oss, inne i samhällen och städer.

BEVINGADE JÄGARE

Som jägare måste rovfåglarna vara överlägsna sina bytesdjur. Sannolikt finns det inga andra varelser med så väl utvecklad syn. När det gäller flygskicklighet och fart är det inte många andra djur som hänger med. En pilgrimsfalk kan nå hastigheter på uppåt 300 km/h när den jagar genom lufthavet. Vissa rovfåglar, som sparvhök och de flesta av våra falkar, är specialister som nästan uteslutande äter fåglar. Andra, som vråkar, kärrhökar, glador och örnar, har många olika sorters bytesdjur på menyn.

ELDÖGON

Ugglorna tillhör våra mest kända fåglar. Men trots att de förekommer flitigt inom reklam, i sagor och myter, är det få av oss som stiftat närmare bekantskap med nattens ljudlösa jägare. Våra 11 ugglearter är spridda över hela landet, från snöklädda fjäll och taigans vidsträckta skogar till sydsvenska kulturlandskap och stadens parker.

Add a comment or suggest edits

For å publisere en offentlig kommentar på objektet velger du «Skriv en kommentar». For å sende en henvendelse direkte til museet velger du «Send en henvendelse».

Leave a comment or send an inquiry

Share to