Photo: Kollage: One of the faces / Upplandsmuseet

Utopi på prärien – Skuldsatt men syndfri

88 objects

Ekonomisk nedgång i Uppland

I Torstuna härad fanns en stor grupp välbärgade bönder. Deras liv hade sedan länge präglats av expansion och lyxkonsumtion. Men på 1820-talet var den odlingsbara marken slut, ekonomin blev sämre och befolkningstillväxten sjönk. Bönderna började ta lån och var så småningom indragna i en komplicerad skuldhärva.

God jordmån för andligt uppror

Den evangeliskt lutherska kyrkan hade under lång tid genomsyrat hela det svenska samhället. Tillvaron följde en till synes orubblig ordning given av Gud. Men nu ifrågasatte allt fler kyrkans auktoritet. Nya idéer spreds – om tro på individen, förnuftet, friheten och samhällsnyttan. Som ett alternativ till kyrkan växte en mer folklig religiositet fram i olika former, men utan någon präst som mellanhand.

Läskunnigheten var hög. Att kunna läsa var en förutsättning för den som själv ville nå Guds ord eller ta del av nya samhällsidéer. Folk utvecklade sina kunskaper. De lånade böcker och tidningar av varandra. Andliga sammankomster började hållas hemma på gårdarna, trots att det var olagligt med religiösa möten utanför kyrkan. Den tidigare samhällsordningen var i upplösning.

En profet träder fram

Erik Jansson blev under 1840-talet frontfigur för en ny rörelse. Han kom från en andligt oppositionell bondefamilj och började tidigt att predika på väckelsemöten. Han förkunnade att den som tror omedelbart blir syndfri. Hans suggestiva predikningar varade ofta fem–sex timmar. Erik Jansson attraherade stora skaror, framför allt i sin hembygd Torstuna och Österunda samt i Hälsingland.

Hans anhängare kallades erikjansare. Tidningarna publicerade utförliga skildringar av gruppen som ofta hamnade i konflikt med både kyrkans präster och med ordningsmakten. Erik och hans hustru Maja Stina skymfades och misshandlades. Oroligheterna kulminerade när erikjansarna ordnade offentliga bokbål, där de brände kyrkans och andra andliga rörelsers böcker.

Med kurs mot utopin

Efter våldsamma konflikter valde den allt mer radikala och extrema gruppen till slut att lämna landet.

År 1846 gjorde det första fartyget den riskfyllda resan över Atlanten. Utanför Chicago började erikjansarna under sin profets ledning att bygga sitt eget utopiska samhälle – Bishop Hill. Följande år anslöt 1500 anhängare till det nya samhälle som skulle gå ett dramatisk öde till mötes.

Under riksdagen 1847–1848 debatterades religionsfrihet, men debatten kom att domineras av kritik mot Erik Janssons rörelse i Hälsingland och Uppland. Erikjansarnas emigration är ett av få svenska exempel på utvandring med religiösa motiv.

Utställningen finns på Upplandsmuseets plan 3 fram till 1 december 2021. Här presenteras de föremål som ingår i Upplandsmuseets samlingar och som finns med i den fysiska utställningen.

Add a comment or suggest edits

Leave a comment or send an inquiry

Share to