Föremålsmontern i länsmuseets entréhall under sommaren 2020 innehåller ”Stickat i samlingen”. Här visas prov på den rika variation av stickade föremål som finns i museets samling, ...
26 objects
Adam och Eva [Naiv]
Textil skulptur, föreställande Adam och Eva står på var sin sida om Kunskapens träd. Runt stammen på trädet ringlar sig en lila orm. I trädets topp sitter en vit fågel av blandgarn ...
Huva
Dambinda
Dambinda av ribbstickat vitt bomullsgarn bestående av två lager. De längsgående sidorna är öppna för inläggning av fyllnadsmaterial mellan lagren. I var ände finns ögla för fäste i ...
Mössa
Dambinda
Dambinda av ribbstickat vitt bomullsgarn bestående av två lager. De längsgående sidorna är öppna för inläggning av fyllnadsmaterial mellan lagren. I var ände finns ögla för fäste i ...
Strumpa
Långstrumpor till man, ett par, av beige yllegarn. Tådelen är strumporna är stickade i ljusare garn. Här och underdel av strumpan är lagad med ett smårutigt bomullstyg svart och br ...
Fingervante
Fingervante, slätstickad vante av mörkgrått ullgarn. Ovansidan har broderat stjärnmönster i fyra färger; brunt, röd-brunt, grönt och gult. Mudden har en nervikt krage, mönsterstick ...
Fingervante
Fingervantar, ett par. Slätstickad vante av grått ullgarn, på ovansidan broderat stjärnmönster i fyra färger; brunt, röd-brunt, blått och gult. Mudden har en nervikt krage, mönster ...
Fingervante
Fingervante
Fingervantar (ett par) helt mönsterstickad. Vit botten med mönster i ljusblått och rött ullgarn. Ovan- och undersidan är även mönstrad med rutor i aviga maskor. Samhör med JM 37036 ...
Fingervante
Fingervante, slätstickad vante i ljusgrått ullgarn. På ovansidan tre mönsterränder i blått (lång gren med korta kvistar). Resårstickning på insidan mot handleden. Jämför: JM.37032: ...
Fingervante
Fingervante (ett par). Vit vante i slätstickning, mönster i ljusgrått ullgarn. Fingrarna är inte mönstrade. Ovansidan mönsterstickad med ränder och trianglar. Trianglarna är i avig ...
Linda
Dambinda
Dambinda av ribbstickat vitt bomullsgarn bestående av två lager. De längsgående sidorna är öppna för inläggning av fyllnadsmaterial mellan lagren. I var ände finns ögla för fäste i ...
Fingervante
Strumpa
Ett par strumpor. Vit lång strumpa av vitt bomullsgarn. Patentstickad till halva skaftets längd, förlängd med slätstickning i annat garn. Foten är stoppad och lagad, hälen är lagad ...
Strumpa
Strumpa
Handske
Ett par fingervantar av vitt garn av lin eller bomull. Handskarna har ett stickat rutmönster på handens ovansida. Kanten består av ett stickat smårutigt mönster. Mellan rutmönstret ...
Hätta
Toppluva, "pinnhätta" (kopia förvärvad 1914) i mösterstickat rosa-rött och vitt bomullsgarn. Mönstret är samlat i fyra bårder, varav två är bredare och utgörs av stiliserade blommo ...
Stickning är idag ett populärt handarbete, som ger kreativ avkoppling för många på fritiden. Likväl var det ganska sent i tiden som handstickningen blev vanligt i Sverige. Under 1500- och 1600-talen importerades stickade lyxvaror, såsom strumpor, vantar och tröjor av silke. Så småningom, vid 1600-talets mitt, började stickningen med ullgarn att utövas i landet. Men först på 1700-talet blev handstickningen allmän i Sverige. Tekniken kom i och med det att ersätta den sedan vikingatiden använda nålbindningstekniken för tillverkning av vantar, sockor, mössor.
Stickning i Sverige
Konsten att sticka kom till Sverige via Danmark, till Halland och Skåne, och till Gotland via tyska handelsmän. I dessa områden utvecklades husbehovsstickningen av olika plagg till en viktig bisyssla och inkomstkälla till jordbruket. Här kunde både män, kvinnor och barn vara sysselsatta med stickning. Kringvandrande handelsmän sålde sedan varorna vidare i landet.
Vid 1800-talets början bidrog den ökade tillgången på bomull att stickningstekniken utvecklades. Tack vare bomullens fasthet kunde genombrutna spetsmönster skapas. Av vitt garn stickades finare strumpor, vantar, spetsar och täcken. På 1700-talet hade de första stickmaskinerna kommit till Sverige och vid 1800-talets slut hade de utvecklats till att bli lättanvända, och kunde spridas till hemmen. I flera mindre samhällen på landsbygden skapades hemindustrier, som gav viktig inkomst till många kvinnor. Maskinstickade varor blev nu mer lättillgängliga på landsbygden.
1900-talet
Stickade plagg fick under slutet av 1800-talet ny funktion som elastiska och värmande ytterplagg i människors begynnande sport- och friluftsliv. Under1940-talets beredskapsår, under andra världskriget, handstickade frivilliga personer stora mängder av strumpor, vantar, hjälmskydd med mera till soldater i fält. Efter kriget var det brist på varor och hemstickade jumprar, kjolar, klänningar blev ett mode.
På 1970-talet uppstod en stickningsvåg som en del av gröna vågen-rörelsens protest mot det moderna konsumtionssamhället. Med rörelsen följde intresse för självhushållning och äldre tekniker. Stickning av plagg blev ett fritt skapande med många färger och mönster. Handstickningen fick på nytt ett enormt uppsving under 1980-talet. Med grova stickor gick det nu fort och lätt att sticka fylliga tröjor.
Handstickning intresserar många människor. I vissa perioder har stickning varit mer populär, under andra mindre. För många är stickningen ett uttryck för egen kreativitet, skaparglädje, återhämtning, där sysslan med händerna blir ett konkret användbart resultat.
Lästips:
Nylén, Anna-Maja (1981[1975]). Hemslöjd: den svenska hemslöjden fram till 1800-talets slut. 4. uppl., 3. tr. Älvsjö: Skeab.
Snidare, Uuve (1991). Stickning: en lustfylld konst. Stockholm: Brevskolan.
Wintzell, Inga (1976). Sticka mönster: historiskt om stickning i Sverige. Stockholm: Nordiska museet.
Wintzell, Inga (1988). Stickning i svenska landskap. Levande textil. Svenska turistföreningens årsbok 1988.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».