Maskinhallen (1996-2010)

Sveriges första passagerarflygplan.

I hallens tak hängde Sveriges första passagerarflygplan, en tysktillverkad Junker F 13 från 1923. Här fanns även en kopia av tysken Otto Lillienthals hängglidare från 1890-talet, en autogiro - helikopterns föregångare - från 1932, ett svensktbyggt exemplar av det berömda Blériot-flygplanet från 1911 och ett dubbeldäckat jaktplan, tillverkat vid Thulins fabriker i Landskrona 1917.

Samuel Owens ångmaskin.

Mitt i hallen står Sveriges äldsta bevarade ångmaskin. Det är en s k balansångmaskin som användes vid Höganäs stenkolsgruva från 1832 till 1909 för vattenpumpning. Maskinen, som är konstruerad efter skotten James Watts principer, byggdes på Kungsholmen i Stockholm av den inflyttade engelsmannen Samuel Owen. Ångmaskinen kom att betyda mycket för såväl industrin som transporter under 1800-talet och i utställningen visades ett stort antal ångmaskiner som representerar olika konstruktioner och användningsområden. I andra delar av Maskinhallen kunde man studera vilken teknik som använts inom andra energiområden.

Muskler, vind och vatten.

Muskelkraft från människor och djur var långt in på 1800-talet vår viktigaste källa till kraft. I det avsnitt som beskrev muskelkraft visades bl a en handdriven brandspruta från 1700-talet och äldre modeller av tramphjul och hästvandringar. I avsnittet som behandlade vindens kraft visades modeller av bla en väderkvarn, en vädersåg och Näsuddens vindkraftverk. Sverige är rikt på strömmande vatten och vattenkraften har haft stor betydelse genom historien. I vattenkraftavdelningen visades utvecklingen från enkla vattenhjul över 17- och 1800-talets avancerade gruvspel till våra dagars vattenturbiner.

Ångmaskinen får konkurrens.

Som ett alternativ till kolvångmaskinen utvecklades i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet ångturbinen. Två svenska bidrag till denna utveckling fanns representerade i utställningen: de Laval-turbinen och Ljungströmturbinen

Ett annat alternativ till framförallt mindre ångmaskiner var varmluftmotorer. Inom denna grupp visades bl a svensken John Ericssons varmluftmaskin från 1855 och en modern stirlingmotor, tillverkad av Kockums 1979. Ett sista avsnitt behandlade förbränningsmotorer. Denna typ av maskiner, som i hög grad satt sin prägel på 1900-talet, utvecklades i mitten av 1800-talet - först med gas som drivmedel och senare med olika petroleumprodukter, som t ex fotogen och bensin.

Från sparkcykel till SAAB Ecosport.

Den ena halvan av Maskinhallen handlade om olika transportmedel. Här kunde man till en början följa cykelns utveckling från 1700-talets sparkcykel över 1800-talets höghjulingar och säkerhetsvelocipeder till dagens mountainbike. I ett annat avsnitt visades motorcykelns historia - från Sveriges första motorcykel, en tysk Hildebrand & Wolfmüller från 1894 till en Husaberg av 2000 års modell från Sveriges sista motorcykeltillverkare.

Avsnittet om bilar inleddes med Gustaf Eriksons fotogendrivna åkvagn från 1897, den första bilen med förbränningsmotor som tillverkades i Sverige. Här stod även Stockholms första bil, en fransk Leon Bollée från 1897. Bland övriga bilar som visades kan nämnas: Scania från 1902, Scania-Vabis modell 1912, Ford modell T tillverkad 1922, SAAB 92, årsmodell 1952, Volvo PV 444 från 1949 och en SAAB Ecosport från 1992.

Flygterassen.

På den s k Flygterrassen, som man tog sig till via en trappa i Maskinhallen, visades flygets historia i Sverige med utblickar mot andra länder. Här fanns bland annat modeller av flygplan, luftskepp och ballonger, tidiga stjärnmotorer och radmotorer och Sveriges först reamotor. Uppe på terrassen kunde man även beskåda en riktig rymdsten och flaggor som varit på månen.