Tvådäckaren DRISTIGHETEN var det åttonde i en serie av linjeskepp byggda i Karlskrona 1782–1785 efter typritningar av Fredrik Henrik af Chapman. Hon sjösattes 9 juli 1785 och deltog i sjötågen under Gustav III:s ryska krig 1788–1790. År 1806 byggdes DRISTIGHETEN om till ett 74-kanonersskepp. 1856 blev hon sjukskepp och 1869 sprängdes fartyget vid mineringsövningar.
Dioramat visar inledningsskedet av den svenska utbrytningen ur Viborgska viken 3:e juli 1790, det s.k. Viborgska gatloppet.
De båda svenska flottorna utlöper på parallella kurser ...
Dioramat visar inledningsskedet av den svenska utbrytningen ur Viborgska viken 3:e juli 1790, det s.k. Viborgska gatloppet.
De båda svenska flottorna utlöper på parallella kurser genom det västra utloppet. Örlogsflottans tätfartyg, 62-kanoners Dristigheten (1), har passerat den ryska linjen, medan systerfartyget Rättvisan (2) just bestryker de närmast liggande ryska fartygen, Svjatoj Pjotr (6) och Vseslav (7), med långskeppseld. De övriga ryska fartygen är Panteleimon (5) och Ne Tron' Menia (8). Huvuddelen av ryska flottan ligger i stora inloppet (15). En svensk fregatt, 44-kanoners Gripen (3), och ett linjeskepp, 70-kanoners Adolf Fredrik (4), närmar sig den ryska linjen och huvudstyrkan (14) kommer efter.
Närmare Krysserort (13) passerar de första enheterna ur skärgårdsflottan (12), hämmema Styrbjörn (9) och turuma Norden (10), den ryska linjen där fregatten Pobeditel (11) skadats av deras eld.
Dioramat är komponerat och tillverkat av kapten Patrik de Laval 1960-1964. Fonden och sjön har utförts av överstelöjtnant Georg de Laval.
1. DRISTIGHETEN (överstelöjnant Johan Puke), 62-kanoners linjeskepp, örlogsflottans tätfartyg, har lyckligt geombrutit den ryska spärren.
2. RÄTTVISAN (överstelöjnant Wollyn), ett av Dristighetens 9 systerskepp, bestryker långskepps med sina bredsidor Vseslav om styrbord och Svjatoj Pjotr om babord.
3. GRIPEN (kapten Södervall), svår fregatt, 44 kanoner.
4. ADOLF FREDRIK, chefens för avantgardet konteramiral Modée flaggskepp, 70 kanoner.
5. PANTELEIMON, ryskt 74-kanoners linjeskepp ligger för ankar och ankarspring.
6. SVJATOJ PJOTR, ryskt 74-kanoners linjeskepp, konteramiral Povalisjins flaggskepp. Backen är efter Dristighetens och Rättvisans bredsidor belamrad med demonterade kanoner, söndriga lavetter samt döda och sårade.
7. VSESLAV, ryskt 74-kanoners linjeskepp: lanternan och akterspegelns fönster sönderskjutna.
8. NE TRON' MENIA, ryskt 66-kanoners linjeskepp. På skansdäcket (längst akteröver) stupar fartygschefen för Rättvisans kulor.
9. STYRBJÖRN (överstelöjtnant Viktor von Stedingk) skärgårdsfregatt (Hememma) 32 kanoner (därav 26 st 36-pundingar), skärgårdsflottans tätfartyg har genomfört utbrytningen efter framgångsrikt anfall mot fregatten Pobeditel.
10. NORDEN (kapten Olander), skärgårdsfregatt (Turuma), 24 kanoner, 24 nickor, vilar på årorna och avger bredsida.
11. POBEDITEL, ryskt bombfartyg (fregatt), har redan fått fockmasten avskjuten.
12. Svenska skärgårdsflottan (kallad Arméns flotta): 6 skärgårdsfregatter (därav 2 framme på "scenen"), 20 galärer, 130 kanonslupar och -jollar, ca 20 kanonbarkasser m.m.
13. Krysserort, den udde som i väster begränsar västra farleden mot Viborg.
14. Svenska örlogsflottan: 20 linjeskepp, 8 svåra och 5 lätta fregatter (därav 3 skepp och 1 fregatt framme på "scenen").
15. Kulta Matala och 16. Repie grund, de grundbankar, som skiljer västra farleden mot Viborg från den stora - mellersta - farleden.
17. Det aktersta av Povalisjins fem linjeskepp.
18. Den ryska huvudflottan: c:a 25 linjeskepp (därav 7 tredäckare med 100 kanoner eller däröver) och 10 fregatter för ankar i den stora farleden, som den spärrat i nära en månad.
Alla sjöofficersgrader - lägre än konteramiral - voro vid denna tid desamma som vid armén.
Källa: Jonas Berg
Fullriggad modell med segel, 60 kanoner. Restaurerad och kompletterad. Modellen återger den serie om tio linjeskepp av Kronprins Gustaf Adolf-typ som byggdes efter ritningar av F H ...
Fullriggad modell med segel, 60 kanoner. Restaurerad och kompletterad. Modellen återger den serie om tio linjeskepp av Kronprins Gustaf Adolf-typ som byggdes efter ritningar av F H af Chapman i Karlskrona 1782–85.
Modell av Amrial "af Pukes" sarkofag. Pukes stoft finnes på Göholv gård invid Ronneby. Sarkofagen är tillverkad av virke från linjeskeppet Dristighetens köl.
Stativ till roderdrill. Av ek. På ena sidan utskurna ornament i form av slingor och blommor. På stativets övre del urholkning för lagring av axeln till rullen för rodertåget.
Fartygsdiorama föreställande linjeskeppet Dristigheten till sjöss. Tre master med satta segel. Skrovet vitt med svart linje, brunmålat ovanför, försett med två rader kanonportar. M ...
Fartygsdiorama föreställande linjeskeppet Dristigheten till sjöss. Tre master med satta segel. Skrovet vitt med svart linje, brunmålat ovanför, försett med två rader kanonportar. Målade ornament i för och akter i ljusblått med gula linjer, mörkblått fält ovanför med upprepat mönster av tre kronor. Akterstäv har överst ornament av krona på ljusblå botten. Svensk örlogsflagga av papper i aktern. I fören galjonsbild: Dristigheten med sköld.
Små figurer på däck och i rigg.
Fartyget är fästat till rektangulär platta och omgivet av hav av plastelina, målat i en gråblå färgton.
Detaljerad om än inte skalmässigt utförd. Saknar huv. Tillverkningsår textat på ena seglet "1977".
Galjonsbild, miniatyr. Föreställer linjeskeppet DRISTIGHETENS galjonsbild.
Text på mässingsplatta: År 1905 skänkte chefen för H.M. pansarbåten Dristigheten kommendörkapten Gustaf ...
Text på mässingsplatta: År 1905 skänkte chefen för H.M. pansarbåten Dristigheten kommendörkapten Gustaf af Klint denna bild till fartygets gunrum.
Text på framsidan: Den här under förvarade stycke furuträ har utgjort en del av galjonsbilden till linjeskeppet Dristigheten som under befäl av överstelöjtnant Johan Puke den 3 juli 1970 ledde svenska flottan vid Viborgska viken.
Järnsäng. Smidd i 9 delar. Brunmålad. Varje långsida i två dela, som sammanfogas på sängens mitt med ett sängben. Å Sängstolparna metallknoppar. Å gavlarnas överkant lösa järn, som ...
Järnsäng. Smidd i 9 delar. Brunmålad. Varje långsida i två dela, som sammanfogas på sängens mitt med ett sängben. Å Sängstolparna metallknoppar. Å gavlarnas överkant lösa järn, som medels öglor påträdas sängstolparna. Sängbotten av segelduk med insytt lik. Överdragsbotten av grönfärgad buldan att medels sejsingar knytas till sängens kanter.
Stativ till roderdrill. Av ek. På ena sidan utskurna ornament i form av slingor och blommor. På stativets övre del urholkning för lagring av axeln till rullen för rodertåget. Foten ...
Stativ till roderdrill. Av ek. På ena sidan utskurna ornament i form av slingor och blommor. På stativets övre del urholkning för lagring av axeln till rullen för rodertåget. Foten försedd med två genomgående hål för bult.
Lybeck, Otto (red.), Svenska flottans historia: örlogsflottan i ord och bild från dess grundläggning under Gustav Vasa fram till våra dagar. Bd 2, [1680-1814], Allhem, Malmö, 1943 del II s. 347, 351f, 430f, 443, 452, 496, 504f del III s. 54, 66f, 74, 117, 518, 520