Ombyggnationen av bron Stångebro 1923
Ombyggnationen av bron Stångebro 1923 Jonas Gillberg Attribution-NonCommercial-NoDerivs (CC BY-NC-ND)

Ombyggnationen av Stångebro, bron över Stångån

Det började för länge sedan. Det var så tidigt som i mitten av 1600-talet som Linköping fick sin första bro över Stångån på just den här platsen. Den kallades Nya Stångebro eller bara Stångebro. Den var ursprungligen av trä och låg i Storgatans östra förlängning. Bron finns kvar än i dag, fast nu är den inte av trä och den ser inte likadan ut. Brobyggandet 1923-1924, dokumenterades på bild. I ett fotoalbum, som finns på Stadsarkivet, finns det många bilder på byggnationen. De flesta bilder är tagna av Jonas Gillberg. Tillsammans med det skriftiga materialet: ritningar, kontrakt, hållbarhetstester, brevväxling och beskrivningar ger det en bild av hur ombyggnationen gick till. Allt material finns sparat i Linköpings stadsarkiv.

Planeringen

Året 1917 ansåg Stadsingenjörskontoret i Linköping att bron över Stångån måste förstärkas. Den var helt enkelt för klen för att bära en spårvagn. Det diskuterades under flera år hur man skulle göra och i juni 1921 beslöts det att man skulle bygga en helt ny bro.

I juni 1921 var det dags för en ny skrivelse. Stadsingenjörskontoret skickade skrivelsen till Drätselkammaren och meddelade att det tänkta förstärkningsarbetet av bron inte skulle komma att fungera. Den gamla bron var ”en gammal omodern och uppstoppad sak”. Det beslutades att ingenjörsfirman Krüger & Linton i Stockholm skulle kontaktas, för att de, som experter, skulle upprätta ett förslag till ny svängbro. De som ville bygga bron fick konkurrera om entreprenaden. Det var Kockums mekaniska verkstads aktiebolag som i förening med A. B. Armerad Betong, som vann kontraktet den 1 augusti 1923. De lovade att tillverka och sätta upp den nya bron för ett pris av 116.200 kr.

Ritningarna gjordes av professorerna H. Kreüger och O. Linton. Bron skulle kunna byggas så att en spårvagn kunde åka på den. Den skulle dessutom vara manövrerbar så att den gick att öppna när båtarna på Kinda kanal behövde passera. Otto Linton var noga med att bron skulle vara ”av god arkitektur i sin helhet, att inte fällbommarnas och dess maskinerier störde och sönderskar landfästenas krönlister". Dessutom önskade han: ”Såsom av beskrivningen framgår önskar jag, att en del eftertanke offras på åstadkommandet av vacker struktur och göra å betongytorna samt att de gamla vackra murytorna bibehållas i sitt utseende”. (Otto Linton, 1 augusti 1923)

Själva byggandet 1923 - 1924

Den nya bron, Stångebro, byggdes på plats under november-april 1923-1924.

Den provisoriska bron över Stångån

Under tiden som Stångebro byggdes om, fanns det en provisorisk bro över Stångån i Nygatans förlängning.

Invigningen

Invigningen skedde den 15 maj 1924 och det var fabrikör Axel Blom, ordförande i Drätselkammarens tekniska avdelning som överlämnade bron till staden. En brandbil var den första bil som körde över den nya bron.

Arbetsstyrkan

Vilka arbetarna var som byggde bron finns inga uppgifter om. Det finns inga anställningslistor, anställningsvillkor eller namn på byggfirmor sparat. Men vi vet att ritningar gjordes av H. Krüger och O. Linton på en ingenjörsfirma från Stockholm. Kockums mekaniska verkstad i förening med A. B. Armerad Betong tillverkade och satte upp bron.

Det var en ovanligt kall vinter, då dessa för oss okända män, byggde om bron över Stångån.

Författare och källor

Gunilla Elvör, Linköpings stadsarkiv år 2019.

Artikeln var ursprungligen en utställning i Linköpings stadsarkivs monter.

Källor: Material från Linköpings stadsarkiv (ritningar, kontrakt, hållbarhetstester, brevväxling, beskrivningar m.m.) stadsfullmäktiges protokoll, Linköpings historia, Gamla Stångebro

Skriv en kommentar

Tryck på länken. Glöm inte att nämna artikelns namn i din kommentar. stadsarkivet@linkoping.se

Share to