Kvinna i båt plockar näckrosor.
Kvinna i båt plockar näckrosor. Kihlbaum, Maria Helmina Gustafva / Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)

Maria Kihlbaum

Under 1800-talets andra hälft började fotografyrket locka allt fler kvinnor. Från 1858 kunde en ogift kvinna över 25 bli myndig och1884 sänktes myndighetsgränsen ytterligare, till 21 år. Gifte hon sig återgick hon till att vara omyndig med maken som målsman. Följden av lagstiftningen blev att ett par generationer kvinnliga fotografer ofta valde att inte gifta sig.

Fotografyrket ansågs vara en lämplig sysselsättning för kvinnor inom den växande medelklassen. Yrket ansågs inte alltför fysiskt ansträngande och det var ett helt nytt yrke utan gamla regler och traditioner som i vanliga fall stoppat kvinnor från att etablera sig. Kvinnorna såg möjligheten och blir verksamma som ateljéägare, fotografer, biträden och retuschöser.

Maria Kihlbaum som ung. Kihlbaum, Maria Helmina Gustafva / Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)

Maria Kihlbaum föddes 1874 i Mariestad som yngst i en syskonskara av åtta barn. Hon kom från en högborgerlig miljö med en far som var köpman i Mariestad och ägde både Sjötorps varv och sågverk utanför Mariestad.

Redan som ung visade Maria stort intresse för fotografi och efter flickskolan blev hon som 17-åring antagen som fotografelev hos Anna Jansson som drev Roséns atilier i Mariestad, en filial till Carl Roséns fotoateljé med verksamhet i Norrköping. Kihlbaum fortsatte att utbilda sig som fotoassistent bland annat i Stockholm där Carl Rosén hade öppnat en fotoateljé.

Fotoateljén på Storgatan 33

Som välutbildad fotograf flyttade hon till Sundsvall 1897 efter att en broder, bosatt i Östersund, tipsat om en ledig ateljé på Storgatan 33 i Sundsvall.

23 år gammal slog Maria Kihlbaum upp dörrarna till sin ateljé och startade därmed en lång karriär som fotograf. I cirka 30 år hade hon sin verksamhet i det Hellbergska huset.

Hellbergska huset på Storgatan där Maria Kihlbaum hade sin fotoateljé. Skyltarna kan ses på gatuplanet. Kihlbaum, Maria Helmina Gustafva / Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)
Maria Kihlbaums fotoateljé på Storgatan 33. Kihlbaum, Maria Helmina Gustafva / Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)

Ljuset i ateljén släpptes in genom takfönster, på den tiden var fotolampor ett okänt hjälpmedel. Man använde sig enbart av dagsljus och ljuset kunde regleras med hjälp av de justerbara fönstergardinerna, kompletterade med vita reflekterande skärmar i ateljén. Vädret kunde ställa till med stora problem, på sommarhalvåret regnen och på vintern snömassorna.

Maria har berättat att ibland när hon kom på morgnarna var det rimfrost i mörkrummet och hon fick tina upp de olika framkallningsvätskorna. Maria och hennes medarbetare Ester Näslund använde sig av två kameror, den ena en storformatskamera av bälgtyp, även kallad studiokamera som man främst använde till porträtt. Till gruppfoton och senare färgfotograferingar användes en mindre kamera av spegelreflextyp. När glasplåtarnas tid var förbi laddades den stora kamerans kassett med film, en i varje kassett och laddningen måste ske manuellt i mörkrum.

Föremål som användes vid fotografering

Visitkort

Porträtt av okänd man Kihlbaum Maria / Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)

Som många andra fotografer under sekelskiftet 1900 och några årtionden efter, försörjde sig Maria på de omåttligt populära visitkortsporträtten. Det var inte längre enbart förunnat de allra rikaste att låta sig förevigas hos fotograf. Tekniken hade utvecklats sedan några decennier och blivit billigare. De färdigpreparerade glasplåtarna hade gjort sitt inträde vilket förenklade hela processen. De kontaktkopierade fotografierna monterades på kartong med fotografens logotyp både fram och bak. Det gällde att marknadsföra sin ateljé när bilderna sedan hamnade i de skinninbundna albumen för beskådning. Fotoalbumen var en trendriktig detalj i de borgerliga hemmen vid den här tiden. De fanns ofta liggande på salongsborden vid bjudningar där släkt och bekanta kunde se den bekantskapskrets man omgav sig med.

Porträtt av okänd kvinna Kihlbaum Maria / Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)
Baksidan Kihlbaum Maria / Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)
Porträtt av okänd man Kihlbaum Maria / Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)
Baksidan Maria Kihlbaum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)
Porträtt av okänd man Kihlbaum Maria / Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)
Baksidan. Kihlbaum hade en sommarateljé i Östersund Kihlbaum Maria / Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)
Porträtt av Maja Dahlin Kihlbaum Maria / Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)
Maja Dahlin anställd hos Frans Pettersson numera bosatt i Stöde Kihlbaum Maria / Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)

Stor variation i det som fotograferades

Kihlbaum var omtyckt och respekterad för sin kunninghet i fotograferingens konst och hon var flitigt anlitad i Sundsvallsområdet. Poträttfotografierna präglades av det intresse hon hyste för människors personlighet, bilder från både fritid och reklambilder visade på stor kreativitet.

Långt yrkesliv

Kihlbaum flyttade 1930 ateljén till Köpmangatan 24. Under sin yrkeskarriär hade hon haft assistenter som hjälpt till i verksamheten och 1941 anställdes den trettio år yngre Ester Näslund som kom att ta över verksamheten efter Marias död 1962. Kihlbaum var aktiv ända till 83 års ålder även om Ester långt innan hade tagit över allt mer av fotograferandet. Hon utbildade sig parallellt till fotograf på Hantverksinstitutet och fick 1963 sitt mästarbrev. Ester fortsatte verksamheten till 1972 då ateljén såldes.

Maria vid sin fotoateljé på Köpmangatan 24 Näslund, Ester / Sundsvalls museum Attribution-NonCommercial (CC BY-NC)

Share to