Örlogsfartyg på Stockholms ström. Oljemålning av Bonaventura Peeters, 1636.
Örlogsfartyg på Stockholms ström. Oljemålning av Bonaventura Peeters, 1636. Staatliches Museum Schwerin Public domain mark (CC pdm)

Äpplet – Vasas systerfartyg

I början av år 1625 beställer Gustav II Adolf byggandet av flera örlogsskepp för att stärka sin flotta. Som en anspelning på de kungliga riksregalierna får de båda största skeppen namnen Vasa och Äpplet. Berättelsen om den världsberömda Vasa känner de flesta till, däremot har hennes systerfartyg försvunnit i historiens dunkel. Äpplet sänktes 1659 för att ingå i en undervattensspärr som skulle förhindra anfall mot Stockholm. Nu har Vraks marinarkeologer till slut hittat det gamla regalskeppet.

Gustav II Adolf (1594–1632) lät bygga ett antal stora örlogsfartyg. Porträtt målat av Matthäus Merian d.ä. Foto: Samuel Uhrdin, LSH Public domain mark (CC pdm)

Redan i mitten av 1500-talet startade arbetet med att sänka gamla uttjänta örlogsskepp och stora stenkistor i sundet mellan Rindö och Värmdö i Stockholms skärgård. Avsikten var att spärra inloppet till huvudstaden och tvinga fientliga fartyg att istället styra mot Kodjupet, där Vaxholms fästning väntade med sina kanoner. Enligt historiska källor sänktes minst tio stora skepp här under 1600-talet. Ett av dessa var Äpplet.

En förbättrad Vasa

Äpplet byggdes på Skeppsgården i Stockholm och blev färdig 1629. Arbetet leddes av den holländske skeppsbyggmästaren Hein Jacobsson, som ett par år tidigare fått ta över färdigställandet av Vasa från sin företrädare Henrik Hybertsson. Redan innan Vasas sjösättning hade Jacobsson tvivlat på skeppets stabilitet, men en större ombyggnad skulle innebära kraftiga förseningar.

Eftersom kungen otåligt skyndade på arbetet fick Vasa i augusti 1628 ge sig ut på sin jungfruresa i befintligt skick. Tyvärr slog de värsta farhågorna in när flottans stolthet kantrade och sjönk efter bara några hundra meter. För att inte Äpplet skulle gå samma öde till mötes byggdes hon bredare och fick en delvis annorlunda skrovform.

Skeppsgården på Blasieholmen i Stockholm var en av tidens största arbetsplatser. Foto: Anneli Karlsson, Vasamuseet/SMTM

På jakt efter en försvunnen drottning

Gustav II Adolf landstiger i Tyskland med sina trupper år 1630. Målning av okänd konstnär. Public domain mark (CC pdm)

När Äpplet var färdigbyggd blev en av hennes första uppgifter att delta i den stora armada med cirka 100 fartyg som samlats inför Sveriges inträde i det trettioåriga kriget. I juni 1630 hade Äpplet över 1 000 man ombord varav de flesta var soldater som skulle landsättas på tysk mark. Trots att hon var flottans största skepp måste trängseln varit enorm. Högst i rang ombord var kungens halvbror, riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhielm.

Även sommaren 1631 skeppade flottan över trupper till Tyskland. Med på ett av fartygen fanns drottning Maria Eleonora. Hon skulle träffa sin make Gustav II Adolf, som tillbringat vintern i Tyskland. Vid överfarten skildes fartygen åt på grund av dimma och dåligt väder. När Äpplet och större delen av flottan återsamlades vid Stralsund och lastade ur knektarna saknades drottningens skepp. Äpplet och några andra fartyg begav sig ut för att leta och drottningen hittades till slut på Öland där hon sökt skydd från stormen.

När Äpplet i samband med detta låg vid Kalmar passade båtsmannen Erik Jakobsson, med öknamnet ”kabyssråttan”, på att rymma. Han hade tidigare gjort sig skyldig till bland annat stöld från andra båtsmän, men benådats. På grund av sitt upprepat dåliga beteende dömdes Jakobsson nu till döden.

Båtsmannen Erik Jakobsson på Äpplet döms 6 augusti 1631 till döden för rymning och upprepade stölder. Krigsarkivet. Foto: Patrik Höglund, Vrak/SMTM Public domain mark (CC pdm)

Onödigt skrytbygge?

Äpplet var i tjänst fram till 1658, men låg oftast stilla vid Skeppsholmen eftersom hon liksom flottans andra större skepp var dyr att underhålla och bemanna.

Under det trettioåriga kriget var sjöstrider sällsynta och den svenska flottans viktigaste uppgift blev att transportera soldater och förnödenheter till olika delar av stormaktsväldet. Mest lämpade för detta var små och medelstora skepp som var sjövärdigare och krävde mindre besättningar.

Det egentliga behovet av skepp som Äpplet var med andra ord lågt. Under 1630- och 1640-talen försökte man sälja henne till Frankrike eller Portugal utan resultat. Inte heller under krigen mot Danmark och Polen under de följande decennierna kom Äpplet till användning.

1658 gjordes en besiktning av Äpplet och man insåg då att skeppet inte längre var i sådant skick att det var lönsamt att reparera henne. Året därpå sänktes hon i spärren utanför Vaxholm.

Marinarkeolog Patrik Höglund på vrakets babordssida i höjd med undre batteridäck. Foto: Jim Hansson, Vrak/SMTM Attribution (CC BY)
Stående balkar har satts in för att förstärka skeppet inför sänkningen. Foto: Jim Hansson, Vrak/SMTM Attribution (CC BY)
Bevarat däck, sannolikt trossdäck. Foto: Jim Hansson, Vrak/SMTM Attribution (CC BY)
Balkvägare med uttag för två däcksbalkar och ett spygatt. Foto: Jim Hansson, Vrak/SMTM Attribution (CC BY)
Babords skrovsida med uttag för kanonport. Foto: Jim Hansson, Vrak/SMTM Attribution (CC BY)

Äpplets vrak upptäcks

Sedan några år tillbaka har marinarkeologer från Vrak tillsammans med marinen undersökt vraken i sundet. Flera fartyg har kunnat identifieras, bland annat Apollo och Maria, två medelstora skepp byggda 1648 och sänkta 1677.

I december 2021 hittades resterna av ett mycket stort fartyg, som kunde undersökas närmare under våren 2022. Merparten av skrovet är bevarat till i höjd med undre batteridäck och sticker upp cirka 6–7 meter från botten. Hela akterpartiet har fallit ut både på styrbord och babords sida.

Delar av skeppets sidor ligger nedfallna på botten men är relativt intakta. I dem finns kanonportar i två olika nivåer, vilket tyder på att det rör sig om ett örlogsskepp med två kanondäck. Delar av fören är fylld med stenmassor från senare påbyggnader av spärren.

Efter att ha sammanställt information om mått, konstruktionsdetaljer, träprover och arkivmaterial har arkeologerna kunnat konstatera att vraket som hittats är Äpplet. Ektimren fälldes i Mälardalen våren 1627 och kommer från samma trädbestånd som virket som användes till Vasa.

Om Vasa hade byggts annorlunda och fått en lång karriär som seglande örlogsskepp är det sannolikt att även hon skulle slutat här; på stormaktstidens största skeppskyrkogård.

Text: Göran Ekberg, Patrik Höglund, Jonas Hedberg, Jim Hansson

Kanonport på övre batteridäck, babords sida. Foto: Jim Hansson, Vrak/SMTM Attribution (CC BY)
De bevarade delarna av Äpplet i jämförelse med Vasa efter rekonstruering. Grafik: Alexander Rauscher (copyright)

Fler fördjupningsartiklar från Vrak

Share to